Uruguay – Det dyraste sydamerikanska landet och argentinarnas favorit

Det enda som skiljer Argentina från Uruguay är Rio de la Plata, världens bredaste flod, skriver Anna Böhlmark som just nu reser i Sydamerika och rapporterar tillbaka till NewsVoice. 

Text och foto: Anna Böhlmark | Anna skriver även för 2000-talets Vetenskap

Uruguay är troligtvis Sydamerikas dyraste land. Trots det korsar tusentals argentinare dagligen Rio de la Plata för att ta sig in i grannlandet. Med hotellpriser på 70/90 euro för ett 3-stjärnigt (med sydamerikanska mått mätt) kan de jämföras med italienska eller spanska. Maten är inte billigare. Man får räkna med 20-25 euro per person för en köttbit med pommes frites och dricka till (ej vin som är dyrare än så).

Priserna varierar dock lite beroende på var i landet man befinner sig. Ju närmare Brasilien desto billigare. Ju närmare Montevideo desto dyrare. Montevideo är troligtvis även den dyraste huvudstaden i Sydamerika.

Med de dyra priserna följer docknågot positivt. Levnadsstandarden i landet tycks vara relativt hög och klass-skillnaderna relativt låga om man ser till dess grannländer Argentina och Brasilien. Uruguay utsågs 2013 till det mest jämt fördelade landet i Latinamerika, då bara en 10% av befolkningen utgör landets fattigaste eller rikaste. Som en effekt utsågs landet 2008 till det mest fredliga landet i Latinamerika.

Uruguay har nästan enbart en vit befolkning, ätterna till de italienare, portugiser och spanjorer som befolkade slätterna från 1600-talet och framåt. Fortfarande märks spåren av deras ursprung. Muzzarella (med u!), pizza, tortellini och paella finns med på i stort sett varje meny. Mat-kvalitén är dessutom liksom i Spanien och Italien även här generellt hög. Det är standard att få en riktigt god biff serverad, från kor som vandrat fritt på de enorma betesmarkerna som täcker största delen av landets yta. Grillning är något av favoritmat för en uruguayan. Överallt på campingplatser har varje gäst sin privata grill av murbruk.

Medellönen för en uruguayan ligger på mellan 20 och 25 000 pesos, motsvarande cirka 6000-7300 kronor i månaden. Med tanke på att hyran av en lägenhet kostar från 10 000 pesos (ca 3000 kronor) och uppåt är det inte så stor del av lönen som går att avsättas till annat än mat och husrum. Skatten i landet ligger på 22 % och staten erbjuder mycket i utbyte. Till exempel är sjukvård helt gratis liksom utbildning ända upp till universitetsnivå. Uruguay är det land i Latinamerika med den högsta alfabetiseringen.

Då det mesta har dubbla priser i jämförelse mot sina grannländer kan det tyckas dyrt för en uruguayan själv att vara turist. Förutom maten och hotellen, kostar nämligen även bensinen över det dubbla. Många uruguayaner tar just därför färjan över till Argentina eller till Brasilien för att turista, handla eller tanka.

Landet är splittrat när det gäller smaker. Vissa föredrar argentinare medan andra föredrar brasilianare. Några ägare till restauranger säger att de föredrar argentinare då de spenderar mer pengar. I slutändan känner sig de flesta uruguayaner dock sig närmare till Argentina än till Brasilien. Rent kulturellt har de flera saker gemensamt, inte minst det ihärdiga drickandet av Mate. Sambandet mellan de bägge länderna hörs tydligt på uttalet: här liksom i Argentina säger man Plagia iställer för Playa.

”Uruguay es natural” – Uruguay är naturligt

Sedan 2003 har den ekonomiska utvecklingen stigit enormt – ca 8% ökning per år (bortsett från år 2009), vilket starkt bidragit till den minskade fattigdomen i landet. 2004 tog socialisterna ledningen i landet och har sedan dess haft den politiska makten. Samma regerande parti har sedan dess infört rätt till abort, legalisering av marijuana och homosexuellas lagliga rätt till giftermål.

Så trots de enormt höga priserna, varför fortsätter den ström av argentinare som tar sig över Rio de la Plata att komma till Uruguay? Förutom vacker natur och stränder är det många som tar sig hit bara över dan. De tar ut dollar med sitt kreditkort, tar sig sedan tillbaka till Argentina, växlar in pengarna till pesos på svarta marknaden där de får en mer fördelaktig växel eller så sparar de dollarna under madrassen.

Nästa stopp på resan blir Buenos Aires. Den ostadiga valutan som på nytt hamnat i en svacka kanske kommer visa sig genom olika uttryck i samhället. Jag kommer söka svar på funderingar kring deras vana att gömma pengar i madrasser. Kanske kommer skillnader i ekonomin visa sig redan på ytan. Om inte annat kan ytan vara ett sätt för att fördjupa sig inom aspekter som kan förklara den vacklande ekonomin på andra sidan av Rio de la Plata.

Text och foto: Anna Böhlmark