Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
HÄLSOGRANSKAREN. Har du givit plasma och undrat vad ditt blod innehåller när de passerat alla plastslangar innan det pumpas in i din kropp igen? Oron är befogad. Det anser professor Karl West expert på lymfologi som menar att plasmagivning inkluderar hälsorisker bla beroende på kemikalierna som är inblandade.
Text: Torbjörn Sassersson | Foto: Christiaan Dirksen (geblod.nu)
Karl West menar att den ersättning donatorn får är väldigt låg med tanke på riskerna som givaren utsätter sig själv för i tron att denne enbart räddar liv för en liten slant. Industrin som tar in blodplasma tjänar samtidigt mycket stora belopp. I USA kan donatorer ge plasma upp till 90 gånger per år och varje avtappning av plasma är en chock för kroppen, menar West.
Plasma är blod utan röda blodkroppar. Innehållet i plasman är oerhört viktigt för kroppens förmåga att transportera viktiga beståndsdelar och bortforsla slaggprodukter. Plasma finns även mellan cellerna, i cellerna och i spinalvätskan. Överallt har plasman en viktig betydelse för cellernas hälsa och för reproduktion av celler, förklarar Karl West. Om kroppen blir berövad på plasman påverkas alla organ och hela kroppen negativt.
The process of donating plasma is a shock to the system. The reality is that people are stuck with needles, surrendering a significant portion of blood to a series of plastic tubes, centrifugal colanders and blood thinners. Such chemicals may then burden the red blood cells that are returned to the donor’s bloodstream.
Kemikalier förtunnar blodet och steriliserar
Karl West berättar att själva plasmagivandet inkluderar att ditt blod kommer att passera plastslangar, plastbehållare och en centrifug. Ditt blod tunnas ut med blodförtunnande kemikalier som kan vara skadliga.
Blodproteinet albumin som finns i plasman från givaren steriliseras med ytterligare kemikalier och slutprodukten förvaras därefter i plastbehållare, vilket får albuminet att förändras. Kvaliteten försämras och risken är stor att mottagarens lever därför omedelbart förstör albuminet, skriver West.
Karl West beskriver kroppen som ett vattensystem bestående av olika behållare av vätska där hälsan är beroende av det medium, själva plasman, som ska transportera runt innehållet till och från olika destinationer. Han menar att man till och med riskerar att förkorta sitt liv genom att donera plasma.
Fakta om blodplasma och lymfa
I blodplasman finns plasmaproteiner med olika funktioner som tex immunoglobuliner (antikroppar) och koagulationsproteiner. Fibrinogen är ett annat protein som deltar vid koaguleringen av blodet.
Lymfan kommer från blodplasma som läcker ut från de minsta blodkärlen, kapillärerna, i de omgivande vävnaderna.
Lymfsystemet i kroppen består av lymfa, lymfkärl och ett flertal organ. Det lymfatiska systemets funktioner är dränering av vävnaderna (vätska som läcker ut ur blodkärlen leds tillbaka till blodet) och för att delta i kroppens immunförsvar.
Att ge plasma kan rädda liv, men utgör även en lönsam industri som knappast debatteras. Givandet kan samtidigt ta liv genom att det skadar donatorernas hälsa och förkortar deras livslängd, enligt professor Karl West.
Att enbart ge blod (med plasma och allt) innebär förmodligen en mindre risk för donatorn eftersom ingenting pumpas tillbaka till donatorn. (Påståendet inkluderar en reservation för att artikelförfattaren kan ha missförstått Karl West).
Hälsogranskaren: Torbjörn Sassersson
Källor
Prof. Karl West, International Academy of Lymphology
NaturalNews: The true price of plasma donation
Guytons Textbook of Medical Physiology
All About Albumin, Academic Press, 1996, sid 188
Seaton, Kenneth – D.Sc. Super Physique Secret, 1994
J. Luetscher, Physiol. Rev. 1947, 27, 621-642
