Dr Hedi Bel Habib: Risk för kollaps i EU och USA om inte sanktioner mot Ryssland ersätts med dialog

EU:s och USA:s ekonomiska sanktioner kommer att slå främst mot europeiska länders och USA:s ekonomi om sanktioner inte ersätts med en dialog. Rysslands agerande i Ukraina är tveklöst i strid med internationell rätt och FN-stadgan, men sanktioner är inte den enda lösningen på konflikten mellan Ukraina och Ryssland. 

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Sveriges neutralitet och alliansfrihet ger landet unika förutsättningar för att initiera en inkluderande dialogstrategi för handel med Ryssland som alternativ till sanktioner.

Ryssland är systemviktigt för global finansbalans

EU:s och USA:s sanktioner är riktade mot Rysslands finans- försvars- och energisektorer. Dessa sanktioner bottnar dock i brist på systemtänkande. Inom finanssektorn finns det banker som beskrivs som systemviktiga. Dessa är alltför stora för att tillåtas gå omkull, eftersom effekterna för samhällsekonomin skulle bli förödande. Stora ekonomier som t.ex. den ryska kan i likhet med storbanker kan anses vara av systembetydelse för världsekonomin.

Flera länders banksystem är idag exponerade mot Ryssland. Utländska bankers fordringar på Ryssland var 219 miljarder dollar i slutet av 2013, enligt Bank for International Settlements (BIS). Mätt i absoluta tal är franska banker mest exponerade med en fordran på nästan 50 miljarder dollar.

Enskilda österrikiska banker är mest utsatta mätt i andel av deras totala utlåning till utlandet. BIS uppskattar att utländska banker har ytterligare 151 miljarder dollar i exponering mot Ryssland i form av derivat, garantier och kreditlöften.

Svenska storbanker är inte bara exponerade mot Ryssland utan har också en utlåning till Finland och Baltstaterna motsvarande 16 % av deras totala utlåning. Förutom det stora gasberoendet går en stor del av dessa länders export till Ryssland, vilket innebär att deras ekonomier skulle kunna drabbas hårt om konflikten eskalerade. Svenska bankers stora exponering mot Finland och baltstaterna utgör därför en allvarlig stabilitetsrisk.

Energimässigt är EU ett delsystem av rysk ekonomi

EU som helhet importerar hälften av sin gas från Ryssland och 30 procent av oljan – men importen mellan de olika länderna skiftar.

Källor: IEA,OECD, FMI, Eurostat.

Länderna i Baltikum, Finland, Tjeckien och Slovakien är helt beroende av Rysslands gas och har inga andra alternativ. Åtta av andra EU-länder har ett beroende på mellan 85 och 40 % och fyra ett beroende på mellan 27 och 15 %. Lägst beroende har Belgien och Holland. Endast 6 länder har inget beroende alls, däribland Sverige.

Trots att Sverige är helt oberoende gällande energiförsörjning kan landets export drabbas hårt ifall att EU hamnar i en ny lågkonjunktur till följd ett energikrig.

Svensk exportindustri är starkt beroende av utvecklingen i Europa. Faktum är att nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Europa. Sveriges export är dessutom i kris och har inte återställts till nivån före krisen. År 2008 exporterade Sverige motsvarande 53,6 % av BNP. År 2013 sjönk exporten till  45,8 % av BNP.

Ryssland kan i sin tur sätta in gasvapnet mot Europa och välja att sälja sin gas till bland annat Kina. Enligt den nyligen tecknade avtalet ska Kina köpa 38 miljarder kubikmeter rysk gas per år i 30 års tid. Den planerade årliga exporten till Kina utgör nästan en fjärdedel av Rysslands årliga gasexport till Europa (155 miljarder kubikmeter för 2013).

I och med avtalet med Kina har Ryssland nu fått en ny stor kund att sälja sin gas till. Ryssland blir därmed mindre sårbart för politiska och ekonomiska påtryckningar från Europa och Väst.

Ryssland har således skaffat sig större handlingsfrihet i Ukrainakonflikten och i eventuella framtida konflikter med Europa.

BRICS- ländernas utvecklingsbank kan bli ett systemvapen mot EU:s och USA:s ekonomi

Länderna i G7 har enats om att stoppa nya projekt från Världsbanken i Ryssland. Genom detta agerande har Världsbanken politiserats och det finns risk för att Ryssland kan komma att politisera flera ekonomiska verktyg såväl ensamt som i allians med andra länder. BRICS är idag en samarbetsorganisation för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Dessa länder tillhör några av de största nationerna på jorden avseende naturresurser, landmassa och befolkningsmängd med sammanlagt över tre miljarder människor, nästan 42 procent av världens befolkning, inom sina gränser.

BRICS- länderna har startat sin egen utvecklingsbank och kan nu erbjuda världen ett alternativ till mäktiga västdominerade organisationer som Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF. Den ekonomiska makten i världen kommer därför att förskjutas bort från väst.

Dollar som världs valuta går också mot en osäker framtid. Kina är idag världens största ekonomi, och en relativt skuldfri sådan, liksom de övriga BRICS- länderna. Kina är näst efter FED den som innehar mest av amerikanska värdepapper. Kina förbereder sig dock för att lämna dollarsystemet då landet har byggt upp sina guldreserver och meddelade under 2013 att man inte längre kommer att öka innehavet av dollar. Kina har en egen ökande medelklass utan lånebörda som kan ta över konsumentrollen som USA:s befolkning spelar idag.

Kina har därmed förutsättningar att låta dollarn och därmed USA:s ekonomi krascha vid ett eventuellt upptrappat ekonomiskt krig i allians med Ryssland.

En ekonomisk integrationsstrategi i istället för sanktioner

Ukraina är viktigt för Ryssland, inte minst då landet var tänkt att utgöra en del i det ryskledda projektet att upprätta den Euroasiatiska unionen. Redan idag finns en tullunion som innefattar Ryssland, Kazakstan och Vitryssland. Under 2015 är det meningen att tullunionen ska omvandlas till en mer omfattande euroasiatiska union. Här finns det möjligheter för EU och USA att föra en dialog kring ekonomiska samarbetsformer.

Sverige som är en framstående industri- och frihandelsnation kan utnyttja sin alliansfrihet och neutralitet för att initiera en dialog kring en medlingsstrategi mellan EU, USA och Ryssland.

Utgångspunkten är en kombinerad dialog kring internationell rätt och FN-stadgan med fokus på den ukrainska suveräniteten inklusive Krim och framtida samarbetsformer mellan den euroasiatiska tullunionen, BRICS- länderna, EU och USA. På så sätt påminns dagens EU-ledare om att EU är ett fredsprojekt i den meningen att det förespråkar diskussioner mellan länder och att man löser alla eventuella konflikter diplomatiskt!

Sverige kan söka stöd för denna linje hos Tyskland, ett land som länge varit mycket tveksamt till att införa hårda EU-sanktioner mot Ryssland.  Den tyska Rysslandspolitikenhar länge präglats av de diplomatiska kanaler med dåvarande Sovjet som öppnades redan för 40 år sen av den dåvarande socialdemokratiske förbundskanslern Willy Brandt, bland annat något som han också fick Nobels fredspris för.

Även kristdemokraten, nuvarande förbundskanslern Angela Merkel har hittills – trots hennes hårda verbala kritik mot Rysslands agerande i Ukraina – varit tveksam till sanktioner mot Ryssland. Tysklands mångåriga kompromissväg gentemot Ryssland kan därför användas som diplomatisk plattform för att inleda en dialog med Ryssland.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare