Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
Enligt det virala internet sa Gandhi: ”Be the change you want to see in the world”, men en källgranskning visar att den frasen inte kan tillskrivas honom. Betydelsen finns dock uttryckt i ett mer nyanserat resonemang. Det visar att dikten kan överträffas av verkligheten.
I ”The Collected Works of Mahatma Gandhi” volym 13, kapitel 153 på sid 241 sa Gandhi följande, enligt Gandhiashramsevagram.org:
We but mirror the world. All the tendencies present in the outer world are to be found in the world of our body. If we could change ourselves, the tendencies in the world would also change. As a man changes his own nature, so does the attitude of the world change towards him. This is the divine mystery supreme. A wonderful thing it is and the source of our happiness. We need not wait to see what others do.
Hans förklaring är både pragmatisk och mystisk. Han menar i linje med de urgamla mysterietraditionerna och de personlighetsutvecklingstraditioner som vuxit fram i Västerlandet under de senaste 50 åren, att den yttre världen är en spegling av den inre världen och att vägen till en bättre yttre värld börjar med en inre förändring som per automatik kommer att visa sig i det yttre.
Gandhi levde även efter denna princip som han kallar ”the divine mystery supreme”. Han var aktivist och han agerade kraftfullt utifrån en princip som tycks styra människans värld, en existenslag som vi kan besanna genom att till exempel tro på något som är sant eller genom att tvivla på något som är falskt.
Existentiellt tomma filosofier styr upp hela samhället
Men vad händer om vi förändrar kroppens inre natur som tex DNA och immunförsvar, utifrån principer som utvecklats av företag och vad händer om vi ändrar vår psykologiska natur genom att inta psykofarmaka som säljs till oss under förevändningen att hjärnkemin är obalanserad, men kan bli balanserad genom kemisk påverkan?
Filosofi anses i det moderna samhället inte vara speciellt viktigt, men det är ändå filosofiska tankegångar uttryckta genom tex medicinska företagslösningar, transhumanism och sekulära strategier som styr upp våra samhällen, och ofta är allt detta dolt bakom påstådd vetenskaplighet, nödvändig effektivisering och fantasier om en utopisk och trygg välfärd.
Det moderna samhället programmerar oss filosofiskt att inte tro på självläkning, intuition eller medfödda egenskaper eftersom de ersätter företagens lösningar. Istället ska vi tro på en yttre och påstådd vetenskaplighet, ofta helt utan förankring i det existentiella, tillämpad på våra psyken, hjärnor och kroppar. Det kallas transhumanism och bygger på idén att människan kan förbättras genom yttre teknologi (medicin, vaccin, implantat, mobil etc), en filosofi som i stora drag inte tror på människans medfödda natur.
”Be the change the corporations want to see in you”
Analys och reflektion: Torbjörn Sassersson | Bild: wallpaperssfree.com
