NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Att så tistlar och tro sig kunna skörda klöver? Moder natur fungerar inte så, hon följer lagen om orsak och verkan. En annan universell naturlag visar att det hos varje organism finns en inneboende kraft som helar obalanser i riktning mot jämvikt. Tiden är den enda faktorn som bromsar. Orsak och verkan-lagen och den eviga balanspunkten är alla tiders måttstockar efter vilka man kan bedöma hälsotillståndet hos t.ex den svenska samhällsmodellen.
Text: Anders Delphin, jurist med fördjupning i Europarätt och mänskliga fri -och rättigheter. Anders har lång erfarenhet av rättstillämpning.
Om vi tittar lite närmare på hur besta?ndsdelarnas – myndigheterna, kommuner landsting, skolan, sjukva?rden, socialtja?nsten osv. – funktion ma?ste till och med den mest naive fo?rnekaren tillsta? att mycket ga?tt reja?lt snett. Vi erinrar oss professor Alvessons slutsatser om utbredd funktionell dumhet i hanteringen av de mest samha?llsviktiga sektorerna inom det vi kallar den svenska va?lfa?rden.
Viktiga kuggar i maskineriet, bland dem fackfo?reningshjulet och sja?lvrespekten, har skadats utan att reservdelar finns i sikte. Det bo?rjar osa bra?nt och oron breder ut sig. Vem styr och vem sko?ter underha?llet och vilka a?r styrprinciperna?
Insiken om att den svenska samha?llsmodellen befinner sig i fritt fall a?r i det kollektiva medvetandet. Fo?rst na?r skandaler inom svensk skola blir internationellt uppma?rksammade – senast fra?n OECD – ga?r chockverkan igenom fo?rnekarnas visir. Dessva?rre a?r inte skolan det enda skandalo?sa debaclet inom svensk stats-/kommunfo?rvaltning. Orsak och verkan-lagen straffar utan pardon alla system som fo?rsto?r utfo?rarnas/personalens fo?rutsa?ttningar att go?ra sina jobb. Det besta?ende, dvs. det
Gamla ta?nkandets fo?retra?dare saknar fo?rma?gan att ta?nka och agera utanfo?r boxen. De ser inte och de fo?rsta?r inte sambanden mellan budgetkontot och humankapitalkontot. De ser ingen skillnad pa? produktionsfaktorer och det ma?nskliga beteendet.
Hur har detta stolta samha?llsbygge vittrat ned?
Receptet, som nu verkat i 20-30 a?rs tid, a?r lika enkelt som effektivt. Det handlar om att genom olika administrativa pa?lagor, rapporteringsplikter, rutiner etc. pa? tja?nste- och la?rarkollektiven, sto?pa om yrkesidentiteten sa? att befattningshavaren hybridiseras. Tiden att undervisa/utfo?randet fo?rsvinner ut i marginalen. La?raren tappar gradvis sin personliga intergritet och sja?lvfo?rtroende. Framfo?rallt arbetsgla?dje och stolthet o?verga?r till slut i utmattningsdepression. Inga lo?netillskott i va?rlden kan bota den skadan.
Jag a?r inte sa? konspiratoriskt lagd att tro att politiker och myndighetschefer kokat ihop denna gigantiska makto?verfo?ring fra?n utfo?rare till byra?kratiernas administrato?rer. De allra flesta av de ansvariga beslutsfattarna ka?nner nog sja?lva att de drivs av goda fo?resatser och ser sig som goda ledare.
Visst det finns myndigheter som ligger lite ba?ttre till. Men fo?rfallet i fo?rvaltningarna talar sitt tydliga spra?k. Det gamla ta?nkandet sta?r utan verksamma lo?sningar. Gamla styrmodeller rullas ut om och om igen.
Inte mycket sa? la?ngt att vara stolt o?ver.
Vi ma?ste la?mna det starka myndighetssamha?llet bakom oss
Skärningspunkten. Genom att destabilisera befattningshavarna och fara fram med detaljstyrning och att byra?kratisera de samha?llsviktiga sysslorna ned pa? ’katederniva?’ sa? tycks det Gamla ta?nkandet ha vunnit ett besta?ende makto?vertag. Genom att fackfo?reningsro?relsen inom det offentliga systemet opererat ut sig sja?lv fra?n den svenska samha?llsekvationen uppstod ett maktvakum da?r de offentligansta?llda drivits mot va?ggen.
Ett antal a?r senare med arbetsrelationen i kraftig obalans kan vi se en kontinuerlig nedga?ng i serviceleveranserna och en motsvarande o?kning i stresstillsta?nd och sjukskrivningar. Det positiva i det negativa a?r att fo?rfallet – som orsakats av de gamla styrmodellerna – nu accelerar ned strukturerna mot en krasch som ingen kan stoppa. Det nya ta?nkandet fa?r fo?r varje skruva?tdragning och fo?r varje tankestyrningssignal nya anha?ngare som vill andas friskt syre.
A?terbalansering. Det Nya ta?nkandet inspireras av en ho?gre medvetenhet. Den nya medvetenheten inneba?r att vi ma?ste la?mna det starka myndighetssamha?llet bakom oss. Den ha?r fo?ra?ndringen kommer vare sig vi vill det eller ej. Det ma?ste ske en a?terbalansering sa? att individens intresse blir ja?mbo?rdigt myndigheternas. Sverige bo?r alltsa? a?ntligen omsa?tta de ma?nskliga fri- och ra?ttigheterna i praktisk politik.
Framtiden byggs på samarbete, respekt, mångfald, lagstadgade fri- och rättigheter – De destruktiva styrsystemen förstör sig själva
Det nya ta?nkandet bygger pa? ura?ldriga insikter om ma?nskligt beteende. Det bygger pa? balans, samarbete, o?msesidig respekt. Den bygger pa? tolerans och ma?ngfald och det tar sin inspiration fra?n de universella och regionala fri- och ra?ttighetsstadgorna. En nordisk avla?ggare som ligger djupt neda?rvd i den svenska folksja?len a?r principen om det sunda fo?rnuftet. Det som det sunda fo?rnuftet finner rimligt a?r va?r egen variant pa? balansprincipen. Sverige har ocksa? en stolt frihetstradition att visa upp. Folkro?relsernas framga?ngar pa? tidigt 1900 tal och frama?t har befriat oss alla – i vart fall va?ra fo?rfa?der – pa? ett eller annat sa?tt.
Att ge sig pa? destruktiva styrsystem a?r naturligtvis utsiktslo?st. La?t dem fo?rsto?ra sig sja?lva. Det nya ta?nkandet ser fo?rbi styrsystemen och skapar egna nya fo?rutsa?ttningar fo?r fo?ra?ndring. Som vanligt a?r det va?ra ungdomar, i fo?rsta hand de arbetslo?sa ungdomarna som kommer att a?tersta?lla gla?djen och stoltheten i samha?llet, men det a?r va?rt ansvar i vuxengenerationerna att ge dem fo?rutsa?ttningarna.
Steg 1 blir att erbjuda arbetslo?sa ungdomar att fullgo?ra en etta?rig samha?llstja?nst som assistenter, la?rlingar, hja?lpare vid sa?g tre skolor, tre a?ldreboenden, tre sjukva?rdsinra?ttningar, tre socialkontor, och kanske tre regementen. Arbetsfo?rmedlingen a?r den naturliga mo?nstringsmyndigheten och samha?llstja?nsten fa?r ske pa? noga utta?nkta villkor.
Mo?jligen ska arbetsfo?rmedlingen ordna med na?gon kortare utbildning i samarbete med skolan, de andra tja?nstesta?llena. Huvudpoa?ngen a?r att det i skolexemplet a?r la?rare och rektor som ska fundera ut hur dessa la?rarassistenter ska agera och pa? vilket sa?tt de kan hja?lpa till i klassrummet. Den arbetslo?se, eller ga?rna tva? arbetslo?sa ungdomar (en tjej och en kille) fa?r ha?rigenom meningsfull sysselsa?ttning, fa?r na?gonting att bli stolta o?ver. Efter avslutad tja?nstgo?ring fa?r de varsitt fint intyg att visa upp fo?r kommande arbetsgivare.
La?raren som a?r den som ska styra lektionerna med sina assistenter har redan avlastats ono?dig administration av rektor. La?rarens tyngd och myndighet info?r klassen och i sin yrkesroll sta?rks av de raska och vakna assistenterna och de tre kommer att framsta? som fo?redo?men info?r eleverna. Det blir arbetsro i klassen helt automatiskt. Konceptet bo?r kunna ge en ordentlig utva?xling i kvalitet och sja?lvfo?rtroende fo?r alla inblandade.
Samha?llstja?nsten i denna form ska sja?lvklart underkastas vanlig tillsyn och drivas transparent. Syftet a?r att bygga in arbetsgla?dje och stolthet i skolan – nedifra?n och upp. Sen a?r det upp till la?rare och elever och fo?ra?ldrar att do?ma in eller att do?ma ut.
Steg 2. Nyta?nkandet stannar inte da?r. Konceptet med en samha?llstja?nst fo?r arbetslo?sa bo?r o?verga? till info?randet av en allma?n samha?llsplikt fo?r alla va?ra ungdomar i a?ldrarna 16 – 24. Pa? den ha?r niva?n kommer den politiska viljan och juridiken in i bilden. Om fo?rso?ksprojektet faller va?l ut och va?cker det politiska intresset och folkviljan kan det vara dags att ta steget fullt ut. Nu handlar det om att pa? bred front va?rna om och a?terbalansera i princip hela samha?llet.
Allma?n samha?llsplikt
Den allma?nna samha?llsplikten blir en av de viktigaste arenorna da?r va?ra ungdomar fa?r sina livserfarenheter. Det finns inga bo?cker, predikningar eller annan information som kan matcha praktiska livserfarenheter na?r det ga?ller va?rden som gemenskap, solidaritet, tolerans, respekt och ka?nslan av att vi bo?r ta hand om varandra i samha?llet.
Det enda friska sa?ttet att bygga positiva va?rderingar i ett samha?lle a?r att ge sa?rskilt va?ra ungdomar mo?jligheten att go?ra sina egna livserfarenheter. Det a?r vi i vuxengenerationerna som har ansvaret och gla?djen att fa? ge dem deras fo?dslora?tt att fa? go?ra sina livserfarenheter.
Den samhällsplikten bo?r ga?lla alla, i princip utan undantag. De ungdomar som begra?nsas av psykiska eller fysiska besva?r av olika grad a?r sa?rskilt viktiga att fa? ut i den allma?nna plikten. Vi ka?nner a?nda? ett ansvar och gla?dje att hja?pa dem till ra?tta i ett sa?dant system. Va?ra svagare bro?der och systrar inga?r i det o?msesidiga utbytet av livserfarenheter.
Hemma hos na?gon invandrarfamilj i Tensta, Hammarkullen eller varfo?r inte Rosenga?rd.
Storebror i familjen go?r sig redo att ga? till skolan medan lillasyster storo?gt ser pa? – och sa? kommer fra?gan:
–Vart ska du ga??
…och mamma svarar:
–Jo, du fo?rsta?r han ska ga? till skolan och hja?lpa fro?ken i undervisningen da?r. Va?r son go?r sin tja?nsteplikt da?r.
–A?hh, det vill jag ocksa? go?ra na?r jag blir stor.
Eller na?r storasyster ska ge sig iva?g till sjukhuset pa? sin tja?nstgo?ring. Hon fa?r ha?lla patienter i handen och prata med dem och hja?lpa till med allt mo?jligt. Mor och far som bara bott i Sverige na?gra a?r ka?nner en stor stolthet och tacksamhet och vet nu att deras barn kommer att fa? plats och verka i det nya landet Sverige. Denna stolthet kommer fo?rsta?s a?ven de svenska familjer med djupare ro?tter i Sverige att ka?nna.
Det nya ta?nkandet ger oss alltsa? mo?jligheter att va?nda spelet. Hela samha?llet – inte bara de samha?llsnyttiga funktionerna – vinner i gla?dje och stolthet. Den kraftiga injektionen av plikttja?nstgo?rare kommer i ma?ngt och mycket utfo?ra viktiga sysslor som nu inte hinns med. De konkurrerar alltsa? inte ut befintligt arbete utan de revitaliserar hela sektorer.
Kanske na?got att bli stolt o?ver.
Text: Anders Delphin, jurist med fördjupning i Europarätt och mänskliga fri -och rättigheter. Anders har lång erfarenhet av rättstillämpning.
Relaterat
