”Det är vår övertygelse att de rena plånboksfrågorna inte engagerar medborgarna lika mycket som sjukdomar och tillgång till högkvalitativ vård ändå debatteras vårdfrågorna knappt under supervalåret”, skriver nio svenska akademiker varav tre är nobelpristagare i en debattartikel i Expressen.
Foto på nobelpristagare Torsten Wiesel : Festival della Scienza, Wikimedia Commons
Politikerna måste ta fram trovärdiga svar på hur de vill lösa våra stora utmaningar inom hälsoområdet, menar skribenterna som påpekar de mycket höga hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige, att antalet äldre och kroniskt sjuka ökar, att demens breder ut sig samt tex att hjärnsjukdomar uppskattas redan kosta Sverige 165 miljarder kronor per år.
Skribenterna pekar på vissa framgångar i svensk vård som en följd av förebyggande åtgärder och bättre behandlingar.
”Men Sveriges ställning inom medicinsk forskning har försvagats. Enligt Vetenskapsrådet tappar Sverige mark inom biomedicinsk forskning, där vi under 20 år gått från fjärde till åttonde plats.”
De som signerat artikeln efterlyser därför att forskningen ökar.
Läs hela debattartikeln i Expressen
Debattartikeln signerades av
Torsten Wiesel, Nobelpristagare i fysiologi och medicin 1981
Arvid Carlsson, Nobelpristagare i fysiologi och medicin 2000
Bengt Samuelsson, Nobelpristagare i fysiologi och medicin 1982
Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare för Forska! Sverige
Krister Westerlund, Ordförande i Alzheimer- föreningen Sverige
Hans Bergström, Docent i statsvetenskap och tidigare utgivare för Dagens Nyheter
Hugo Lagercrantz, Barnläkare och senior professor i pediatrik vid Karolinska institutet
Carl-Henrik Heldin, Professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och ordförande Nobelstiftelsen
Olle Stendahl, Professor i medicinsk mikrobiologi i Linköping och styrelseledamot Vetenskapsrådet
Det kan även bero på att man är inriktad på konsensus och inte på empirisk forskning. Vetenskap är inte statisk och det finns stora luckor att undersöka, och kanske måste man revidera vad man trodde var fastslaget:
http://milesmathis.com/
När det gäller utbildning har vi glömt bort de klassiska lärorna och stegen i hur kunskap, lärande och visdom hänger ihop.
https://www.youtube.com/watch?v=SJ_X1SjmA5A
Frågan är: ”Vilka eller vad lägger locket på debatten?” När systemfel ej diskuteras, makthavare varken vill eller vågar ta tag i vardagsfrågor, när myndigheter och domstolar kör i gamla hjulspår utan hänsyn till senaste forskning, praktiska lösningar gällande utredning och operation, när byråkrater/jurister utan medicinsk kunskap inte anpassar sin kunskap utanför rådande juridiska modeller. Då kan brödraskap i utvalda grupper fortsatt garantera sig extra stora tillskott från en försäkringsbransch som slutat fungera som skydd vid olycka till att bli riskkapitalister för att maximera vinster.
Brödraskapen fortsätter att i domstolar hävda åsikter som förlorat kontakt med verkligheten. De tillåts manipulera medicinska fakta så att svårt drabbade tvingas förlora i sina processer – så att till sist blir den sjuke eller svårt skadade som tvingas betala försäkringsbolagens rättegångskostnader.
Domarkåren styrs mer av paragrafer än medicinska fakta. Förvaltningsdomstolar och Försäkringskassan (FK) samarbetar alltmer. JO och JK har blivit papperstigrar, som mer tolkar paragrafer än bryr sig om medicinska fakta hos lidande.
FK och försäkringsbransch fungerar som kartellbildning enligt EUdomstolen – när ledande försäkringsbolagsdirektör sitter med i FKs Insynsråd.
När politikerna låter FK stå för kostnaderna efter olyckor, som försäkringsbranschen skulle ersatt – tills drabbade vågar ta strid mot eget försäkringsbolag – medför att allt fler inte vågar ta strid för sina rättigheter.
När rådgivare i Justitiedepartement och Socialstyrelse tillhör Försäkringsbranschens lobbyverksamhet eller brödraskapet, som lever väl på att intyga saker vilka inte stämmer med verkligheten – finns nog där en möjlig förklaring till att inget får eller kan bli ändrat.