Livsmedelsverket: Vilseledande märkning är konsumentens ansvar

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 2 mars 2014
- Torbjörn Sassersson

LivsmedelsverketCanal Second Opinion. ”Konsumenten har ett val”, säger livsmedelsverket och tillåter industrin att sälja rena matfusk-produkter till konsumenten.

”I TV4:s Nyhetsmorgon den 26/2 bjöd man in en expert från livsmedelsverket för att svara på frågan om man får sälja vad som helst? I inslaget försvarar Livsmedelsverket industrin i frågan om hur långt man får dra matfusket.”

Läs mer på 2op.se


Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Red, om ”industrin” i Bryssel eller lokalt i EN medlemsstat, på den inre solidariska fria marknaden i EES och EU, är EN offentlig eller privat registrerad näringsvÄrksamhet, har denna näringsvÄrksamhet, STRIKT produktansvar för säkerhetsbrist i producerat resultat (produkt), om EN enskild konsument under förbrukad tid i livet utvecklat enskild mental kunskap att i nutid och mentala rum förstå när, var och varför producent, tillverkare eller lobbyist inte kan avtala bort lagstiftarens krav på STRIKT produktansvar för säkerhetsbrist mot EN drabbad enskild konsument, lokalt på den inre solidariska marknaden i EES/EU.

    Dina tre frågor: A. Vad säger Livsmedelsverket om det då? B. Vad gör de för konsumenterna för att skydda vår hälsa? och C. Har Livsmedelsverket en representant i Brüssel?, besvarar mitt mentala Jag enligt följande:

    A. LivsmedelsvÄrket är EN offentlig statlig svensk tillsynsmyndighet av EU-rättens företräde, med skadeståndsansvar för det allmänna om myndigheten (LivsmedelsvÄrket som rättssubjekt) producerat säkerhetsbrist (fördragsbrott) i handläggning eller beslut i kvalitetssäkrat brev, adresserat till EN medveten drabbad enskild konsument, som under förbrukad tid i livet utvecklat rätt mental kunskap att i nutid och mentala rum i tanke, beslut och handling, förstå nytta, ansvar och risk, med regeringens SOU 1997:194, även om folkvald svensk lagstiftare inte vill, kan eller vågar förstå, när, var och varför, så länge hemlig svensk lobbyist i och runt Sveriges riksdag, lär, tränar och belönar värdefattig partipolitiker i styrelse, utskott eller nämnd som lyder ”industrin” som laglös institution.

    B. LivsmedelsvÄrket skall som svensk tillsynsmyndighet av EU-rätt (EU-domstolens rättspraxis) inte SKYDDA ”konsumenter” eller ”våra”, som är laglösa kollektiv av någonting, utan bara EN enskild konsument, som i livet utvecklat rätt mental kunskap att förstå när, var och varför EU-rätt bara SKYDDAR enskild mental fyrarummare, med mental kunskap.

    C. LivsmedelsvÄrket skall inte ha EN representant i Bryssel, som i STRID med EU-rätt missbrukar den kvalitet och säkerhet i nutid och rum, som EU-domstolen tolkat i EU-rätt och som EU-domstolen offentligt redovisat i rättspraxis och som den svenska regeringen redovisas i SOU 1997:194.

    Med värdesäkrad hälsning
    Lärstad den 3 mars 2014
    Bertil NätvÄrkselev, u.p.a. och risk för säkerhetsbrist i producerat resultat ovan.

  • Det utförs lobbying i Brüssel för att industrin ska slippa deklarera allt som de stoppar in i produkterna. De vill bara skriva hur mycket fett, kolhydrater och protein det finns i produkten och helst undvika redovisa alla tillsatser.

    Vad säger Livsmedelsverket om det då? Vad gör de för konsumenterna för att skydda vår hälsa? Har Livsmedelsverket en representant i Brüssel? Jag tror inte det. Jag tror de bara tar direktiv från, tja, Brüssel. Rätta mig om jag har fel.

  • Då är det ju mycket märkligt att inte alla örter, alla homeopat medel osv inte får säljas trots att de inte är hälsofarliga överhuvudtaget utan precis tvärtom!

    Denna fråga borde man ställa till dem!!

  • Bra artikel. Livsmedelsverket skriver ut sig själva och kan gå i graven. De verkar mest finnas som en slags kuliss där folk sitter och häckar och väntar på avlöningen.

    Alla konsumenter tar inte till sig innehållsdeklarationer av flera skäl 1) pyttepytteliten text som är svår att läsa för alla +, 2) språkproblem och svårt att avkoda alla E-nr men det största problemet är 3) tillit till Livsmedelsverket. Vi har länge varit i tron att Livsmedelsverket gör sitt jobb, men så är inte fallet.

    Ett råd är att skumma innehållsdeklarationer. Ju längre dessa är, desto mer skit i produkten.

  • Lämna ett svar