NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Åklagaren Marianne Ny måste upphöra med sin negativa särbehandling av Julian Assange och i stället börja behandla honom som alla andra som är misstänkta för brott. Om hon inte gör det bör en överordnad åklagare granska hennes handläggning av fallet. Det skriver Julians Assanges svenska advokater.
Text: Thomas Olsson, Per E Samuelsson, Julian Assanges svenska försvarsadvokater | Artikeln publiceras ursprungligen i SvD och den återpubliceras med tillstånd av skribenterna. Foton: ssw.se och advokatsamfundet.se
På senare tid har många påpekat att Julian Assanges situation är pinsam för Sverige och borde lösas. Men vissa påstår fortfarande, däribland Elisabeth Massi Fritz (Brännpunkt 5/2), att Julian Assange kräver specialbehandling när han begär att få bli förhörd på Ecuadors ambassad i London.
Detta är en missuppfattning. Assange kräver bara att få bli behandlad enligt svensk lag.
Enligt 23:4 rättegångsbalken ska en förundersökning bedrivas skyndsamt och så att den misstänkte inte i onödan utsätts för olägenhet.
Enligt 5 § förundersökningskungörelsen skall förhör hållas på tid och plats som kan antas medföra minsta olägenhet för den som skall höras.
Innebörden av dessa regler är att varje förundersökning ska anpassas till den situation som den misstänkte personen befinner sig i.
Julian Assange befinner sig på Ecuadors ambassad i London sedan juni 2012. Skälet till att han sökte sig dit var en oro för att bli utlämnad till USA. Att det rör sig om en befogad oro står klart sedan det från officiellt amerikanskt håll uttalats att det pågår en brottsutredning rörande publiceringarna på Wikileaks. Allvaret i situationen blev tydlig under rättegången mot Chelsea (tidigare Bradley) Manning, som dömdes till 35 års fängelse som påstådd källa till Wikileaks.
För att förhindra att risken för utlämning förverkligas har Ecuador beviljat Julian Assange politisk asyl. Därmed har denna något ovanliga och minst sagt olustiga situation uppkommit: En person sitter inlåst på en ambassad i Västeuropa för att undgå att ställas till svars för att han utnyttjat sin yttrandefrihet och, som journalist, framfört kritik mot hur USA för kriget i Irak.
Enligt svensk lag är åklagaren således skyldig att anpassa sig till Assanges situation och med den som utgångspunkt driva förundersökningen skyndsamt framåt och utan att onödig olägenhet uppstår för de inblandade.
Nästa steg i utredningen är att förhöra Assange. Ett sådant förhör kan hållas på ambassaden i London, men inte i Sverige. Men Marianne Ny vägrar åka till London. I stället gör hon ingenting. Några rationella skäl för hennes passivitet är svåra att se. Efter förhöret med Julian Assange kan åklagaren besluta om fortsättningen. Helt eller delvis läggas ned eller fortsätta till åtal. Innan förhöret kan Marianne Ny inte göra någonting.
Givet att åklagaren inte har en förutfattad mening i skuldfrågan, och är beredd att förhålla sig objektiv till de olika redogörelserna, är det uppenbart att ett förhör med Julian Assange skulle gagna alla inblandade, inklusive målsägandena. De skulle få ett besked, vilket det nu blir, och slippa leva med ovissheten om vad som kommer att hända med förundersökningen.
I dagsläget har Marianne Ny inte kunnat presentera någon lösning på problemet, utan enbart pekat på svårigheter. Kanske är det då en god idé att göra så som framförts på vissa håll, nämligen att låta en överordnad åklagare titta på ärendet med nya fräscha ögon. I så fall kommer man förhoppningsvis att se möjligheterna i problemet och inte bara problemet med möjligheterna.
Att Elisabeth Massi Fritz (och Claes Borgström) inte ansluter sig till vårt krav är för oss en gåta. Fritz skriver ju att hennes klient ”har inget intresse av att denna utdragna process fortsätter i flera år till”. Genom att stödja åklagarens passivitet bidrar ju Massi Fritz till just det, precis tvärtom mot vad hennes klient vill.
Text: Thomas Olsson, Per E Samuelsson, Julian Assanges svenska försvarsadvokater
Ursäkta, tvåsamheten ska naturligtvis vara tresamheten.
Assange är redan förhörd – innan han lämnade Stockholm. Det finns redan en förundersökning med åtskilliga vittnesmål. Varför används inte den?
Protokollet låg ute på nätet när det begav sig. Och de slutsatser man kan dra av detta är att de två älskarinnorna inte gillade tvåsamheten – och att ’någon/några’ såg chansen att sätta dit Assange för ’någons’ räkning.
Bloggaren Henry Makow har en del saftiga kommentarer till Justitia.
Varför är inte världen bättre plats att leva på? För att det finns tillräckligt med förlängda armar åt illuminati, är Marianne Ny en av de som agerar åt illuminati?
Det här handlar ju inte om rättvisa. Det handlar om vad USA vill och det är den pipan UD och regeringen dansar efter, troligen även Marianne. Genom att inte agera så fortgår detta genom att Assange kontinuerligt framstår som en brottsling trots att han är odömd. Assange, en brottsling som flyr rättvisan. På detta sätt har man ju fått stora delar av ”världs” sammhället på sin sida och vunnit en stor propaganda seger, Och det fortgår på samma sätt. Samtalsämnet är flyttat och allt handlar om ”The messenger” istället för ”The message” ..