LEDARE. Året var 1988. Jag mätte upp källarplanen på Bonnierskrapan. Varje skrymsle skulle mätas in. Jag minns den karaktäristiska lukten av lösningsmedlet från pressarna. Det var innan tryckeriet flyttade ut till Interprint i Kungens Kurva. Jag arbetade som assistent 1988-89 på Sune Holmberg Arkitekter på Brunnsgränd 4 i Stockholm, som ritat Interprint. Innan det hade jag arbetat 3 år på konst- och ramaffären K-ram på Surbrunnsgatan 4. Det var mina första två jobb och de råkade bli inom kultur.
Text: Torbjörn Sassersson
Syftet med att mäta upp källarplanen i Bonnierskrapan var för att Sune Holmberg Arkitekter deltog i en tävling om att förnya byggnaden och skissa på en konsthall. Vi fick inte uppdraget utan det gick istället till Johan Celsing Arkitektkontor och Bonniers konsthall blev klar först 2006.
Sedan dess har jag inte haft något med Bonniers att göra förutom för några dagar sedan då jag som en liten mus utmanade Bonniers Stora Journalistpris genom att lansera NewsVoice Stora Journalistpris eftersom svensk journalistik måste förnyas genom att stimulera de journalister som verkligen gör ett bra jobb och det spelar ingen roll om de är medborgarjournalister eller yrkesarbetande journalister.
Niklas Orrenius intervjuade Jeanette Bonnier: ”Släkten får inte ärva mina andelar” och DN publicerade intervjun den 19 december 2014. Så här sa Jeanette Bonnier i intervjun:
Journalistik kan man inte riktigt lära sig. Du måste ha en fallenhet, en känsla för vad som händer i samhället, du måste kunna känna för människor, du måste kunna bli förbannad… Samtidigt som du naturligtvis måste hålla en viss distans till vad du gör. / Jeanette Bonnier
Hon äger ensam 10% av Bonnierkoncernen och sitter i styrelsen för DN, Expressen och SF. Hon är god för 2,7 miljarder kronor och listad som den 67:e mest rika personen i Sverige, enligt VA:s artikel: ”Hela listan: Sveriges 147 miljardärer” och hon är en av de tre rikaste mediemiljardärerna. Jeanette Bonnier är mycket kulturintresserad och hon ligger bakom Bonniers Konsthall på Torsgatan 19 i Stockholm.
Jeanette Bonniers förmåga att bedöma god journalistisk intention kanske härrör ur hennes kulturådra. Varje finansfamilj tycks ha minst en kulturmänniska och hon tycker att DN bör bli mer djuplodande.
Mer djuplodande, man skulle välja sina ämnen på ett annat sätt och man skulle inte vara så rädd för att förlora sina gamla prenumeranter. Jag tror att de som prenumererar på DN i dag, de kommer att dö med Dagens Nyheter i knät. Men samtidigt så tror jag att man skulle locka en ung utbildad publik. För säg mig, var får du de här lite mera djuplodande, lärorika texterna? Var får du dem någonstans? Men sedan måste jag säga att Wolodarski har förändrat en stor del av tidningen. Den blir bättre och bättre. / Jeanette Bonnier
Niklas Orrenius sista frågor i intervjun handlar om tidningskrisen.
Orrenius frågade: ”Nu blir många journalister av med jobbet på Bonniers tidningar. På redaktionerna gråter människor. Hur ser du på det där?”
Alltså, men du: Det är fruktansvärt. Tragiskt. Men det här är ju samma sak som när grafikerna blev utan jobb. Det är ju tekniken. Vi som företag kan ju inte sitta fast i en gammal struktur. Vi måste anpassa oss. Annars dör vi! Och då finns det inga jobb alls. Så det finns tyvärr inget bra scenario för detta. Tyvärr. / Jeanette Bonnier
Orrenius tar upp tidningen Expressen, där folk tvingas att sluta medan chefredaktören säger att det kan bli svårt att upprätthålla kvaliteten.
Jag hoppas att det inte blir resultatet. En liten redaktion med hög kvalitet kan bli oerhört effektiv. Kvaliteten sitter hos journalisterna: här uppe, säger Jeanette Bonnier och pekar mot huvudet. / Jeanette Bonnier
NewsVoice framtid i Nättidningssverige
När jag läser intervjun har jag naturligtvis NewsVoice (Alexa-rank: 1867, 20 dec 2014) i tankarna. Hur ska NewsVoice som startade 2011 utvecklas och överleva? Tidningen fortsätter att existera tack vare de inre drivkrafter som Jeanette Bonnier nämner samt en liten skara av lojala donationsprenumeranter, några annonsörer och sponsorer. NewsVoice har inga finansiärer, inga aktieägare, inga externa delägare, men inte heller några skulder.
Jag tänker även på nättidningen Smartahem.com som jag och fyra andra personer drev med stöd av några sponsorer. Vi var en liten smart redaktion och vi överlevde så länge vi hade sponsorer åren 1999-2002.
När vi startade delade vi rum med Sourze (Alexa-rankning den 7 feb 2013: 5670) som lanserades 2001 och de startade med en rejäl finansiering enligt en obekräftad uppgift. Idag hankar sig Sourze fram tack vare en av grundarnas ansträngningar, men uppdateringarna kommer allt mer sällan. Sourze förlorade finansiering hösten 2013. De hade mig veterligen inga sponsorer.
Bonniers tidning Newsmill.se (Alexa-rank: 333, 1 mars 2010) lades ned sommaren 2013 med en skuld på 1,7 miljoner kr.
Den välbesökta nättidningen Realtid (Alexa-rank: 1485, 20 dec 2014) inriktad mot ekonomi lever vidare tack vare stora nedskärningar i besättningen 2012/13, men främst tack vare att en privatperson skjuter till pengar.
Nya Dagbladet (Alexa-rank: 4494, 20 dec 2014) är ett annat exempel på nättidning. Den startade 2012 och existerar förmodligen mest tack vare ideella krafter.
Planen nu för NewsVoice är att finna fler sponsorer för 2015 och kanske testa mikrobetalningar för läsning av artiklar. Kontakta NewsVoice om du vill sponsra. Kanske någon mediemiljardär gillar en uppstickartidning som vill produktutveckla Sverige och svenskarna genom att granska Sveriges svagheter och publicera omvärldens perspektiv på svenska.
Text: Torbjörn Sassersson
Relaterat
Kollega: Storaffär ger världens största grafiska företag (om Interprint)
Alexa.com:s rankningar av Newsmill.se och stängningen av kommentarsfälten
Ajour.se: Krönika: Dödsstöten för Newsmill?