NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Jag har nu som många andra djurägare fått börja plocka bort fästingar från hundarna. Min oro för djuren, för mig själv, anhöriga, vänner och övriga är stor. Oron är stor för jag vet hur hårt och skoningslöst fästinginfektionerna kan slå. Jag är även insatt i att vården är alldeles för okunnig i detta och testerna som används är direkt opålitliga.
Text och foto: Benny Sellberg, debattör, inspiratör, aktivist och aktiv i Vänsterpartiet | Facebookgruppen: Bota Borrelia NU – Offer för sjukdom – inte samhället
Hur vet jag då så mycket runt fästinginfektioner och vårdens brister?
Jo, jag drabbades själv svårt av borrelia och dess co-infections och fick inte hjälp av vården.
Det började med yrsel, värk i kroppen som vandrade runt, för att sen tillta och bli svår neuropatisk smärta, migrän så svår att ag dagligen låg och spydde. Jag fick svårt att gå, sluddrade i tal, fick dåliga levervärden, inflammationer tarmar, fick använda kateter i flera år pga signalfel till blåsan, ja detta var bara några av otaliga besvär som långvarig (kronisk) borrelia gav mig.
Vården stod handfallen och gav mig fel diagnoser eller skyllde på gamla skador, jag fick otaliga mediciner för dämpa en massa symtom men inget kunde göra mer än lindra ytterst lite.
Att man inte kunde sätta in antibiotika ens när min sambo och jag förklarade att vi misstänkte att det kunde vara borrelia är så sjukt dåligt, jag hade haft det klassiska märket flera år tidigare, vi har hundar och bodde precis vid vattnet, jag hade plockat säkert över 50 fästingar som suttit fast på min kropp genom åren.
Med dessa fakta och symtom som är klassiska för borrelia så borde de ha kunnat testa att ge antibiotika för att se om det kunde göra skillnad, framförallt när jag hela tiden blev sämre och när inget annat hjälpte. Men den låga kunskapsnivån om borrelia och rädslan för att ge antibiotika i onödan har nått sådana proportioner att man låter folk handikappas svårt och man riskerar att folk dör i komplikationer av infektionen.
Att jag fick oxycontin, lyrica, gababentin, cymbalta, imigran osv i mängder i onödan och blev riktigt dålig av infektionen är tydligen inte lika farligt enligt vårdens sätt att se på det.
Jag har nu i flera år drivit på för förändringar så att de som drabbas av borrelia ska få bättre diagnostisering och bättre vård, och att man ska förstå att kronisk (långvarig) borrelia behöver ett annat angreppssätt gällande längd på antibiotika behandling och att man för att utveckla vården ska ta hjälp att den organisation som arbetar just med detta, organisationen heter ILADS och är samling av läkare, forskare, specialister som jobbar för att utveckla bättre diagnostisering och behandling för just de som drabbas för fästinginfektioner.
Men som vanligt är det trögt i Sverige och man tror sig veta bäst och lyssnar hellre till den inhemska specialiteten trots att de är väldigt okunniga i frågan.
Att ca 10% av de som remitteras till infektionsklinikerna gör det pga borrelia problematik visar ju att primärvården inte klarar av att göra folk friska med de behandlingsrekommendationer som nu finns, att det även enligt de studier som finns visat sig att ca 10-15% av borreliadrabbade får långvariga och svårare besvär korrelerar ju med antalet som remitteras vidare. Tyvärr får de inte bättre vård på infektionsmottagningarna utan det är lika dåliga tester, lika korta behandlingsrekommendationer.
Det är enligt forskare 40 000 st som årligen drabbas av borrelia i Sverige, tänk då att 10-15% av dessa, alltså 4000-6000st får långvariga besvär och inte tillräcklig behandling för att bli friska, vad kostar inte det i lidande, i samhällskostnader, i vårdresurser.
Många av dessa får också fel diagnoser som RA, MS, ME, Fibromyalgi osv och därmed söker man inte heller vidare efter orsak och behandling som kan göra folk friska.
Vad det gäller det vetenskapliga läget gällande behandlingar så har nyligen utredningar hos SMI och SBU konstaterat att det vetenskapliga läget är oklart och inte entydigt samt att testerna inte är tillräckligt bra och behöver standardiseras.
Tyvärr ser man att samma personer som ligger bakom dagens rekommendationer även satt i projektgrupp hos SBU, varav en av granskarna av SBU:s undersökning senare sa att man ska mota bort borreliaspöket samt han kallar även svårt sjuka i borrelia för de värsta avarterna.
Läs även: Benny Sellberg till dr Björn Olson: Oseriöst att prata om spökborrelia och leka med fästingen ”Lisa”
Att motarbeta sjuka och inte driva utvecklingen framåt är inte konstruktivt och seriöst, jag hoppas vi slipper sådana dumheter i framtiden och att man angriper problem i vården där det ska angripas.
Det är nu dags att vårdpersonal, ansvariga tjänstemän och politiker tar ansvar och ser till att höja rösten för och tillsammans med alla som årligen drabbas av borrelia och andra fästinginfektioner, inte bara för att hjälpa de som nu lider svårt tillbaks till ett friskt och produktivt liv igen utan även för att man med rätt vård gör stora samhällsvinster och frigör vårdresurser.
Text och foto: Benny Sellberg, debattör, inspiratör, aktivist och aktiv i Vänsterpartiet | Facebookgruppen: Bota Borrelia NU – Offer för sjukdom – inte samhället
