Ingela Bel Habib, forskare och fil doktor i psykologi, analyserar hur Jesus gärning färgats av psykologin i hans liv. Habib diskuterade tidigare i artikeln ”Kristendomens dubbla skuldbeläggande…” effekten av skulden på dagens samhället och katoliken Jim Caviezel beskrev i en intervju sina upplevelser i filmen ”Passion of the Christ” där bestraffandet av Jesus var i centrum. Nu efterlyser Habib istället kärleksbudskapet och menar att det kanske är dags att gå vidare och lämna skuld och bestraffning bakom sig.
Text: Ingela Bel Habib, fil doktor i psykologi och forskare, belhabib2[at]gmail.com
Vi lever i ett sekulärt samhälle. Religiöst tänkande och förhållningssätt kan tyckas fjärran och spela föga roll i vårt samhälle och dagliga liv. Ändå är vi fortfarande en del av de händelser, med tillhörande idétradition, som utspelades för över två tusen år sedan i Palestina. Jesu liv, kärleksbudskap och korsfästelse har på ett avgörande och genomgripande sätt påverkat hela den Västerländska civilisationen. Kärleksbudskapet och den starkt uttalade uppfattningen såväl i ord som i handling om alla människors lika värde kan sägas ha legat till grund för framväxten av den västerländska demokratin och idén om allas lika rättigheter och skyldigheter med fokus på individen.
Den symboliska och kulturella innebörden i själva korsfästelsen är däremot betydligt mer mångtydig och mångbottnad och har gett upphov till en komplicerad dubbelbindningstematik som genomsyrar västerländsk kultur och samhällsliv. Korsfästelsen har skapat ett trauma som har förblivit kulturellt obearbetat och såren efter spikarna i Jesu kropp är ännu öppna, vätskande och oläkta. Kanske är tiden nu inne för att i symbolisk mening läka, hela och bearbeta händelseförloppet genom en analys av det psykologiska skeendet.
Om vi bortser från den religiösa berättelsen ett slag och ser Jesus som en alldeles vanlig pojke, framträder en helt annan bild av honom än den som vi är vana vid att se. Vem är egentligen Jesus? Vilka är hans föräldrar? Att Jesus är son till Maria, det vet vi, men faderskapet är däremot höljt i dunkel. Det mest troliga är att Jesus är frukten av en utomäktenskaplig förbindelse. Trots detta förskjuts inte Maria av sin trolovade Josef, som blir hennes man och pappa till ytterligare söner och döttrar.
Jesus kom alltså att växa upp med sin mamma och styvfader Josef i en familj med flera syskon. Han behandlades med sannolikhet som de andra barnen i familjen och hemmet föreföll vara harmoniskt. Det kan samtidigt inte ha varit lätt att vara ett utomäktenskapligt barn i det samhälle som han levde i.
Det är troligt att han har fått utstå nedsättande omdömen, kränkningar och spott och spe till följd av sin situation. Hans oerhörda känslighet och oförtröttliga kamp och försvarstal för svaga, utstötta och utsatta tyder på detta. Om så är fallet hade Jesus lika gärna kunnat bli en bitter, elak och ondsint person, men hans starka personliga integritet och stora förmåga till inkännande, empati och godhet gjorde honom istället till förkunnare av Guds förlåtande kärleksbudskap. Man skulle kunna säga att Jesus gjorde sin svaghet till en styrka; en styrka med en så stark inneboende kraft att den kom att utvecklas till världens största religion.
Enligt sin egen troslära är Jesus avlad av den Helige Ande, det vill säga att han är Guds son. Att påstå att man härstammar från Gud betraktades som hädelse i Palestina och bestraffades med döden. Att Jesus ändå vågar göra detta tyder på en upplevelse av stark utsatthet och ett stort behov av att kompensera för sin fadersförlust.
För att skapa balans i sitt liv och återupprätta sin värdighet och integritet skapar Jesus i en känsla av allsmäktighet bilden av sig själv som Guds son. Detta försök att komma ur en utsatt situation och återupprätta sitt värde bestraffas sedan på det grymmaste tänkbara sätt; en lång och plågsam död på korset efter föregående misshandel. Jesus, som enligt detta sätt att se, redan befann sig i en utsatt situation, bestraffades således med ytterligare en utsatthet. Man kan i detta hänseende tala om en dubbel utsatthet.
Denna dubbelhet i Jesu liv genomsyrar även Jesus dubbla skuldbeläggande av både sig själv och sina lärljungar under de sista dagarna i hans liv (se artikel i NewsVoice 16 nov 2014) och i det kristna budskapet om Guds förlåtande kärlek och människornas skuld. Omvändelse till den kristna läran sker alltså via ett dubbelt budskap; ett kärleksbudskap och ett skuldbudskap. Kanske har tiden nu kommit för ett tydligare framhållande av kärleksbudskapet. Detta är tillräckligt starkt för att bära innehållet i den kristna tron och dess oförtrutna försvar av individens okränkbarhet och obestridliga mänskliga värde.
Text: Ingela Bel Habib, fil doktor i psykologi och forskare
Heléne Karlsson, nej det finns inga sådana bevis överhuvudtaget. Skulle man ta fram det, för idag tar forskare fram det som beställare betalar för… så är det fejkat.
Ska jag upprepa att NT kommer från indiska sutror. Jesus är ingen historisk person, utan det står för annat. Så går det tillbaka till ursprunglig buddism, till och med innan de la över dessa principer, som inte var kring person, la över det, iklädde det, en skrud av saker i vårt vanliga fysiska liv, fast det från början var översinnligt, eller metafysiskt, och tempel var – som det alltid var förr – ”knutna” till Solen, för den är Gud, den ger oss livet här varje dag. Nu las det över på person, som man då kallade för Budda si eller så, som kan ha funnits, eller inte funnist. Det har inget som helst med platser eller personer i Israel (som bara är huvudet/himlen/templet inom människan) eller Palestina att göra. Sann kristendom är buddism.
Solen är Sonen. Modern är Isis. Isis och Horusbarnet är på gamla statyer, hur många som helst, det är grunden i våra religioner, från gamla Egypten.
Isis är Sirius.
Horus är Solen.
Statyerna är samma som när det senare kallades för Maria och jesusbebisen.
Det är universellt, det finns inom alla kulturer.
I Kina kunde det avbildas som Nuva and child.
Universellt för det är principer, från vår härkomst, redan innan samsara och jordens plats skapats för oss som karantän.
Så man visste förr att vår sol och Sirius hör ihop, man kallar det nu för binary stars. Solen kommer från Sirius.
Nypon, det finns vetenskapliga bevis som är obestridlliga om att Jesus fanns, det är värre med Buddha faktiskt, trots mängden av litteratur.
Inte ens den mest ateistiske forskaren förnekar att personen Jesus levde och verkade under den period vi känner till. Beror dels på vissa delar av Nya testamentet, vid tidpunkten ögonvittnen med färsk dokumentation, tillsammans med källor även utanför Bibeln, från t.ex. ”motståndar”-sidan. Det som en ateistisk forskare i huvudsak förnekar är att mirakel skett. Men det har ännu ej fastställts vetenskapligt att miraklen inte skulle ha skett. Man har alltså ännu ej kunnat fastställa att t.ex. en masshypnos skulle kunnat ägt rum. Nya testamentet och Jesus, ses inte, inte ens av ateistiska forskare, som en skapelse av Rom (kejsare och övrig maktelit). Utan Nya testamentet ses i stort sett som en dokumentation av det som personen Jesus lärde ut, till motståndarsidans förtret (kejsare och övrig maktelit). Därmed inte sagt att historien har ändrats lite, här och där.
Till skillnad från sutror och andra texter inom Buddhism, där det förlöpt minst 500 år mellan en ev. Buddhas (Siddharta Ghuatama) födelse och de första texterna, så väger bibeln och andra källor utanför bibeln mega tungt. Det är vetenskapligt. Inget trams.
Vidare är det så, om man någon gång praktiserat buddhism och funnit seriösa lärare, så får man till svar (beroende på vilken buddhistisk gren man praktiserar inom och hur de tolkar sutrorna etc) något i stil med, på en skala från 1 till 10: 1) Det här är ingen religion, vi har inga dogmer eller trossatser, vi praktiserar zen, här och nu. Det kan komma en Gud en dag, det vet vi inte än. Men den dagen vi ser det så vet vi det. Tills dess, ät upp din gröt och diska tallriken (=stå kvar med fötterna på jorden, lev i verkligheten). -till -10)Vi tror på vår Herre Buddha och en dag kommer han att komma ner från himlen här i Himalaya, för att regera världen.
Det går därför inte att dra en tråd som Du gör. Och man kan inte insinuera att Jesus som person inte skulle funnits eller att bibeln är en kopiering av sutror. Det är snarare som så att man kan dra slutsats om att det verkar handla om en rad kloka personer som levt och verkat under olika tider och i vissa avsnitt lagt fram liknande budskap för att de haft liknande visdom, vilket emottagits och förvaltats av den stora massan.
Phd Gary Habermas, brukar ange källor i sina föreläsningar: https://www.youtube.com/watch?v=ay_Db4RwZ_M
Om ni vill förstå vem Jesus är, då får ni börja läsa Bibeln (the Word):” In the beginning was the Word, and the Word was with God, and the Word was God.” John1:1 ”And the Word was made flesh, and dwelt among us, (and we beheld his glory, the glory as of the only begotten of the Father,) full of grace and truth.” John 1:14 (King James Version 1611)
Det var ju Romarna som skapade Kristendomen – efter att ha jagat Jesus’ första efterföljare med blåslampa, och förgäves försökt utplåna dem från jordens yta. Makten förfasade sig över dessa frön av medvetande, som fick folket att vakna upp till sitt Inre, eftersom det alltmer skulle exponera dem själva. Därför använde de sina enorma ekonomiska och politiska resurser till att skapa Kristendomen, för att kunna lägga beslag på Jesus-gestalten. De satte sig själva mellan folket och deras Jesus, och utgav sig själva att vara den enda kanalen till folkets Jesus. Från skrifterna tog man bort allt material som utvecklade någon medvetenhet om den Inre Guden.
Den Romerske Kejsaren var ”Gud” på Jorden, påven tog över hans roll och fick samtidigt kontroll över folket. Detta är vad Kristendomen (läs Romerska Katolska Kyrkan) blev. Allt handlar om den Yttre Guden. Det har väldigt lite att göra med Jesus, som jag tror skulle likna de Österländska andliga lärarna, och Buddha, om allt borttaget material återställdes. Kristendomen blev alltså en fortsättning på Judendomen, vilkens maktelit Jesus angrep så hårt.
Det Jesus gav oss var själva fröet till ett medvetandetillstånd där vi kan befria oss från yttre auktoritet som vill härska över folket medelst rädsla. Genom att visa att vi har det enda sanna inom oss. Naturligtvis skapar detta medvetandetillstånd grogrund för demokrati. Och det skapar ju grogrund för sajter som Newsvoice!
”Jesu liv, kärleksbudskap och korsfästelse har på ett avgörande och genomgripande sätt påverkat hela den Västerländska civilisationen. Kärleksbudskapet och den starkt uttalade uppfattningen såväl i ord som i handling om alla människors lika värde kan sägas ha legat till grund för framväxten av den västerländska demokratin och idén om allas lika rättigheter och skyldigheter med fokus på individen.”
Det tror jag också är avgörande för dagens demokratiska och människorättsliga ideal. Förmodligen stärktes behovet av officiellt uttalade människorättsliga lagar, efter andra världskriget, pga förintelsen bl.a.
Jag ser inte någonstans några ”dagens demokratiska ideal”, snarare en korrumperad regering och en total rädsla och kontroll över stater, samhällen, människor. Det fanns aldrig några värderingar och någon demokratin, bara en skenmanöver för att införa NWO, eller misstar jag mig?
Demokratin har troligen fungerat hos så kallade ”vildar och barbarer” som sedan kristendomen kom förvandlades med tvång till dömande och ofria med livet full av rädsla..
Du kan lyssna gärna på följande föredrag: http://ivansbj.blogspot.se/2014/11/ingunn-sigurdsdatter-how-can-we-reclaim.html
Ingela är ”forskare”. Sådana brukar prata om bevis och källor.
Vore intressant att få källhänvisningar när du skriver:
>om ”jesus” som ”han”. Vilka har genom historien talat om det som i Bibeln kallas ”jesus” som en person som funnits?
> ”Ändå är vi fortfarande en del av de händelser, med tillhörande idétradition, som utspelades för över två tusen år sedan i Palestina.”
Vad säger ”forskarkollegor” om vad som funnits eller inte funnits i det vi kallar Palestina avseende platser och personer som nämns i Bibeln? Tex på Tel Aviv University?
Vad syfter du på när du skriver/menar att en ”människa” har ett ”obestridligt ”mänskligt värde”.
Är det ”värde” enligt någon slags skala som är framforskad – kanske från noll till ett?
Vad är din måttstock? Eller vad vill du säga?
Vill du säga att oavsett hur en ”människa” avviker från sin gudomliga, eller sant mänskliga natur, så är det ”samma värde – enligt vad du själv som ställföreträdande Gud… då bedömt? Kanske då ”ett”?
> ”[…] avlad av den Helige Ande, det vill säga att han är Guds son. Att påstå att man härstammar från Gud betraktades […] bestraffades med döden. Att Jesus ändå vågar göra detta tyder på en … stark utsatthet och ett stort behov av att kompensera för sin fadersförlust.”
Det blir så roligt när ”skolade” inte inser att de överhuvudtaget inte vet vad de talar om.
Man måste skaka av sig det som proppats in i en genom skolningsinfon, och ytligt tänk och yttre programmering. Bibeln är inte svår att förstå, om man gör så.
Som det står:
Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar.
Uppenbarelseboken 22:14
”Tvätta sina kläder” = bättra sig/kultivera tillbaka – följa sin sanna natur (är samma som Lagen, kosmos kriterier, eller vilka ord man tycker är ok…)
Att vara här = att lida > att betala av karma, det som håller en i återfödelsens hjul i Samsara.
Staden är utifrån bibeltexten Jerusalem, och inom en människa är det huvudet/Head — Heaved (up, som är Heaven).
Citat av nypon: ”Att vara här = att lida > att betala av karma, det som håller en i återfödelsens hjul i Samsara.”
Då kan man fråga sig vilken hemsk karma hade Jesus när han gick enligt påståenden sådan hemsk död till mötes… :))))))
Man ska alltid bara fråga vad som är betydelsen av det hela, det ”esoteriska”, alltså tvärtom mot Ingelas handhavande och i mitt tycke onödiga artiklar.
Allt i Nya testamentet kommer från indiska sutror. Från Mûlasarvâstivâdavinaya och Saddharmapundarîka-sûtram, också känd som Lotussutran.
”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.”
Johannes 1
Solen och de gasformiga planeterna… ger oss EL-ementen = de skapande gudarna, EL-ohim i Bibeln.
Partiklar, alltså – partikel i partikel i partikel…
Ordet: A-T-OM > atom.
I Uppenbarelseboken 22:13 sägs: ”Jag är Alfa och Omega, den förste och den siste, början och slutet.”
I Uppenbarelseboken 1:8 (2000) står det: ”Jag är A [Alfa] och O [Omega].”
”A” är alpha, det är ett kort ljud – medans ”OM” det fortsätter, prova själva och säg det.
”t” i mitten är korset.
Där är vi, i Samsara, i de fem elementen – Vägen (tillbaka) är ju samma fast omvänt som man kom ifrån. Att återvända. Därför har det alltid bara varit Solen och det ovan, makrokosmos som man brytt sig om , ”dyrkat”, som de skolade och andra som döljer den andliga innebörden i våra gamla texter, säger.
Att vara korsfäst blir att vara i de fem elementen. Att ”plåga” sig ut ur dom, eller bättra sig eller kultivera tillbaka… då är det kanske ”lidande” – för EGOT – att behöva ”ge upp”.
I gamla språk såsom grekiska så var det inte bara som det nu är med våra
bokstäver, utan varje bokstav hade tre innebörder, bokstav, symbol och ett
talvärde.
Som jag skrivit så är nya testamentet främst en omskapelse, eller kopiering/efterlikning från Mûlasarvâstivâdavinaya (MSV) och Saddharmapundarîka/Lotussutran (SDP).
Man fick inte förändra buddas ord (Budda Dharma), eller texters mening och
innebörd, för det var genom att få ett ord därifrån som man kunde räddas.
Därför gick man hela tiden efter det med talvärde och ljudvärde, mm.
Gematria och psêphos.
Men man ska inte alls gå efter hur man nu säger vad tex gematria är, om
man tex googlar efter dess betydelse, det är ofta helt fel, eller
otillräcklig info.. inte dra ned det till nivån av bolibompa-matematik. Det är
istället väldigt seriöst, det är nästan en grund för hur människor skrivit
texter och hur de har överfört det + ”format om”, hittat på, och lagt in
annat… till andra språk. Överföra något från ovan nedåt till språk och
text.
Då bokstäverna också hade det stora syftet och innehållet av att vara ett
tal, så faller allt tillbaka på att det bakom språken, eller olika ord –
bokstäverna, finns ett talvärde, vilket också är en symbol, det blir som
matematik och geometri. Innan något fick ett ord, som tex namnet på en
budda, så fanns det något annat och djupare – det sattes det ord på, eller
på ytan här så är det några bokstäver.
Så det var kanske som att man strävade efter att bevara ”en form” även om
det på ytan stod annorlunda, så fanns ändå det sanna ursprungliga bevarat,
för formen var bevarad, eller geometrin, eller kalla det för
”energiinnehåll”… ??? – då man i Rom skapade Nya testamentet för att omvända judarna till buddism, fast omdöpt till kristendom.
Så när man skapade kristendom var kanske ”hela poängen” att arbeta utifrån
att inte förstöra något som är mycket vidare än bara orden i sig.
Att psykologisera som Ingela gör, är inom ”nonsens”
Har Jesus verkligen blivit korsfäst? Kunde han ha varit mobbad? Esséer har varit kända för sin läkekonst och för sin humana hållning. Kan det vara så att denna grupp som Jesus föddes in i har mobbat honom?
Om man är intresserad så kan man läsa följande bok som är skriven enbart på basis av skrifter och konst: Jesusskrifterna : avslöjandet av historiens största mörkerläggning länk: http://www.bokus.com/bok/9789170281006/jesusskrifterna-avslojandet-av-historiens-storsta-morkerlaggning/
Ur psykologisk synvinkel är det annars mycket bra artikel. Enligt min mening är det så att den mest inhumana religion som utplånade 68 miljoner människor genom intriger, inkvisition och total maktbegär har haft en förmåga att gömma sig bakom kärlekstanke som gör sig gällande för främst de som erkänner sig som syndare.
[Kommentaren är skickad till din epostadress. Den är för lång, 560 ord, max antal ord 300 är tillåtet.]
Kyrkan har i mina ögon manipulerat språkbruket och omdanat ”ansvar” till ”skuld”, samt tagit substituerat ”konsekvens” med ”straff”. Den omedelbara reaktionen när man läser detta efter en del studerande av olika rättsläror och teologi är att den ursprungliga tillämpningen av kristendom är samma som Natural Law.
Det är precis det som författaren konstaterar:
”Kärleksbudskapet och den starkt uttalade uppfattningen såväl i ord som i handling om alla människors lika värde kan sägas ha legat till grund för framväxten av den västerländska demokratin och idén om allas lika rättigheter och skyldigheter med fokus på individen”
Hela bibeln är en symbolik där tex. en lärjunge får beskedet att han skall förneka tre gånger innan tuppen gal. Symboliken är tydlig och det är att omständigheterna kan få vem som helst att förneka de egna inre värderingarna. Samma filosofiska värderingar som naturrätten grundar sig på, och styr rätt och fel i det synsättet. Vidare var den tidiga Jesus ingen ledare och förkunnade detta klart och tydligt. Enbart en inspiratör för att människor skulle se den egna potentialen.
[Nypon. Ditt inlägg kommer ej att postas. Det är för långt och förlöjligar skribenten. NewsVoice föreslår att du inkommer med en debattartikel i ämnet. Vi kan återsända din kommentar om du uppger en fungerande epostadress. Vi testar den epostadress du uppgivit denna gång i din kommentar, men vi antar den inte heller fungerar som tidigare mail-adresser du uppgivit. Om du väljer att inkomma med en debattartikel måste du uppge ditt riktiga namn, vilket är ett rimligt krav på debattörer. / NewsVoice]
jag tycker det vore på sin plats att författaren bekantar sig med vad som står i Koranen. där står det iaf klart och tydligt att Jesus varken blev korsfäst eller dödad av folket. samt att det vore oförståndigt att påstå att Gud skulle ha några söner (eller döttrar).
ett tips i all välmening.