Många barn i dag har stora problem med motorik, inlärning, koncentration och uppmärksamhet. Vi lägger stora resurser på att göra utredningar och kartlägga diagnoser som dyslexi och ADHD/ADD. Vid ADHD ges ofta beroendeframkallande medel. Det är ett enkelt, men mycket onaturligt och skadligt sätt att förändra hjärnans funktioner på så att barnet blir ”hanterbart”.
Text: Annika Bergman
Psykiatriker och psykologer har sedan la?nge do?mt ut Astrid Lindgrens skapelser, Pippi och Emil, som o?veraktiva ADHD-barn. De a?r ute efter mer stro?mlinjeformade barn som sitter still i klassen och inte opponerar sig mot o?verho?gheten. Men barn o?ver hela va?rlden a?lskar Astrid Lindgrens skapelser. I USA finns det ett uttryck: ”A wild colt (ungha?st) makes a good horse!” Faktum a?r att om barn i Italien INTE uppvisar kriterier fo?r vad som klassas som o?veraktivitet i andra la?nder, sa? tror fo?ra?ldrarna i ma?nga fall att det a?r na?got fel pa? barnet.
Den ka?rlek, tolerans och fo?rsta?else med vilka Pippi och Emil beskrivs, har i Sverige idag ersatts av en ”nolltolerans” – da?r lite annorlunda barn mycket snabbt ska ges psykiatriska diagnoser och med dem medicin.
Concerta och Ritalin a?r de vanligaste preparaten, info fra?n va?rdguiden:
Sa? ha?r fungerar medicinen: Fo?r att hja?rnan ska fungera va?l ma?ste nervimpulser snabbt kunna o?verfo?ras fra?n en nervcell till en annan. De a?mnen som go?r att detta sker kallas signala?mnen. Olika signala?mnen har sin speciella betydelse fo?r olika aktiviteter i hja?rnan. Om det finns fo?r lite av dem eller om de fungerar da?ligt i vissa delar av hja?rnan, skapar det problem som a?r typiska fo?r adhd.
Det verksamma a?mnet metylfenidat a?r ett sa? kallat centralstimulerande medel. Det a?r inte helt ka?nt hur medicinen verkar vid adhd, men det pa?verkar ma?ngden av signala?mnena dopamin och noradrenalin i hja?rnan. Det leder till ba?ttre uppma?rksamhet och koncentrationsfo?rma?ga och minskat impulsivt beteende. Concerta och Ritalin ra?knas som ett narkotiskt la?kemedel i Sverige. Vid utlandsresa a?r det da?rfo?r viktigt att man tar reda pa? vad som ga?ller i det land man ska beso?ka. Man kan beho?va ha med sig ett speciellt intyg fra?n ett apotek eller ett la?karintyg.
Det finns inte na?gon risk fo?r att bli beroende av la?kemedlet na?r det anva?nds vid adhd enligt la?kares ordination, men det a?r samtidigt inte helt ka?nt hur medicinen verkar pa? adhd.
Medicinen inga?r i ho?gkostnadsskyddet fo?r la?kemedel, jag undrar varfo?r.
Sa? ha?r sta?r det om biverkningarna:
”En del personer som anva?nder medicinen kan ka?nna sig nervo?sa, fa? sva?rt att somna, fa? fo?rsa?mrad matlust och magbesva?r. Biverkningarna brukar ga? o?ver na?r man har tagit medicinen en tid eller om doseringen a?ndras. Fo?r en del kan medicinering fo?r adhd go?ra det la?ttare att somna. Na?gra kan fa? ont i huvudet, yrsel, kla?da, utslag, en stickande ka?nsla i huden eller tics. Vissa kan ka?nna sig tro?tta, se suddigt, bli torra i munnen och to?rstiga, fa? ont i lederna eller muskelspa?nningar. ”
Ra?tt ma?nga biverkningar fo?r en liten kropp!
Signala?mnen i hja?rnan saknas alltsa? vid ADHD – Varfo?r saknas de?
Och hur kan de tillfo?ras utan kemiska preparat och biverkningar?
Det finns naturliga va?gar att na? va?lma?ende, o?ka signalsubstansen i hja?rnan och komma till ra?tta med problem utan biverkningar – genom ro?relse. Rytmisk ro?relsetra?ning och reflexintegrering a?r naturliga ro?relser som bygger pa? de medfo?dda ro?relsemo?nster som alla spa?dbarn go?r fo?r att samordna hja?rnan och muskler och da?rigenom harmonisera kroppen. De specifika ro?relserna go?r sa? att barnet ”hittar ra?tt i kroppen” och la?r sig fa? ihop sin tanke, ka?nsla och vilja -handling.
Ro?relsepedagog Kerstin Linde uppma?rksammade detta ro?relsemo?nster i sitt arbete med barnen och arbetade sedan fram Rytmisk ro?relsetra?ning. Dr Harald Blomberg vidareutvecklade och satte ihop detta med reflexintegrering och arbetar framga?ngsrikt med konsultationer och utbildning i Sverige och framfo?rallt a?r han va?ldigt efterfra?gad internationellt.
Om spa?dbarn ofta sitter i bilbarnstolar, babysitter och ga?r i ga?stolar, sa? missar de ofta att go?ra vissa av dessa ro?relser och fo?rutsa?ttningarna att utvecklas mentalt, sja?lsligt och fysiskt hindras. Om man inte fa?r ro?ra sig fritt pa? golvet, ligga pa? mage och sta?rka rygg och nacke, och go?ra ro?relser som fo?rbinder syn, led – och muskelsinne sa? leder det till allt fra?n koncentrationssva?righeter – ADHD, la?s och skrivsva?righeter – dyslexi och senare ryggproblem, artroser, och ofta psykisk oha?lsa.
Barnen ma?ste fa? o?va pa? exempelvis att sta?rka nacken fo?r att sa? sma?ningom kunna lyfta huvudet, gunga baken, gunga sig upp pa? alla fyra och sa? sma?ningom krypa. Att ta ett steg i taget och fa? mo?jlighet att utveckla utha?llighet och inte fa? direkt tillfredsta?llelse leder till att viljan sta?rks.
Dessa reflexer kan man integrera i efterhand men det ba?sta a?r om alla sma?barnsfo?ra?ldrar fa?r reda pa? detta i fo?rebyggande syfte!
Exekutiva funktioner är ett teoretiskt system som sägs kontrollera och reglera lägre kognitiva processer som har lokaliserats till prefrontalcortex i frontalloben. Även kallad VD:n i hjärnan, den verkställande direktören som ska hålla allt i styr.
Några viktiga exekutiva funktioner är:
- förmågan till att ta initiativ
- tidsuppfattning, förstå sambandet mellan orsak och verkan
- förmågan att planera och organisera
- förmågan att övervaka sina handlingar, en funktion där handlingar ses hur de görs och om det sättet fungerar, denna funktion hjälper till med självkorrigering
- förmågan att värdera egna handlingar
- skapandet av struktur i vardagen
- förmågan att motivera sig själv till handlingar
- kunna skjuta upp behovstillfredsställelse
- förmågan till automatiskt agerande
- förmågan att fokusera uppmärksamhet, här krävs att ovidkommande saker kan
- blockeras (inhibition)
- förmågan att hålla kvar uppmärksamheten både med och utan distraktioner, denna förmåga är begränsad till minuter
- förmågan att fördela uppmärksamheten.
Dessa funktioner är ofta ur funktion hos barn med ADHD och genom Rytmisk rörelseträning förstärks de exekutiva funktionerna – impulskontrollen naturligt. De exekutiva funktionerna stärks av att bli vaggad, berörd och kunna röra sig fritt.
Villkoret för att det ska uppstå kopplingar i vårt nervnät är att nervcellerna stimuleras. Det sker med hjälp av våra sinnesorgan. Barnet måste utsättas för ljus för att ögat ska fungera och ljud för att hörseln ska utvecklas.
Vi behöver beröring för vår kroppsuppfattning och för att utveckla våra känslor. Kroppsrörelser är nödvändliga för att balanssinnet och led- och muskelsinnena ska förbättras. Beröring och rörelse stimulerar också tillväxten av nervceller.
Rörelsens stimulering ökar signalsubstansen dopamin och främjar överföringen av nervsignalerna i prefrontala barken – VD:n och limbiska systemet – känslocentret. Det är därför av stor vikt att barn rör på sig och att alla sinnen stimuleras så varierat som möjligt. Det bygger ut deras ”hjärnvägar”. ( Vi minns alltför väl de Rumänska barnhemsbarnen som inte fick beröring eller rörelse och vad konsekvenserna av det blev.)
Vid ADHD och autism finns stor anledning att successivt övergå till gluten och mjölkfri kost. – Barn med autism eller ADHD som slutar äta bröd och mjölk blir mycket bättre, berättar professor Charlotte Erlansson – Albertsson vid Lunds universitet. Hon har i många år forskat om sambandet mellan kosten och psykiska sjukdomar. Men sambandet mellan bröd, mjölkprodukter och autism/ADHD är en relativt ny kunskap.
Flera studier i Norge, Danmark och England visar det resultatet. Dessutom är, säger hon, bröd och mjölk beroendeframkallande. När man äter de livsmedlen bildas ”opioida peptider”, som påverkar vårt belöningscentrum i hjärnan och skapar en sorts beroende.
Gå in och lyssna mer på Sveriges Radio tex en artikel ”Barn med autism eller ADHD bör undvika bröd och mjölk” från torsdag den 11 oktober 2012 [fler program] och läs gärna boken ”Mat för barn med Autism & ADHD” av Annika Röed (Autismdiet.se).
Om inla?rning och undervisning
Den ryska forskaren Dr Svetlana Masgutova har tillsammans med sitt forskningsteam under 15 a?r studerat spa?dbarnsreflexers inverkan pa? barns ka?nsloma?ssiga, kognitiva och motoriska utveckling. Hennes forskning bygger pa? den ryska forskning som funnits sedan 30-talet ( L.S. Vygotskij, F.Lesgaft, N.Bernstein, A.Luria m.fl.
Den engelske forskaren Dr Peter Blythe kom redan pa? tidigt 70 -tal fram till att spa?dbarnsreflexer som inte fullsta?ndigt integrerats i kroppen orsakar hinder fo?r inla?rning. Han och hans medarbetare har utvecklat metoder fo?r att i efterhand hja?lpa eleven eller den vuxne att integrera de sto?rande reflexerna. Detta a?r alltsa? inget nytt, men har a?nnu inte spridits till allma?nheten i Sverige.
Sjukgymnasten Britta Holle gjorde liknande studier i Danmark och rekommenderade speciell ro?relsetra?ning fo?r att integrera reflexer och lo?sa inla?rningshinder.
”Det handlar inte om hur intelligent du a?r, utan om hur du a?r intelligent”, så lyder en av Howard Gardners bero?mda deviser. 1983 publicerade Howard Gardner Frames of Mind – The Theory of Multiple Intelligences (De sju intelligenserna), vilken har fa?tt ett oerho?rt genomslag i synen pa? intelligens, pedagogik, och karria?rstrategi. 1999 publicerade Gardner Intelligence Reframed (Intelligenserna i nya perspektiv) da?r han uto?kar antalet intelligenser med tva?, natur- och existentiell intelligens.
Foto: Middle Mojo
De sju intelligenserna
Enligt Gardner finns det sa?ledes nio olika slags intelligenstyper:
- Lingvistisk
- Musikalisk
- Visuell/Spatial
- Kroppslig/Kinestetisk
- Social
- Sja?lvka?nnedom
- Logisk-matematisk
- Naturintelligens
- Existentiell
Dessa intelligenstyper ska inte ses som klart distinkta, och ma?nniskor har i regel fo?rma?ga till alla nio typerna mer eller mindre, men vanligen a?r en eller fler typer mer framtra?dande hos en ma?nniska. Gardner poa?ngterar att under spa?dbarnets utveckling a?r typerna avha?ngiga och samspelar med varandra.
Gardner diskuterar dessa intelligenstyper som besta?ende av bl a medfo?dd, biologiskt betingad talang, uppla?rd och ino?vad fa?rdighet, samt sociokulturella och antropologiska ideal. Det va?sterla?ndska samha?llet har va?rderat de matematisk-logiska och lingvistiska typerna pa? bekostnad av de andra, menar Gardner, och fo?respra?kar en undervisningsmiljo? da?r alla typer stimuleras och integreras med varandra.
Utbildningsprocessen ser Gardner som en stegvis kognitiv utveckling, som handlar om att skaffa sig kunskap om den kulturella symbolva?rlden. Vid sidan av intelligens ser Gardner andra viktiga parametrar fo?r vad som go?r en ma?nniska framga?ngsrik, till exempel motivation, originalitet, sunt fo?rnuft, vishet och metafori sk fo?rma?ga. Med denna bok kom Gardner att reformera det amerikanska skolsystemet.
De sju intelligenserna har a?ven na?tt utanfo?r skolans va?rld, bl a inom psykologin anva?nds Gardners teori i utformandet av karria?rsprofiler.
Carla Hannaford PhD tar i sina bo?cker ocksa? upp de olika inla?rningsstilar och intelligenserna. Yttre faktorer som hindrar inla?rning a?r bland annat omedvetenhet om dessa samt la?roplaner som inneha?ller fo?r lite konst, musik och daglig motion liksom ett alltfo?r stelbent undervisningssystem. Med mer stimulans till fler sinnen skulle vi na? fler elevers inla?rningsstil och intelligens.
Vissa elever kan till exempel inte minnas na?gonting vid stress. Fo?r lite motion och ro?relse i kombination med mer stillasittande framfo?r bildska?rmar kan bland annat leda till la?sning av o?gonen, vilket i sin tur leder till sva?righeter att la?sa en text. Fo?r lite kommunikation och samvaro kan minska utvecklingen av fantasin och fo?rma?gan att skapa inre bilder.
Ma?nga psykologer och pedagoger sto?djer uppfattningen att den intellektuella, kognitiva och emotionella utvecklingen sto?ds och pa?verkas av den motoriska. J Piaget,M.Ibuka, L.S Vygotsky, N.A Bernstein, R. Steiner – Waldorfskolans grundare, M.Montessori a?r na?gra av dem.
I Sverige har Ingegerd Ericsson i sin doktorsavhandling om Brunkefloprojektet visat att daglig fysisk aktivitet fo?rba?ttrar skolprestationerna. Det beho?ver man inte vara varken forskare eller ett geni fo?r att fo?rsta? ; ) Anna Crame?r och Lars- Eric Berg som har startat ”Alla Sinnen” har ocksa? ma?nga verktyg fo?r undervisning och att o?ka barns ha?lsa pa? alla plan – la?s mer i boken Hja?rnva?gen till inla?rning – ro?relser som sa?tter hja?rnan pa? spa?ret!
”Fantasi a?r viktigare a?n kunskap” / Albert Einstein
Imagination Gym.R a?r en metod och ett nytt sa?tt att na?rma sig utbildning och personlig utveckling fo?r ba?de barn och vuxna. Det a?r en serie av ljudprogram, bo?cker och aktiviteter baserade pa? fantasi, kreativitet och hela hja?rnans la?rande. De kan anva?ndas fo?r barn fra?n 6 a?r och uppa?t och vuxna i alla a?ldrar. Programmen a?r utformade fo?r att hja?lpa barn och vuxna att fa? tillga?ng till fantasi, sja?lvmedvetenhet, fokuserat la?rande och ka?nsloma?ssig balans.
A?r 2000 skapades och skrevs programmen av Rosaleen Durkin och Peter Blackbyrne i Dublin, Irland. De samarbetade i ett projekt med olika specialiteter inom omra?den som, musikterapi, konstterapi samt va?gledning och utbildning. Programmen a?r nu tillga?ngliga pa? engelska, finska, tyska, gaeliska, norska och nu a?ven pa? svenska.
Det har bedrivits forskning inom en hel rad omra?den sa?som tidiga sto?dinsatser inom utbildning fo?r elever med sa?rskilda behov sa?som dyslexi, ADD/ADHD. Fo?rdelarna a?r bland annat avslappning, att la?ra sig lyssna, emotionell balans, problemlo?sning, global medvetenhet, o?kad ka?nsla fo?r naturen, social- kompetens, att sa?tta ma?l, o?kad sja?lvka?nsla och sja?lvfo?rtroende, beslutsfattande och att kunna sa?tta gra?nser.
Na?tmissbruk kan a?ven behandlas med regelbunden anva?ndning av programmet.
Den svenska CDn heter Den fo?rtrollade skogen. Kurser finns nu tillga?ngliga i Sverige fo?r att ge fo?rdjupad kunskap om ho?ger, va?nster hja?rnhalva, de olika intelligenserna och riktlinjer fo?r metoden samt information om de omfattande forsknings- och pilotprojekten.
Vi beho?ver la?ta spa?dbarn ro?ra sig mer fritt pa? golvet och go?ra sitt ”ro?relseprogram” samt fo?rnya skolundervisningen med mer av ro?relse, avslappning, musik, konst och hantverk. Vi la?r undvika ma?nga problem i framtiden om vi bryter den la?nga traditionen av stillasittande enformiga undervisningen som a?r fo?ro?dande i kombination med o?kad ska?rmtid.
Inom Waldorfpedagogiken har man bland annat eurytmi – en ro?relsekonst som fra?mjar inla?rning av andra a?mnen. Man har mer hantverk, drama, musik och konst fo?r att la?ra med hela kroppen, stimulera alla sinnen och inte bara la?ta ”huvet” ga? i skolan.
Det borde vi i kommunala skolan ta efter – det a?r va?l a?nda? dags nu – vi lever pa? 2000 talet. Min fra?ga var – Vad skulle Astrid sagt? Jag tror hon skulle sagt – Det a?r dags fo?r fo?ra?ndring, och jag vill go?ra Astrid stolt!
Text: Annika Bergman, www.frejaeurytmi.com
Den dagliga verkligheten för vuxna, barn och ungdomar ser ut som den gör. Skolan är vad den är. Problemen barnen, vuxna och ungdomar upplever är också verkliga. Tyvärr är det så att som det är just nu, idag, så är målsättningen att vi alla ska anpassa oss efter samhället och inte tvärtom. Därför finns det lagstiftning som klargör att de som lider av (notera lider av, det finns nog mängder av människor med diagnoser som ADHD och Autismspektrumtillstånd som inte lider utan fungerar alldeles utmärkt) har rätt att få hjälp. Tyvärr är, vad gäller ADHD, medicinering något som kan krävas för att dessa ungdomar, vuxna och barn (notera att jag skiftar ordningen, för det är så otroligt kul) ska fungera i samhället som det ser ut.
Jag önskar att det vore annorlunda, att samhället kunde anpassa sig efter individen och det är min stora förhoppning att vi ska landa där vad det lider. Under tiden är det bra med diagnostisering just för att det ger rättigheter för de som lider av sina funktionsnedsättningar, oavsett vad dessa funktionsnedsättningar i framtiden kommer visa sig bero på.
Mjölk: Pastörisering har inget med saken att göra men väl homogenisering. Teorin är att proteiner från den homogeniserade mjölken kan ta sig förbi hjärna-/blodbarriären och kopplar sig mellan neuroner för att de är så lika något annat som egentligen ska vara där. Det ska kunna bli lite tokigt då. Min äldsta son blev betydligt bättre när vi slutade med mjölkprodukter. Vetet följde naturligt då han visat sig ha rätt jobbiga näringsämnesintoleranser. Tyvärr har han, liksom så många andra inom autismspektrumtillstånd och ADHD, en s.k ätstörning vilket medför att han äter extremt få saker och sådant kan ju vara skitjobbigt för de föräldrar som sitter med dessa barn som förmodligen skulle må så mycket bättre av att äta just det som är det enda de kan tänka sig att äta. Vi snackar här om barn som låter bli att äta annars. Inte bara över en dag. Så det är ett ganska stort problem.
Jag tror själv att vi helt enkelt är olika som människor, olika typer. För mig är varken ADHD eller autismspektrumtillstånd (orkidéer) någon störning respektive sjukdom. Tyvärr är det de neurotypiska (maskrosor) som drar i trådarna och vi som är orkidéer får gott dansa efter pipan. Vissa behöver medicinering för att kunna göra det av en mängd olika orsaker.
Jag är någon som lever med detta. Det existerar i min ursprungsfamilj, i min svärfamilj, hos mitt ena barn och jag själv landar därinom. Mina diagnoser är Autismspektrumtillstånd och ADHD tillika Bipolär Sjukdom. Mitt största problem är att jag är alldeles för intelligent och verbal för att folk ska kunna greppa att jag har fruktansvärda problem med att förstå och tolka min omgivning, inte att jag är som jag är. Enorma tillgångar skulle jag vilja säga men dessa tillgångar för också med sig andra svårigheter.
Om jag hade fått hjälp och stöd redan från barnsben hade Sverige haft en grym astrofysiker till, typ.
SSRI-snacket har inget här att göra, men jag själv landar ju väldigt off topic och borde väl därmed hålla käften.
”I Dagens Medicin driver den ”oberoende” kolumnisten och barnläkaren Mats Reimer en hätsk kampanj mot allt vad alternativmedicin heter. Vad vi inte kan läsa om på DM:s sidor är hur han som ”Principal Investigator” i läkemedelsbolaget Shires svenska studier av Elvanse (i USA Vyvanse) haft avgörande betydelse i bolagets lansering av amfetaminet. Lika hårt som Reimer slår mot alternativmedicin lika hårt slår han för en ökad psykiatrisering av landets skolelever. I sin krönika i Dagens Medicin förklarar han: ”Skolhälsovård måste till stor del vara skolpsykiatri.”………….; /
http://www.kmr.nu/pressrel_2013_12_23-amfetamin-mats-reimers-psykiatriker-henrikpellings-och-shires-julklapp-till-barnen.htm
@ Elisabeth – en länk betr. mjölk: http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2014/01/14/conventional-vs-organic-milk.aspx?e_cid=20140114Z2_DNL_art_2&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art2&utm_campaign=20140114Z2&et_cid=DM37705&et_rid=397874049
Russell Blaylock, neurokirurg, menar att vaccinering orsakar neuropatologi och neurologiska skador, vars mekanismer kan förklara vaccinrelaterad autism. Han ger ett radikalt motförslag riktat till de personer som propagerar för tvingande vaccinering:
’I would make an open proposal to those who support mandated vaccines and participation in vaccine trials. The first participants should be the CEOs of pharmaceutical vaccine makers, their board members, their families and then all their employees and their families. All those who have written or proposed legislation or rules for mandating vaccines should also be submitted for testing, including Sheehy and Meyers. This, of course includes all of their families. At the top of the list should be Paul Offit. I can assure you that if such a policy were instituted we would be hearing a whole lot less about mandating vaccines.’ …
”Millionaire vaccine industrialist Paul Offit says it is safe for kids to get 100,000 vaccines at once.”
Med sådana lunitics som Offit i branschen krävs det starka motkrafter i civilsamhället som diskuterar vaccinets verkningar då våra beslutsfattare verkar uppfatta farhågor som en ”icke fråga”
http://therefusers.com/refusers-newsroom/mandatory-vaccinations-a-collectivist-viewpoint-emerges-by-by-russell-l-blaylock-m-d/#.UtRYqLRF5K0
Hej Elisabeth,
Det är den pastöriserade mjölken som lär orsaka trubbel. Läste häromdagen om någon med mjölk-allergi som tålde opastöriserade mejeriprodukter. Personligen hade jag inga problem med mejeriprodukter som barn (50-talet), men när mjölken sedan pastöriserades (60-talet) började mina problem – alltid ’stopp i näsan’, IBS etc etc..
Ingen har besvarat min fraga om varfor MJOLK skulle vara skadligt for personer med ADHD och i sa fall om detta aven galler opastoriserad mjolk….??? 🙂
Men Kjell! Man kan inte skylla föräldrarna för att ’barnens samhälle’ ser ut som det gör.
Säg den människa som klarar att stå emot etablissemangets tryck – speciellt nyblivna föräldrar med allt vad det innebär. Många vet ju inte ens om att deras baby får sin första vaccination(!!) redan på BB.
I Sverige har vi ju blivit uppfödda med att alltid lita på allehanda myndigheter, stå tyst i kön och lyda dem i maktposition! Man kan inte kräva att enskilda människor ska hinna med och orka ta in all information som finns. Det är så mycket som är fel, så många gifter att vara orolig över. Därför är det bra att det finns människor som Torbjörn – tack för NewsVoice Torbjörn!
Man behöver vara både envis, frisk själv och framförallt stark för att orka gå emot strömmen. Det kan vara fruktansvärt svårt att leva med barn som lider.
Många föräldrar känner sig både maktlösa …och ensamma! Visst, föräldrar kan gå samman och protestera (som t ex gruppen Klimatvrålet på fb) — men snälla, låt oss inte lägga börda på axlar som redan är tyngda.
Glöm för all del inte all stress som ungdomarna utsätts för idag. Skola, familj, kompissar, dataspel, krigsspel, krig, våld, inre och yttre stress som strålning i alla dess former. Inte konstigt att en hjärna som behöver utvecklas i sin personliga takt råkar ut för dessa haveri-diagnoser från psykiatriker och föräldrar. När skall föräldrarna vakna upp ur eländet och börja säga ifrån. Och för att inte glömma – VACCINATIONSSKANDALERNA! Att ni inte skäms att droga era barn.
Att fråga tonåringar med bokstavs-kombinationer hur de mår är att börja i fel ände. Barn behöver rätt näring redan i magen. Det är de syntetiska ämnena i vår miljö, framförallt i kosten, som måste bort! Alla människor, oavsett ålder, behöver ren (dvs giftfri!) och riktig (dvs icke syntetisk!) mat och dryck.
Att gräsrötter bråkar sinsemellan leder inte till något.
Bråka med storföretagen och ’köpta’ politiker istället!
Ursäkta mig. Det är ju exakt det vi gör, och vi kastar oss INTE i famnen på oseriösa läkare med snabbfixlösningar som skadar våra barn och ungdomar.
Den här läsningen gör mig stundvis mycket upprörd. Har ni någonsin träffat på en tonåring med Adhd? Deras frustration över att inte klara av skolan och alla andra krav. Prata med barnen om vad de tycker och hur de upplever sina situationer innan ni pratar om kost, felmedicinering och sociala grupper i samhället!
@ Linda Bs
Betr dina ord: ”..säg inte som hon den där artisten att ”de som stoppar sina ungar fulla med ritalin ska brinna i helvetet”..” — så var det inte mina ord utan ’den där artisten’ som sa’ så.
Med mina ord — ”..Det är tyvärr inte bara dom som proppar i barnen Ritalin som ‘kommer att brinna i helvetet’ utan även framtidens vuxna ..efter att ha proppats fulla med dessa gräsliga man-made kemikalier!! Det är dagens ‘ritalin-barn’ som kommer att styra och ställa i företag, i kommuner, i politiken och inte minst i åldrings och sjuk -vården ..när deras föräldrar blvit gamla!!” — åsyftade jag att framtiden kan komma att bli ’helvetisk’ för många människor pga den otroliga mängd syntetiska mediciner som dagens barn äter!
Om du nu trodde att jag menade ett ’helvete’ i religiös mening så har du helt missförstått mina ord. Läs igen!
Egentligen befinner vi oss redan i ’ett brinnande helvete’ – styrt av internationella multiföretag med total bestämmanderätt beträffande vad vi ska äta, dricka och odla m.m. ..och inte minst vad vi ska medicineras med – från vaggan till graven!!
Mvh Mayne
Kenneth Johansson skriver om kostens betydelse och enligt bekanta till mig så har han 100% rätt.
Deras dotter ”klättrade” på väggarna och ansågs allmänt hopplös.
Att vara i samma rum som henne var inte kul kan undertecknad intyga.
Hon blev ordinerad Amfetamin, och visst blev hon lugnare, eller skall vi säga slö.
Föräldrarna flyttade henne till en Waldorf-skola och började följa en kost som är ungefär den som Kenneth Johansson beskriver.
Istället för Amfetamin fick hon pröva en mild beredning ( ej homeopatisk ) av Johannesört.
Hon kunde fullfölja en skolutbildning och bor i dag själv och klarar att leva ett hyggligt liv.
Dock kommer hon sannolikt aldrig att bli helt frisk.
Johannesört interakterar dessvärre med olika mediciner bl.a. P-piller så man får vara försiktig även med denna behandling.
Appropå Hr Anstrin,s inlägg om Astrid Lindgren.
Astrid tänkte med hjärtat, men hon var väl inte medicinskt utbildad?
Kanske inte den person vars auktoritet och kunskap är den rätta för att bedöma ADHD?
ERICOSCAR
JAN 2014
Jag skrev til Astrid Lindgren strax innan hon avled och berättade om amfetaminbehandlingen av ADHD-barn. Hon blev mäkta ”förgrömmad” och svarade så här:
”Det du skriver om gör mig verkligen upprörd. Att ge barn bara för att de är livliga och ”rör på armar och ben” det är ju milt sagt vansinnigt.”
Hon skrev också att om hon bara orkat så skulle hon engagera sig i detta – ett kort tag därefter gick hon bort. Jag har kvar brevet.
Peter Anstrin
redaktör ”mänskliga rättigheter”
@Mayne
Men snälla säg inte som hon den där artisten att ”de som stoppar sina ungar fulla med ritalin ska brinna i helvetet”. Jag tror att de flesta föräldrar gör så gott de kan och baserar sina handlingar på kärlek! Det kanske inte är bra att ge ritalin och dylikt till sitt barn, inte vet jag, men man är verkligen inte en ond person för att man gör det. Lite balans och nyans tack!
En bit ner på sidan som länken leder till finns ett diagram som grafiskt förklarar hur förödande användningen av SSRI, Heroin och Amfetamin är för neuronerna som styr vårt känsloliv. Användning av dessa preparat orsakar kroniska skador på känslolivet.
http://www.jimstonefreelance.com/testimony1.html
Jag håller på med en uppföljning med fördjupning på kosten kring problematiken i artikeln.
Till Charlotte Ahlberg, 12 Jan, 2014, 23:24.
Men problemet du beskriver är ju inte ett psykologiskt källproblem. Lite hårddraget kan alla sociala, organisatoriska och ledarskapsmässiga skolproblem ”lösas” med hjärnförändrande piller och det är ju precis så vi gör. Så det var egentligen inte så tillspetsat.
Får jag fråga vilket preparat din son får? Se lista nedan.
Piller löser ingenting utan tar bara bort symptomen tillfälligt. Vi kommer aldrig ifrån det faktum att lösa problem innebär engagemang i personen, i den sociala strukturen, i känslorna, i mötet mellan människor. Vi kommer aldrig att kunna ”fixa” det med piller.
Föreställ dig att ledningen på ett företag skulle ta in alla anställda för att diskutera SSRI-preparat. Nej, istället anlitar man organisationskonsulter, företagens pragmatiska psykologer.
Hur kommer det sig att skolan ska vara föremål för SSRI-preparat när företag kan lösa det med organisationskonsulter? Tänk nu inte att vi inte har råd med dessa konsulter (eller motsvarande) bara för att det handlar om ”skolan”. I skolan tillbringar vi obligatorisk tid i minst 9 år. Det är en lång anställning! Vi föräldrar och samhället har inte råd att missforma våra barn och ungdomar.
Jag kan addera ett eget exempel. Jag brukade lida av ångest när jag skulle hålla föredrag. Jag gillade inte alls att stå inför folk och snacka som de flesta andra svenskar inte gillar att göra beroende på vår sociala kultur. Hade jag gått till sjukan hade de försökt skriva ut SSRI, men jag bokade istället in mig på en hålla-föredrags-kurs. Redan efter 3-4 kurstillfällen försvann föredragsångesten. Jag insåg bla att de flesta som lyssnar på föredrag sitter och halvsover och de flesta har glömt allt man sa 15 min efter att föredraget är slut. Efter det har ångesten aldrig kommit tillbaka och jag håller föredrag för upp till 100 pers regelbundet med noll problem.
Denna ångest började under högstadiet och gymnasiet där din son nu går.
Det jag hör från de som granskar SSRI-preparaten är skrämmande. Om personen tar SSRI för länge avtrubbas den empatiska förmågan. Jag känner en person som tog Prozac, hon blev fixerad vid självmordstankar. Och alla säger att de mår jättebra i början av att ta SSRI, men de märker ofta inte att de förändras. Därför måste omvärlden, anhöriga och vänner vara mycket uppmärksamma på personlighetsförändringarna som alltid tycks komma.
/Torbjörn
Från Wikipedia: SSRI = Selektiva serotoninåterupptagshämmare
Termen SSRI avser läkemedel som utövar en specifik verkan på serotoninsystemet. Ibland används termen SSRI oegentligt om alla selektiva återupptagshämmare, dvs även de som påverkar noradrenalin eller dopamin. SSRI verkar endast på serotoninet och de medel som även påverkar de andra signalsubstanserna faller istället under kategorin SNRI eller TCA.
Nobelpristagaren Arvid Carlsson och det svenska läkemedelsbolaget Astra tog i slutet på 1970-talet fram det allra första SSRI-preparatet – Zimelidin, som inregistrerades 1982. På grund av sällsynta men svåra biverkningar avregistrerades preparatet efter en relativt kort tid på marknaden.
I Sverige finns bland andra dessa SSRI-mediciner:
Fluoxetin (Fontex, Prozac, Sarafem)
Sertralin (Zoloft, Sertranatl)
Paroxetin (Seroxat, Paxil)
Fluvoxamin (Fevarin, Fluvosol, Luvox)
Citalopram (Cipramil, Celexa)
Escitalopram (Cipralex, Lexapro, Seroplex)
Zimelidin (Zelmid) det allra första SSRI-preparatet, nu avregistrerat men finns som licenspreparat]
Mycket bra artikel och kommentarer – tack!
Beträffande kosten tror jag att många barn skulle må bättre utan syntetiska ämnen i mat o’ dryck. Dessutom behöver barn hög-fett för bl a hjärnans utveckling. Det är helt galet att ge barn lågfett och andra syntetiska produkter ..som sker både på dagis och i skolan idag!
Det är tyvärr inte bara dom som proppar i barnen Ritalin som ’kommer att brinna i helvetet’ utan även framtidens vuxna ..efter att ha proppats fulla med dessa gräsliga man-made kemikalier!! Det är dagens ’ritalin-barn’ som kommer att styra och ställa i företag, i kommuner, i politiken och inte minst i åldrings och sjuk -vården ..när deras föräldrar blvit gamla!!
Långtidseffekterna av amfetamin är förmodligen inte så bra. Läs denna länk:
http://www.nytimes.com/2012/01/29/opinion/sunday/childrens-add-drugs-dont-work-long-term.html?pagewanted=all
Mats Reimer bloggaren på Dagens Medicin lade upp en ny tråd och kommenterade inte den här artikeln. Det verkar som om Reimer inte vill diskutera långtidseffekterna av de mediciner han skriver så vackert om. Här http://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/skriver-scientologerna-ledare-i-dn/#comments
Jag håller inte med… Har själv ett barn på 13 år (åk 7) som har diagnos ADHD, han fick sin diagnos i 3e klass. I början kunde vi tackla hans problematik som främst var koncentrationsförmågan, han tappade fort fokus och la sig i allt och ingenting. I 4e klass på höstterminen hade jag i stort sett samtal och email ifrån lärare varje dag om incidenter och konflikter som han var inblandad i på något sätt.
En morgon i november gick min son som vanligt upp, åt frukost och gick in på sitt rum för att klä på sig. Men han kom inte ut så jag ropade på honom flera gånger, jag var själv stressad med morgonens bestyr. Efter mer tjat utan svar gick jag in till honom… där satt han på sängen i kalsonger och en strumpa på ena foten, stora tårar rann nedför hans kinder… När jag frågade vad som stod på så sa han bara ”jag orkar inte längre… jag vet att det kommer att hända en massa saker idag och jag kommer att vara inblandad igen… jag orkar bara inte längre” Den smärta jag kände i hjärtat är obeskrivlig, det värkte i hela min kropp och gjorde så ont. Med tårarna rinnande från mina egna kinder bäddade jag ner min son i sängen igen. Kramade och pussade på honom, sa att det inte var hans fel och att han inte skulle gå till skolan idag.
Min man blev lika ledsen han. Nu klarade vi inte det själva längre. Jag ringde till Barn och Ungdomsmottagningen och bad om hjälp, förklarade att han hade en diagnos men att vi som föräldrar inte hade velat att han medicinerade men att läget nu var ohållbart för oss alla. Vi fick tid dagen efter, provtagningar gjordes för att hitta den bästa medicinen för sonen. Jag försökte verkligen avdramatisera det här med medicin för honom. Har man dålig syn så får man glasögon, har man dålig hörsel får man hörapparat och har man svårt med koncentrationen och är utåtagerande kan man ta en tablett så att man bättre kan fokusera på det som är viktigt.
Han började med sin medicin, efter ca: 1v frågade vi honom om han märkte någon skillnad, han bara tittade på oss och sa ”ja, det är mycket bättre, jag kan inte säga hur bara att det är lugnare” För min son har det varit en stor hjälp att medicinera, han är öppen med sin diagnos och kan skoja med kompisar och vuxna om den. Min son har alltid haft lätt för sig i skolan, hör han något så kommer han ihåg, är snabb på att räkna och skriva. Har livlig fantasi, är bra på att berätta och är en underhållare, han har fina betyg i de flesta ämnen som intresserar honom. Att han emellanåt är lat är en helt annan sak.
När vi är ute och reser är han den förste att känna personalen, allt från städ till kockar. Han talar med andra människor och talar gärna om restips och annat. Han är som sagt väldigt social. Vår rädsla när vi fick diagnosen ADHD var att om vi lät sonen börja med medicin var att hans personlighet skulle förändras, att hans glada och full i fan uttryck skulle försvinna. Att han skulle bli en zombie utan uttryck och känslor. Så fel vi hade! Vår son har inte förändrats något på det planet, det som är förändrat är att han inte hamnar i dessa konflikter längre, att han kan koncentrera sig på det som är viktigt.
Utan medicinens hjälp skulle sonen och vi som familj aldrig stå där vi är idag, det är vi alla övertygade om! Att diagnoser ser olika ut är helt klart men för vår älskade son var medicinen en räddning!
/En mycket stolt mamma
Tack for mycket intressant info. Haller helt med Kenneth Johansson att valdigt mycket av det vi ater idag ar direkt skadligt. Tror oxa att groda som sprayats med Glyfosat kan vidarebefodra rester av besprutningsmedlet via majs, soja-lecitin el vete till den som ater det.PR mot MJOL verkar logiskt, men som mjolkproducent skulle jag vilja veta varfor MJOLKEN bor undvikas och om det oxa galler opastoriserad mjolk ? Har just haft besok av en ung person med Krohns sjukdom och laktosintolerant. Vi kunde inte hitta laktosfri mjolk har pa Pampas, sa vi bad henne testa med lite, litet mjolk direkt fran kon. Det gick jattebra och nar hon reste drack hon stora koppas med latte och hela glas mjolk. Fast hon hade inte ADHD, forstas….Skulle garna vilja ha den delen forklarad ! Tack pa forhand !
Tack Annica!
Den starka anknytningen till ett fåtal vuxna (främst föräldrarna) är superviktig för att ett barn ska utvecklas på rätt sätt. Vår idé om att barn mår bäst på dagis och fritids och att barn ska tränas att bli självständiga så fort som möjligt hjälper inte den uppväxande generationen att mogna, tvärt om! Barngruppernas storlek och barnens långa dagar är katastrofala i dessa sammanhang. Vill man spara pengar så ska man se till att föräldrarna får råd och rätt att vara hemma så länge de kan, dagarna förkortas på dagis och att dagisgrupperna minskar.
Gordon Neufeld är en utvecklingspsykolog som förklarar vikten av vuxennärvaro och sund anknytning på ett mycket tydligt sätt. http://urplay.se/Produkter/173881-UR-Samtiden-Varfor-lyssnar-inte-Kalle.
Strålning från trådlösa nätverk som barnen utsätts för under sin tid i och utanför livmodern påverkar barnens utveckling mer än man i Sverige vill framhålla. http://www.metro.se/halsa/forskning-mobil-kan-ge-foster-storningar/Objhes!15_4230-45/
Eu uppmanar sina länder att begränsa trådlösa apparater där barn vistas men i Sverige görs ingenting från myndigheternas sida. http://www.vagbrytarenstockholm.se/handbok/europaradet/index.htm
Tack för riktigt uppmuntrande läsning. Det verkar finnas sån gedigen kunskap i ämnet, men ändå används den inte allmänt. Vad kan det bero på? Det kan ju inte vara svårt göra alla medvetna om det via skolor och all övrig utbildning?
Elliphant angriper statens lagliga vinstmöjligheter av ”lagliga” droger. Sen undrar jag över hur man kan mäta ”signalsubstanser” i hjärnan? Någon forskare som kan svara på frågan, eller läkare då? Hur kan man då diagnostisera ADHD eller ADD. Hur kan man då hjälpa barn utan ”diagnos” men som har psykiatrins alla kriterier i sina ”symtom”. Bra artikel och väl uttänkt, men? Rörelseterapi i all ära, tro mig jag är inte emot, giftfria behandlingar. Jag reagerar på att diagnostisera barn efter beteenden? ADHD, ADD låter som beteckningar av dissidenter från forna östtyskland eller sovjetiska Ryssland?
SvD Kultur idag: ”De som proppar Ritalin i sina tolvåringar kommer brinna i helvetet”
Elliphant kan ta hem priset för årets nykomling på P3 Guld på lördag. Hon tycker om att provocera, fördömer medicinering av barn och vill att ord ska få stavas hur som helst.
Bra skrivet Annika!!!
Som svar på artikelns fråga måste nog bli att Astrid Lindgren hade blivit upprörd och frågat sig ” Voffor gör di på detta viset?” Jag skulle vilja peka på att det finns andra livsmedel i vår kost som påverkar våra barns hälsa negativt och som får samhälleliga konsekvenser.
Forskning visar att det finns ett samband mellan barn som diagnostiserats med autism/ADHD och en läckande tarm. En kostomläggning där bröd och mjölk utesluts, har som du också skriver, visat sig ge positiva resultat. Mycket pekar på att problemet kan vara större än en ”mjölk- och brödfråga”.
Diagnostisering av autism/ADHD är, förutom en medicinsk fråga, även en klassfråga då ekonomin styr konsumtionen av livsmedel. Av ekonomiska skäl är vissa sociala grupper hänvisade till köp av storpack med billiga och industriprocessade livsmedel som innehåller många artificiella tillsatser.
Majs är en av de vanligaste genmanipulerade grödorna i världen som efter högteknologiska processer pytsas ut, som bl a modifierad majsstärkelse, i tusentals olika livsmedelsprodukter. Genmodifierat majs innehåller rester av bekämpningsmedlet Roundup (glysfosfat) som tillverkats av Monsanto. Forskning visar att glysfosfatens ”killing force” finns kvar i livsmedlet, vilket leder till ett brett spektrum med olika medicinska åkommor och sjukdomar bl a autism/ADHD och läckande tarmar.
Diagnostiseringen av barn, men även vuxna, med autism/ADHD är epidemisk. Sjukdomen myntades i början av 1980-talet och följer en nyliberal makroekonomi i hälarna med arbetslöshet och prekarisering som följd. En annan samtidig effekt är att naturliga variationer av normaliteter starkt begränsats genom läkemedelsindustrins omdefinitioner av olika tröskelvärden för sjukdom och underdiagnostiserade syndrom.
Med tanke på utbredningen av en GMO-vänlig näringslivspolitisk inställning riskerar allt större delen av världens barn att drabbas av hyperaktivitet, funktionsnedsättningar och medicinska åkommor av olika slag. Det kommer också att bli svårare att undvika smittad kost genom val av rena livsmedel då dessa riskerar att kontamineras genom utbredning av GMO som hamnar i olika kretslopp.
Funktionshinder kopplade till ADHD, som knyts till de lägsta sociala skikten, uppfattas vara det moderna samhällets motsvarighet till de tidigare kyrkliga syndaregistren. Orsaker till de individualiserade besvären med ADHD förutspås bli fortsatt strängt avpolitiserat och fritt från spekulationer om ekonomiska, sociala och kulturellt bidragande faktorer.
Till den kulturella faktorn hör de ”uppmärksamhetsproblem” som du hänvisar till i skolan. Här använder man sig av en stereotypiserad rollmodell om hur ett barn ska få lov att vara. Åldern för ett vuxet beteende kryper allt lägre ned i åldrarna där allt mindre tid avsätts för egenlek. Barn ska tidigt lära sig borgerliga värderingar som lydnad, auktoritetstro och disciplin för att passa in i ett avhumaniserat arbetsliv. Varje barn som visar på egen vilja måste därför stukas i tid – quick fix med amfetamin/ritalin eller dylikt.
Förutom att ”Pippi- och Emilfasoner” kan hållas i schack med hjälp av rörelseträning och kostomläggning bör vi kanske även slå ett slag för Reggio Emilia-pedagogiken, som en slags metod för nödvändig stimulering av de exekutiva funktioner som du beskriver.
Pedagogiken erkänner barnets rättigheter och möjligheter att utveckla sin potential. Barn föds som kunskapsbärare och har därför en fallenhet för att ifrågasätta vedertagna sanningar.
Reggio Emilia-pedagogiken utvecklades efter 2:a världskriget i Italien för att förhindra uppkomsten av en ny nazistisk rörelse. Vi ser dessvärre en utveckling som pekar i motsatt riktning där sådana politiska strömningar ånyo är i stark tillväxt inom EU. Olika alternativa teorier och metoder som ifrågasätter de långsiktiga effekterna av dagens massnedrogning är därför viktiga att diskutera i en politisk diskurs.
Förr i världen höll sig alla kungar med en hovnarr. Narrens uppgift var att säga kungen sanningar som ingen annan vågade yppa. Kan en del av alla de olika problemområden som finns idag vara ett resultat av en allt för hård tuktning och framdrivning av politiskt korrekta röster?
För utveckling av ett mer hälsosamt och demokratiskt samhälle kan vi behöva säkerställa att fler Emil- och Pippi-barn håller sig vakna. Dessa alerta barn kan ha något viktigt att säga till överheten och inte minst behålla en naturlig nyfikenhet och tolerans mot andra människor.
Läs mer:
Forskning om GMO, glyfosfat och sjukdomar: http://people.csail.mit.edu/seneff/glyphosate/glyphosate_report_by_RosemaryMason.pdf
http://forum.mammapappa.com/viewtopic.php?f=9&t=32444
http://roberthahn.nu/2011/02/19/diet-mot-autism-och-adhd/
http://www.nbcnews.com/id/44260583/ns/health-childrens_health/t/pesticides-food-linked-adhd-kids/#.UtKE57RF5K0
Äkta vara – högteknologiska processer http://www.aktavara.org/pages.aspx?r_id=32202
http://www.rodarummet.org/web/2012/11/09/psykiatrisk-diagnostisering-paverkar-hela-samhallet/
Genetic roulette – autism http://www.youtube.com/watch?v=Vv96D_ZURzs
Mycket intressant läsning! Viktig för både föräldrar, pedagoger, rektorer och politiker att ta del av!
Jag har kontakt med några personer som har ADHD. Något som inte tas upp här alls är matens betydelse. Kvaliten på maten har försämrats enormt. S.k. industrimat. Mat ska vara billigt och inom offentliga sektorn är maten sämst. Där finns mycket att undersöka.
Något som jag själv märkt är att de är sockerberoende . De dricker hela tiden sötade drycker., typ cocacola, pepsi, läsk, juice eller annat. Detta gör att de går på högvarv.
Så cocacola och chips som är jättevanligt att äta och dricka hos ungdomar är helt förkastligt.
Mjöl är inget annat än socker rent kemiskt. Dagens vetemjöl har försämrats enormt mot äldre sorter. Den är genetiskt förändrad. kromosomantalet är helt annorlunda, allt för att skördarna ska öka. Samtidigt har livsviktiga vitaminer och mineraler minskat.
I USA används majs storskaligt i mat och dryck. Där har hälsan försämrats ännu mer. Där sötas i princip all mat.
Jag uppfattar att det finns likheter mellan ADHD och diabetiker. Båda har skadats av snabba kolhydrater fast på olika sätt.
Det finns undersökningar av skolbarn. En grupp fick äta snabba kolhydrater och den andra gruppen fick inte några snabba kolhydrater. Alla barn var helt friska. Det hela filmades. Det blev stora skillnader mellan de båda grupperna. Filmen finns hos ”Kostdoktorn”.
Något som jag rekommenderar istället är: Magnesiumtillskott, D3-tillskott, sill (Omega-3) och LCHF-kost.
Narkotikaliknande preparat är helt förkastligt.
Oerhört intressant. Det tål att läsas flera gånger och begrundas. Tack!
Tack för intressant läsning.