NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Efter Pisa utredningen har skolan varit hett stoff för många förståsigåpåare. De snabba aktörerna politikerna försöker nu överbjuda varandra med insatsfördelningar till skolorna. det handlar om läxhjälp, sommarskolor, betyg i lägre åldrar, mindre klasser och tex förstelärarelöner. Det skriver Ingemar Ljungqvist som är lärare i bla matematik och naturämnen samt chefredaktör 2000-Talets Vetenskap.
Text: Ingemar Ljungqvist
Alla dessa förslag bygger på att det är skolan som försämrats – men Pisa utredningen kom enbart fram till att det var elevernas resultat och då speceillt i Matematik, svenska och naturorienterade ämnen som rasat katastrofalt.
De ovannämnda debattörerna har i sin analys (eller kanske utan analys) lagt hela skulden på skolans inre värld, därav förslagen.
Den egna analysen
Själv börjar man närma sig slutet på en 40-årig lärarbana, som huvudsakligen rört sig på högstadiets och gymnasieskolans domäner. Men det har också varit avbrott inom KomVux och Kunskapslyftet men ännu viktigare två års tjänstgöring på en Secondary School i västafrikanska Ghana. På en annan breddgrad lärde man sig se på förhållanden på andra sätt än det svenska – här i Sverige är besserwissermentaliteten ett utmärkande drag.
När det gäller Pisa utredningens resultat (som helt övererensstämmer med mina egna erfarenheter) måste dessa underkastas en grundlig analys. Är det verkligen skolans hela fel att det gått som det gått – eller finns det andra faktorer utanför klassrummet som betytt oerhört mycket mer. Ja, rentav helt utanför skolans väggar.
Jag började notera nedgången i mina egna ämnen redan en bra bit in på 1990-talet. De blev ännu mer uttalade när jag efter millennieskiftet sadlade om till gymnasielärare och mötte elever där deras förkunskaper fastän de var 17-19 år bara kunde mäta sig med 1980- och 90- talets åttor och nior.
Ibland funderade man om det var den egna generationsklyftan och kulturklyftan , som växte med ett år för varje läsår, som var orsak till att man fick reducera svårighetsgraden på prov och lektionsinnehåll, för att kunna möta eleverna på den nivå de befann sig. Det var faktiskt en personlig lättnad när de internationella jämförelserna visade att detta gällde hela Sverige. Skolresultaten befann sig i en utförsbacke.
Och på senare år har utförsbacken blivit brantare – vilket jag tydligt märkt – genom att en del av mina diagnostiska prov varit desamma genom åren, alltmedan resultaten blivit sämre.
Vid en påkallad intervju av Skolinspektionen för en fyra – fem år sedan ville jag dra fram mina erfarenheter för deras intervjugäng och försöka komma med utgångspunkter för en riktig analys; där många faktorer skulle kunna tas med. De äldre i intervjuteamet visade förståelse. De yngre pressade mig med hurdana kriterierna var på de Nationella provens matteuppgifter. Någon avbröt mig och sa att deras uppgift endast var att undersöka brister inom skolan och påpeka dessa. Precis motsatt inställning som vi har gentemot eleverna. Där visar vi på goda föredömen och ger beröm när framsteg görs och har förståelse för deras hela sociala situation, speciellt om man var klassföreståndare eller som nuförtiden mentor.
De viktiga faktorer jag ville diskutera då och som är ännu mer aktuella nu är i huvudsak tre stycken:
- Det försämrade kosthållet för eleverna – där huvuddelen ligger utanför skolans väggar
- Den nya miljöfaktorn med artificiella elektromagnetisk strålning som penetrerar oss i tid och otid – Här förstärks det av skolans egna trådlösa nätverk helt i strid med rekommendationer från EUs resolution 1815 från 2011.
- En helt ny värderingsgrund – som kan variera beroende på i vilken klass-mässig, socialgrupps eller etnisk bakgrund man har. Den är kulturbetingad och den kan också innefattas den statusförändring som läraryrket genomgått
– inte minst genom den lönenedpressning som varit.
Självklart kanske jag har glömt någon viktig faktor som haft stor betydelse för skolresultatens nedåtgående trend, men den välkomnas i den fortsatta debatten.
Men däremot, om man helt utelämnar någon av dessa tre, då har man åsidosatt att skollagen klart uttryckt att skolans verksamhet ska vila på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.
Då krävs analys, där alla viktiga faktorer får sitt beskärda utrymme.
[Ingemar Ljungqvist fortsätter sedan i sin artikel och diskuterar bland annat kost, elektromagnetisk smog, värderingar, Skolverket och EU]
Läs hela artikeln i 2000-Talets Vetenskap
Igår lyssnade jag till Per Kornhall som skrivit böcker om skolans fall och nu senast en bok om korruption. Det får mig att åter ta upp debatten om skolan. Vi är båda överens om skolans veritabla fall och har båda lite olika viktiga poänger som oftast mörkas i gammelmedia. Detta samtidigt som media och Gustav Fridolin kommer ut med lagförslaget att förbjuda könssegregerade undervisningsgrupper. Vad håller Fridolin på med? Detta kan ju inte vara den centrala frågan för skolan. Självklart är det läraren , eleverna och föräldrarna som ska avgöra när man ska integrera könen eller inte. Inte en lagstiftare. Exvis tar därmed Fridolin bort möjligheten för ”Tjejer som studerar teknik” Försök som slog bra ut, där killarnas störande inverkan togs bort.
Fridolin fick min artikel för pass två år sedan. Inte ett ljud därifrån.
Ingemar Ljungqvist, nu pensionerad lärare.
När det gäller utbildning har vi glömt bort de klassiska lärorna och stegen i hur kunskap, lärande och visdom hänger ihop.
https://www.youtube.com/watch?v=SJ_X1SjmA5A
Till Jesper och Christer. Nu har vi varit på en mycket konstruktiv debatt . Och som jag ser av era svar , så är vi inne på en syntes – så att vi kan få fler med i diskussionen. Idag noterade att ca 25 stycken, av drygt 100, av mina kollegor hade tagit del (åtminstone öppnat mitt dokument ) av min debatt artikel.
Jag håller med Christer : I botten ligger girigheten-egoismen. Se exvis min skrivning av vem som tjänar på att diagnosen ADHD överhuvud finns och dessutom ökar .
Och jag instämmer helt med Jespers syn på detta som en del kallar för multifokusering när laptoppen / läspalttan/ mobilen finns framme och samtidigt läraren eller annnan elev står för ordet. De tror sig kunna rikta uppmärksamheten dubbelt, men det är få förunnat. Mycket går då om intet. Vi måste OCKSÅ söka orsaken till de försämrade resultaten utanför skolans väggar. Är vi överens? Isåfall vidgar debatten till altfler via sociala och andra medier.
Ha det K. Ingemar Ljungqvist ,, också Dr. Sc (OIUCM)
Ingemar Ljungqvist: Jag läste bara Newsvoice artikel och såg nu dina kompletterande faktorer (bra), även om jag hade en del till (spelar mindre roll). Det som spelar stor roll, enligt mig, är dock att fråga sig VARFÖR har vi alla dessa problem. För mig är det tydligt. Vi lever i ett djupt egoistiskt samhällssystem som får direkta och indirekta effekter på massor av ställen i samhället, varav skolan är ett. Det är ingen tillfällighet att samhällsproblemen kan räknas i hundratals och att media rapportering varje dag är full av negativa nyheter. Om det är egoism som är problemet, så är det empati som är lösningen. En värld där vi människor genomsyrades av empati skulle se helt annorlunda ut. Jag vet att mitt tankesätt inte vanligtvis diskuteras, men kanske är det dags. ATt vi kan bli mer empatiska, om vi samarbetar är jag helt säker på.
Christer Nylander
http://www.valuesandnorms.com
Faktorerna som Ingemar Ljungqvist lyfter fram i artikeln anser jag viktiga att föra fram i ljuset. Detta är den typ av frågor som kräver engagemang och förståelse bland allmänheten och beslutsfattare att sätta sig in i för att få till stånd en förändring i policyn kring t.ex. EMF.
Jag vill dock göra en distinktion mellan miljöfaktorer, som Ingemar belyser, och studiebarriärer som icke-förstådda ord tillhör. Exponering från wifi-nätverk orsakar inte en icke-förståelse, utan kan, som forskning visar på, sänka personens energi- och hälsonivå så att koncentrationen sjunker över tid, vilket i förlängningen kan leda till minskad studiemotivation och sämre studieresultat. Dessa faktorer är lömska, då de smyger dig på och, för någon som inte vet mycket om ämnet kanske först avfärdar det som nonsens, men faktum är att det finns studier som indikerar att dessa nämnda miljöfaktorer påverkar vår hälsa negativt och därmed är viktiga att komma tillrätta med, även utanför klassrummen!
Ordförståelse tillhör en helt annan kategori av faktorer att ta hänsyn till – tyvärr enligt min erfarenhet allt för ofta förbisedda – och är en faktor som ger direkt utslag i icke-förståelse när ord inte är förstådda. Det betyder också att det är något man kan göra något åt direkt i klassrummet – och snabbt få ett positivt resultat hos eleverna.
Jag skulle vilja säga att både faktorerna Ingemar Ljungqvist lyfter fram och de direkta studiebarriärerna förtjänar att lyftas fram i dagens ljus. Det räcker inte att enbart komma till rätta med miljöfaktorerna. Båda påverkar de studieresultaten, var och en på sitt sätt.
Till Ulf och Jesper,
Javisst är det så , som ni beskriver. Och när det gäller invandrare är det väl snudd på en självklarhet att man penetrerar den lästa texten tillsammans med eleverna för att fylla i luckorna. Men det gäller också för en växande skara av svenska ungdomar. Om man får tid att sitta med dem så brister det häpnadsväckande mycket för enkla ord. Detta arbetssätt använder jag mig själv av både för svenska och invandrarelever. Men då måste man ställa sig frågan vad detta beror på. Och då kanske man i detta fall hittar bristen i att istället för att mamma och pappa läste sagor för dem vid kvällsstunden fick de en videofilm som sängfösare – nuförtiden en läsplatta. Ibland engelskspråkig (Engelskan håller nivån i Pisa).
Detta är inbakat i min värdering-status del. Och självklart är denna iakttagelse viktig – men återigen :
Dessa fenomen tillåter man att de diskuteras. Men mina andra två faktorer är nyheten. Jag har inte hört eller sett någon i offentliga media som tagit upp dem – allra minst politikerna som hela tiden utsätter själva skolan med dess medarbetare för nya överdådiga förslag.
Men saknas den riktiga analysen så kommer dessa förslag bara att fungera som symtomdämpare
Ingemar Ljungqvist
Jag håller med Jesper om att ordförståelse är mycket viktigt. Jag har tidigare arbetat som
lärare i ” svenska som andraspråk”. I min undervisning lade jag då stor vikt vid just ordförståelse. Det var intressant att observera hur elevens intresse, koncentration och studiehastighet ökade då de klargjorde missförstådda eller icke förstådda ord i sina texter.
Jag märkte också att många elever hade felaktiga definitioner på relativt vanliga ord som
de trodde att de hade en korrekt definition på.
I skolans värld prioriteras inte orförståelse tillräckligt, vilket förklarar den dåliga tillgången
av ordentliga ordböcker i såväl grundskolan som gymnasiet. Även om de finns tillgängliga,
så nyttjas de väldigt sällan.
Det kan mycket väl vara så att ” missförstådda ord” kan vara en grundläggande orsak till de
försämrade resultaten i svenska skolan
Det finns många faktorer som lyfts fram här som verkligen kan bidra till försämrade studieresultat – jag tänker på alla de olika kost- och miljöfaktorerna som nämnts här. Själv har jag undervisat i grundskolans olika åldrar under 18 år. Trots alla dessa ovannämnda och viktiga faktorer lyckas ändå vissa elever bättre än andra. Det är helt klart att om man dras med en ackumulerande mängder gifter i kroppen, sänkt immunförsvar genom negativ påverkan från strålning, problem i tillvaron o.s.v. – allt detta är viktigt att uppmärksamma och minimera dess påverkan, men en fråga jag inte sett ställas alls till min stora förvåning är:
Vad är det som verkligen hindrar någon från att förstå, när så är fallet, m.a.o. vad är de verkliga faktorerna som direkt förhindrar att man förstår?
En ofta förbisedd, men ganska uppenbar, anledning är ordförståelse. Förstår man inte de använda orden och symbolerna i texten sätter det självklart käppar i hjulen för förståelsen, eller hur? Att barn till högutbildade föräldrar ofta (men inte alltid) lyckas bättre kan bero på att deras ordförråd är större och mer utvecklat och att de har en utvecklad studiekultur i hemmet som barnet/eleven drar nytta av.
Att elever idag måste ta sig igenom texter som innehåller betydligt fler nya ord och begrepp än förr och ibland även texter på internet som är allt annat än svårighetsanpassade till elevens nivå är ytterligare en faktor som kan bidra till försämrade studieresultat. Med många svårigheter, t.ex. med problemlösningsuppgifter i matte, försöker vi febrilt hjälpa eleven att förstå uppgiften genom att hjälpa eleven i hur den ska tänka för att komma fram till ett svar. Istället bör vi först förvissa oss om att eleven inte har några missförstådda ord eller symboler i uppgiften. När jag arbetat med att hitta ord som eleven inte förstått för att sedan klara upp orden så eleven förstår dem har det ofta resulterat i att eleven sedan på egen hand, utan vidare förklaring, förstått problemlösningsuppgiften.
Att man i skolans klassrum sällan hittar ordböcker, och när man gör det, en ordlista med synonymer, inte ordförklaringar, är det inte konstigt att det gått utför i skolan med förståelsen. Är du lärare – se till att eleverna har tillgång till bra ordböcker och använd dem aktivt för att öka ordförrådet genom att slå upp de ord som de inte förstår här och nu, innan de fortsätter läsa vidare, så ska du se att det kan påverka elevernas skolresultat märkbart. Lycka till i undervisningen! 🙂
Hej Christer. Du måste läsa hela artikeln. Alla dina 9 tilläggspunkter berör jag direkt eller indirekt under rubriken Status.värderingar. Är den svår att finna får du direktlänk här: http://www.2000tv.se/artiklar/2014/140318_rapport-fran-ett-klassrum_ingemar-ljungqvist.pdf
Det är just detta att man antingen överförenklar eller drar till med allt för många faktorer som man missar de åtgärder – eller främst en analys – som förklarar fenomenet. Jag har funderat på skolans nedgång – i bortemot fem – sex år innan jag skrev ner artikeln. Och koncentrerade den. Skulle jag själv dra till med en fjärde punkt så skulle det bli toxiska ämnen i vår omgivning, men först ska jag fundera på det och djupdyka i problematiken kring mögeltoxiner från bostäder – nedfall från chemtrails och otestade kemikalier i snart sagt varenda industriprodukt vi använder. Här ska jag avvakta Micke Håkanssons tredje bok i hans trilogi.
Ingemar Ljungqvist, lärare och chefredaktör 2000-Talets Vetenskap
Då lägger jag till en faktor som jag tror är en av de tyngsta men som väldigt få talar om:
*Tidig separation från den primära anknytningspersonen (oftast mamman) genom placering på sk förskola under de första så viktiga åren. Under de första åren grundläggs hjärnan. Det är då det avgörs vilka ledningsbanor av de vi fötts med som får vara kvar. Det är då den empatiska förmågan och förmågan att hantera stress grundläggs. Om man ”trasar sönder” en människa under dessa så viktiga år har man grundat för många problem livet igenom.
På 90-talet fullkomligen exploderade dagisutbyggnaden och samtidigt blev barngrupperna större och större och personaltätheten lägre och lägre. Barnen som övergavs av samhället i stor skala då är de vars förmågor som PISA har mätt de senaste åren.
Det finns säkert många anledningar till elevernas minskade kunskaper varav de Ingemar Ljungqvist tar upp är några. Kanske kan man tillägga:
1) Barns tillgång till andra sysselsättningar som internet, facebook, spel, musik etc som både är mycket mer intressanta för barnen och som finns tillgängligt var de än är genom mobiler.
2) Barns ökade medvetenhet om världen utanför klassrummet och deras sannolika förståelse för att skolans utbildning är felaktigt uppbyggd och mycket tråkig vilket ger låg motivation. Inte mycket har förändrats i skolinnehållet på många decennier. Jag är förälder till tre tonårsbarn och ser detta.
3) Barns ökade medvetenhet om det stora ansvar de har för att lösa alla samhällsproblem i vuxen ålder som hotar civilisationens och planetens överlevnad. De matas med ”dåliga nyheter” varje dag i media (klimat, arbetslöshet, brottslighet, fattigdom, krig… en oändlig lista) och det skapar både stress och depression. Känslan är kanske inte alltid medveten utan mestadels undermedveten.
4) Barns ökade otrygghet genom ökande faror i livet (brottslighet, droger, mobbning våldtäkter etc) som skapar allmänna olustkänslor och svårigheter att fokusera skolarbetet.
5) Vuxnas (även lärares) ökande stressnivåer genom en mångfald faktorer som överförs på barnens mentala hälsa.
6) En successiv nedgradering av läraryrket sedan flera decennier vilket samlat de ”mindre duktiga” lärarna i skolsystemet.
7) Ökad administration för lärare vilket ger mindre tid för själva lärandet.
8) Elevers större medvetenhet om livet i allmänhet och deras ökade inre motstånd mot att bli en “bra arbetare” som skall utnyttjas maximalt av “systemet”. De flesta svenska barn befinner sig högst på Maslows behovspyramid och vill förverkliga sig, inte bli ett kugghjul i en tråkig “maskin”.