ANALYS. NewsVoice publicerade den 6 februari artikeln ”Förtroendet för mainstream media i USA kollapsar i fritt fall”. Den handlade främst om New York Times (NYT) dalande populäritet. Den 15 maj läckte tidningens interna rapport ”Innovation Report” ut via Buzzfeed och den visar att den interna krisen är djup på NYT som slits mellan det gamla och det nya.
Text: Torbjörn Sassersson | Foto ovan: New York Times Building, Wikimedia Commons
Min tolkning är att goda medborgare runt om i västvärlden inte längre tror på gammelmedias valser om den samtida historiebeskrivningen. Gammelmedia speglar helt enkelt inte världens gång och folk är smarta nog att genomskåda det och finna bättre källor till information och den finns på webben i den fria bloggosfären, på webbsajter med ett specialkunnande som är överlägset kunnandet bland gammelmedias journalister som klamrar sig fast vid sina anställningar och frilansavtal.
Vad vi ser är att idealismen att söka sanning är en starkare kraft än överlevnadsinstinkten hos journalister som vill att ha kvar sina jobb, starkare än annonsörernas makt över redaktionerna och starkare än drakarnas styrelser som rekryterar redaktörer med ”korrekta” åsikter.
I artikeln ”Rapporten är en skolbok i samtida medieproblem” analyserar SvD-journalisten Malin Ekman (1987-) NYT-rapporten och hennes reflektioner är träffande fram till styckena som handlar om var den bästa journalistiken egentligen finns. Här läcker Ekman förakt mot ”uppstickarna”, ett förakt som förvisso är ömsesidigt mellan ett gammelmedia som avlider och de nya medierna som tar form och plats.
Malin Ekman skriver:
”Det orättvisa i det är att journalistik i världsklass inte i sig själv garanterar framgång. En artikel i New York Times kan nå många läsare medan en artikel på Buzzfeed eller Huffington Post om artikeln i New York Times (en rewrite på journalistspråk) kan nå mångfaldigt fler. I den nya medieordningen bygger uppstickarsajterna skamlöst sitt innehåll på andras och de gör det bra.”
”Det vore illavarslande om tidningen börjar ägna sig åt samma ”on demand”-journalistik som uppstickarna. Folk läser trots allt New York Times för att hon är New York Times. Att medievärlden inte självklart snurrar runt tidningen betyder inte att tidningen vinner på att göra en helomvändning och sluta vara sig själv. Förmodligen vinner den gamla damen på att vara mer sig själv än någonsin, för det finns, tyvärr, få som hon.”
Dinosaurier och drakar
”Journalistik i världsklass” var i den gamla medievärlden samma sak som konsten att skriva fantastiska artiklar med källor som stärker journalistens ”story” som godkänts av drakens policy skapad av styrelseledningen. Journalistik i världsklass i den nya medievärlden är däremot journalistik som har en passionerad relation till verkligheten, som stödjer sig på sanningsenliga källor och som är fri från rädsla gentemot riktningen på etablissemangets päls.
Vi har tyvärr kommit till en plats i historien när riktiga journalister helt enkelt inte får anställning på en drake om de inte redan har etablissemangets ”intel inside”, den förutsatta programmering om vad som är sant. Filtreringen sker redan vid rekryteringen.
När det gäller re-writes har åtminstone de svenska drakarna blivit kanaler för pressmeddelanden från nyhetsbyråerna: Reuters, AFP och TT, färdiga att kopiera och publicera. Tidningarna klagar på att redaktionerna inte har tid att göra egna undersökningar, men det överdrivna förtroendet för nyhetsbyråernas verklighetsuppfattning förblindar bekvämt intresset för objektivitet.
Det betyder i mina ögon att när Malin Ekman skriver att ”uppstickarsajterna” som gör ”on demand”-journalistik och skamlöst bygger sitt innehåll på andras arbete gör hon en för snabb förenkling av läget i sin hyllning av New York Times och det är inte heller politiskt korrekt att kritisera västvärldens tidningsgud, som jag antar är styrd av män snarare än av kvinnor.
Låt New York Times antingen genomgå en radikal reform som verklighetsanknyter tidningen till en samtid som accelererar mot politisk, ekonomisk och härskarpsykologisk medvetenhet eller låt draken dö som en dinosaurie, men tyvärr representerar förmodligen New York Times ett döende gammelmedia som av prestigeskäl förmodligen inte kan ändra på sig.
Text: Torbjörn Sassersson
Förstår att gammelmedia våndas. Det är klart att förändring skrämmer – såvida man inte själv planerat för den.
Länge leve ’uppstickarna’ ..och deras sajter!!
”Filtreringen sker redan vid rekryteringen. ”
Jo nog stämmer det. Vid en mailkonversation med Tove Lifvendahl, SvD, framgår detta med all önskvärd tydlighet, särskilt map hennes inblandning i Bilderberggruppen. Den som vill kan få ta del av denna mailväxling.
Kontakta Red.