Kosttillskott eller fullvärdig kost?

Minst ett femtiotal näringsämnen är essentiella, d.v.s. livsnödvändiga och måste tillföras med kosten. Det gäller i första hand vitaminer, kofaktorer, lipider, aminosyror och grundämnen. Energi, d.v.s. kolhydrater bör inte betraktas som näring i detta sammanhang, men vid förbränning av energi krävs näring. Näringsämnen har ofta relationer till varandra så att vissa är synergistiska och andra antagonistiska.

Text: Johan Bergström

Vidare existerar en uppsjö substanser som gynnar god hälsa genom att förstärka tillgängligheten och därmed effekten av näring vilket i allmänhet leder till ökad metabolisk kapacitet, effektivare immunförsvar och förbättrad hälsa.

För att kunna undvika näringsbrist och därigenom måna om folkhälsan och sin egen hälsa finns det två principiella vägar att gå:

• Man kan tillföra den näring som saknas i dieten genom kosttillskott. Oftast i form av kapslar eller piller men även genom tillsatser i halvfabrikatleden.
• Man kan justera näringsbristen i kosten genom att konsumera sorter med hög näringspotential som odlats i näringsberikad, idealt balanserad jord.

Den första vägen är standard och kvantitativ, d.v.s. är ekonomisk på kort sikt för rationella odlare och profitabel för industrin vid framställning av halvfabrikat. Näringsinnehållet i dessa grödor och produkter har dessvärre sjunkit dramatiskt alltsedan moderna och rationella odlingsmetoder introducerades [Pdf].

Som konsekvens tycks majoriteten ha utvecklat åkommor orsakade av näringsbrist varför nödvändiga kosttillskott rekommenderas [se seperat artikel].

Detta diskuteras löpande i samtliga medier och branschens potential är minst sagt enorm om man tänker sig att varje individ är i behov av kanske ett halvt dussin kapslar eller piller per dag.

Parallellt med detta mörkar Livsmedelsverket med överdrivna standardiserade näringsdeklarationer på matprodukter parat med låga rekommenderade dagliga kosttillskott som i jämförelse med studier av näringsinnehållet i naturfolks dieter vilka generellt är (var) minst 5-10 gånger högre [Westonaprice.org].

Den andra ”alternativa” vägen är mer kvalitativ och förutsätter två saker; dels att växtsorten som odlas har god genetisk potential för högt upptag av näring, och att denna näring finns tillgänglig i jorden i rätt proportioner. Denna ”alternativa” väg lyser tyvärr med sin frånvaro. Den är den skära elefanten i rummet om man så vill.

Den allmänna föreställningen är att den bästa metoden för odling av näringsrika livsmedel sker genom ”ekologiska eller organiska” metoder. Reglerna för att bli certifierad odlare är stränga och omständliga, men kan kort sammanfattas med: ”endast jordförbättringsmedel som kommer från organiskt material är tillåtet och alla kemiska bekämpningsmedel är förbjudna”.

Problemet blir uppenbart när man inser att organiska odlare oftast har mycket dimmiga kunskaper om vilken näring, koncentration, proportion, balans och tillgänglig form som finns i jorden.

Denna odlingsverksamhet kan således liknas vid en blind som försöker sikta rätt. Man tillsätter så mycket organiskt material man antar är tillräckligt och hoppas att det ska bli bra. Likaså är de odlade produkternas näringsvärde oftast okänt. Jag vill inte kasta skit på organiska odlare och förbudet mot bekämpningsmedel är viktigt, men det finns uppenbart en lucka i deras system i och med förbudet mot berikning med minerala näringsämnen.

Saken är den att det finns en metod som innebär att man kan skapa den ideala jorden med avseende på struktur och optimal näringsbalans och där skördade produkter haft möjlighet att fylla sin potentiella kvot med balanserad näring. Denna metod ”Den Ideala Jorden” innehåller alla nödvändiga parametrar, såsom pH, organisk fraktion och CEC (katjonutbyteskapacitet). Den har testats med stor framgång över hela världen, i alla odlingsbara klimat.

Utvärdering sker löpande, de bönder, trädgårds och hobbyodlare som prövat är alla nöjda och ingen har så vitt förstått återgått till något annat system. De växter som odlas i en Ideal Jord får bättre motståndskraft vilket leder till färre angrepp och sjukdomar varför behovet av kemiska bekämpningsinsatser kan reduceras till noll.

Metoden finns som en handbok

Boken bygger på jordanalys från laboratorier. Uträkning av givor för jordförbättring kan vid en första anblick te sig aningen komplicerad men en normalbegåvad människa med lite tid, intresse, en kalkylator och lite allmän baskunskap i kemi klarar detta, annars kan man få hjälp. Den engelska versionen kan köpas på Amazon eller som e-bok på Soilminerals.com. Om intresse finns, fråga efter den svenska versionen som nyligen färdigställts av undertecknad.

Den Ideala Jorden bygger vidare på William Albrechts och Carey Reams forskning (Soilminerals.com), men det är författaren som nykonstruerat metoden genom slutledning från egna försök och förfinat den utifrån rapporter från odlare som anammat metoden. När jorden väl balanserats med denna metod behöver endast små årliga tillskott av näring tillföras. Metoden för den Ideala Jorden är även användbar på betesmarker, fruktodlingar och vid odling i olika medier.

Text: Johan Bergström