NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Efter Pisa utredningen har skolan varit hett stoff för många förståsigåpåare. De snabba aktörerna politikerna försöker nu överbjuda varandra med insatsfördelningar till skolorna. det handlar om läxhjälp, sommarskolor, betyg i lägre åldrar, mindre klasser och tex förstelärarelöner. Det skriver Ingemar Ljungqvist som är lärare i bla matematik och naturämnen samt chefredaktör 2000-Talets Vetenskap.
Text: Ingemar Ljungqvist
Alla dessa förslag bygger på att det är skolan som försämrats – men Pisa utredningen kom enbart fram till att det var elevernas resultat och då speceillt i Matematik, svenska och naturorienterade ämnen som rasat katastrofalt.
De ovannämnda debattörerna har i sin analys (eller kanske utan analys) lagt hela skulden på skolans inre värld, därav förslagen.
Den egna analysen
Själv börjar man närma sig slutet på en 40-årig lärarbana, som huvudsakligen rört sig på högstadiets och gymnasieskolans domäner. Men det har också varit avbrott inom KomVux och Kunskapslyftet men ännu viktigare två års tjänstgöring på en Secondary School i västafrikanska Ghana. På en annan breddgrad lärde man sig se på förhållanden på andra sätt än det svenska – här i Sverige är besserwissermentaliteten ett utmärkande drag.
När det gäller Pisa utredningens resultat (som helt övererensstämmer med mina egna erfarenheter) måste dessa underkastas en grundlig analys. Är det verkligen skolans hela fel att det gått som det gått – eller finns det andra faktorer utanför klassrummet som betytt oerhört mycket mer. Ja, rentav helt utanför skolans väggar.
Jag började notera nedgången i mina egna ämnen redan en bra bit in på 1990-talet. De blev ännu mer uttalade när jag efter millennieskiftet sadlade om till gymnasielärare och mötte elever där deras förkunskaper fastän de var 17-19 år bara kunde mäta sig med 1980- och 90- talets åttor och nior.
Ibland funderade man om det var den egna generationsklyftan och kulturklyftan , som växte med ett år för varje läsår, som var orsak till att man fick reducera svårighetsgraden på prov och lektionsinnehåll, för att kunna möta eleverna på den nivå de befann sig. Det var faktiskt en personlig lättnad när de internationella jämförelserna visade att detta gällde hela Sverige. Skolresultaten befann sig i en utförsbacke.
Och på senare år har utförsbacken blivit brantare – vilket jag tydligt märkt – genom att en del av mina diagnostiska prov varit desamma genom åren, alltmedan resultaten blivit sämre.
Vid en påkallad intervju av Skolinspektionen för en fyra – fem år sedan ville jag dra fram mina erfarenheter för deras intervjugäng och försöka komma med utgångspunkter för en riktig analys; där många faktorer skulle kunna tas med. De äldre i intervjuteamet visade förståelse. De yngre pressade mig med hurdana kriterierna var på de Nationella provens matteuppgifter. Någon avbröt mig och sa att deras uppgift endast var att undersöka brister inom skolan och påpeka dessa. Precis motsatt inställning som vi har gentemot eleverna. Där visar vi på goda föredömen och ger beröm när framsteg görs och har förståelse för deras hela sociala situation, speciellt om man var klassföreståndare eller som nuförtiden mentor.
De viktiga faktorer jag ville diskutera då och som är ännu mer aktuella nu är i huvudsak tre stycken:
- Det försämrade kosthållet för eleverna – där huvuddelen ligger utanför skolans väggar
- Den nya miljöfaktorn med artificiella elektromagnetisk strålning som penetrerar oss i tid och otid – Här förstärks det av skolans egna trådlösa nätverk helt i strid med rekommendationer från EUs resolution 1815 från 2011.
- En helt ny värderingsgrund – som kan variera beroende på i vilken klass-mässig, socialgrupps eller etnisk bakgrund man har. Den är kulturbetingad och den kan också innefattas den statusförändring som läraryrket genomgått
– inte minst genom den lönenedpressning som varit.
Självklart kanske jag har glömt någon viktig faktor som haft stor betydelse för skolresultatens nedåtgående trend, men den välkomnas i den fortsatta debatten.
Men däremot, om man helt utelämnar någon av dessa tre, då har man åsidosatt att skollagen klart uttryckt att skolans verksamhet ska vila på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.
Då krävs analys, där alla viktiga faktorer får sitt beskärda utrymme.
[Ingemar Ljungqvist fortsätter sedan i sin artikel och diskuterar bland annat kost, elektromagnetisk smog, värderingar, Skolverket och EU]
Läs hela artikeln i 2000-Talets Vetenskap
