EU-kommissionen har publicerat en ny expertutredning om hälsorisker med strålning från trådlös teknik (SCENIHR). Nästan alla experterna i utredningen har bindningar till industrin och är kända för att förneka riskerna. Hjärntumörrisker av mobiler avfärdas med stöd av en undersökning som är så felaktigt gjord att andra forskare förvånas över att den ens blev publicerad i en vetenskaplig tidskrift.
Text: Mona Nilsson, ordf. Strålskyddsstiftelsen | Foto: Crestock.com
En obalanserad expertgrupp
Inom ett område där allt fler experter och insatta läkare varnar för allvarliga hälsorisker har EU-kommissionen tillsatt en liten expertgrupp med 12 individer som nästan alla är kända för att torgföra tesen att det inte skulle finnas hälsorisker med mobiltelefonanvändning, strålning från mobilmaster eller trådlösa nätverk. De flesta experterna har också bindningar till el- eller telekomindustrin. Ingen expert har deklarerat avvikande åsikt till rapportens slutsatser. Alla ser ut att vara eniga om att det inte skulle finnas risker.
Konsulter åt mobilindustrin
Ordförande för EU-kommissionens expertgrupp, Theodoros Samaras är medlem i industriorganisationen IEEE, som samlar representanter för militär- , telekom och elindustrin. Under åren 2010-2012 var Samaras konsult åt Vodafone-Panafone en telekomoperatör i Grekland och han är rådgivare och tidigare anställd vid IT’IS som är en schweizisk organisation i sin tur finansierad av de stora telekombolagen.
Av de övriga experterna har de flesta också kopplingar till berörd industri och den organisation, ICNIRP, som rekommenderar gränsvärden av stor ekonomisk och strategisk betydelse för industrin.
Några exempel:
- Mats-Olof Mattsson, ICNIRP (Telia Soneras vetenskapliga kommitté)
- Kjell Hansson-Mild (Telia Soneras vetenskapliga kommitté)
- Zenon Sienkiewicz, ICNIRP (konsult Japan EMF Information Center/Japan Electrical Safety & Environment Technology Laboratories och Japan Electric Association)
- Anssi Auvinen, ICNIRP (upprepat finansierad av MMF, Mobile Manufacturers’ Forum)3.
- Joachim Schuz, forskningsmedel från EPRI (amerikansk elindustri) samt från mobilindustrin, bland annat för flera undersökningar om hjärntumörrisker.
Mobilens hjärntumörrisker avfärdas
Hanteringen av hjärntumörriskerna av mobilanvändning i den nya EU-rapporten kan tjäna som exempel på hur experterna bedömt forskning och värderat riskerna och hur EU-kommissionen hanterar en fråga där potentiellt allvarliga hälsorisker för EU:s invånare står mot risken för den ekonomiskt inflytelserika mobilindustrin att riskerna medges.
EU-rapporten skriver:
”genomgående visar epidemiologiska undersökningar inte en ökad risk för hjärntumör”
År 2011 bedömde 29 experter vid Internationella cancerforskningsinstitutet IARC mobilstrålningens cancerrisker. Under en vecka granskades all forskning på området och slutsatsen blev att mobilstrålning möjligen kunde orsaka cancer. Bland annat hade två stora, av varandra helt oberoende undersökningar, båda visat att mobilanvändare löper förhöjd risk för hjärntumör.
Sedan dess har beläggen för förhöjda hjärntumörrisker snarast stärkts: två av varandra oberoende undersökningar har bekräftat de tidigare resultaten att 20-30 minuter i mobilen varje dag under längre tid är tillräckligt för att öka risken. Ett par veckor före EU-rapportens offentliggörande publicerades en analys av fyra andra industrioberoende experter som konstaterade att cancerklassningen bör skärpas på grund av flera nya undersökningar som visar förhöjd risk för aggressiv hjärntumör.
Tvättar bort hjärntumörrisker med felaktig undersökning
Det är främst en undersökning från Danmark i kombination med hjärntumörstatistik från de nordiska länderna som EU-rapporten hänvisar till för att avfärda riskerna. Men den danska undersökningen har så stora fel att den kallats för den mest felaktiga undersökning som gjorts och statistiken pekar i olika riktningar.
Den danska undersökningen förpassade de största användarna till den ”oexponerade” jämförelsegruppen. Det är en kohortstudie som initialt finansierades av mobiloperatörer i Danmark och ett amerikanskt konsultbolag och som omfattar drygt 358 000 danskar som någon gång hade tecknat privat mobilabonnemang mellan 1987 och 1995. Undersökningen jämför om dessa personer fått fler hjärntumörer jämfört med övriga befolkningen (i Danmark drygt 5 miljoner) fram till år 2007. Den saknar information om hur mycket varje person använde mobilen. Den enda parametern över möjlig exponering är tiden som gått sedan abonnemanget tecknades första gången.
Har de med mobilabonnemang högre risk än andra med mobilabonnemang?
I jämförelsegruppen finns emellertid flera miljoner mobilanvändare . I klartext har undersökningen jämfört om en grupp som har mobilabonnemang har högre risker än andra med mobilabonnemang. Resultatet blir förstås inga förhöjda risker.
Hela 200 000 danskar med företagsabonnemang under perioden 1987-1995 uteslöts och återfinns i jämförelsegruppen. Detta är den överlägset största användargruppen. I slutet av 1990-talet använde en person med företagsabonnemang mobilen sex gånger så mycket som en privatanvändare enligt statistik från Post- och Telestyrelsen. Om vi antar att samma förhållande rådde i Danmark innebär det att i den ”oexponerade” jämförelsegruppen fanns redan här en sammanlagd exponering som var betydligt större än i den ”exponerade”.
Men i jämförelsegruppen hamnade också alla som började använda mobilen efter 1995. Mellan 1996 och år 2000 exploderade användningen av mobiltelefoner. Fram till och med år 2000 hade antalet mobilabonnemang växt till 3,54 miljoner. Det innebär att man i den oexponerade jämförelsegruppen i grova drag kan ha haft 3 miljoner människor som använt mobilen i mellan 7 till 12 år, fullt tillräckligt enligt andra undersökningar för att löpa förhöjd risk för hjärntumör.
”Den mest felaktiga undersökningen hittills”
Kritiken mot undersökningen har varit hård och flera andra forskare har förvånats över att den överhuvudtaget passerat peer-review granskningen vid British Medical Journal.
Professor Dariusz Leszczynski, tidigare vid finska Strålsäkerhetscentralen, har krävt att studien borde dras tillbaka från publicering. Han frågar sig hur det är möjligt att British Medical Journal ens kunde överväga att publicera en så felaktig undersökning.
”Hur är det möjligt att British Medical Journal accepterade en så dålig peer-review (kvalitetsgranskning)? Var granskarna inkompetenta eller hade de intressekonflikter? Vilken roll hade redaktörerna vid BMJ? Varför har inte BMJ:s redaktörer vidtagit några åtgärder trots att de blivit uppmärksammande på alla felen? Min uppfattning är att den danska kohorten borde dras tillbaka från publiceringen eftersom inget kan rädda den.”
Professor Michael Kundi vid Wiens Universitet kallar undersökningen för
”den mest felaktiga undersökningen hittills”.
”Utesluter” hjärntumörrisker med mobilanvändning
Trots de uppenbara felen med den danska undersökningen låtsas EU:s expertgrupp som att de är utan betydelse och att undersökning tillsammans med hjärntumörstatistik från de nordiska länderna ”utesluter” att risken skulle gälla stora delar av befolkningen.
”Eftersom antalet fall av hjärntumörer inte ökar utgör det belägg för att vanlig användning av mobilen inte ökar risken för hjärntumör. Det bekäftas av den danska undersökningen som utesluter att risker skulle gälla stora delar av befolkningen”.
Men de nordiska hjärntumörtrenderna pekar i olika riktningar. I Danmark har antalet nya fall per 100 000 invånare ökat med över 40% mellan åren 2003 och 2012. Det innebär 562 fler fall av hjärntumörer år 2012 jämfört med år 2003. Däremot har trenden varit platt eller nästan fallande i Sverige medan den ökat svagt i Finland och Norge.
En objektiv slutsats är att statistiken måste granskas mycket kritiskt och man måste undersöka varför de olika registren ger så olika uppgifter. Den svenska hjärntumörstatistiken har dokumenterade problem med underrapportering. Dessutom ökar antalet personer som vårdas för hjärntumör av okänd natur och som dör av hjärntumör av okänd natur i Sverige sedan 2008.
En annan fråga gäller det etiskt försvarbara i att argumentera utifrån nationell cancerstatistik: ska ansvariga för folkhälsofrågor verkligen kräva att väldigt många människor måste dö (den hårda verkligheten bakom tydliga trender över dödliga hjärntumörer), innan man vidtar åtgärder för att varna allmänheten för farorna och inför regleringar?
Risker för barn mörkades
I EU-rappporten vilseleder man också om en undersökning om risk för hjärntumör bland barn mellan 7-19 år i fyra olika länder (Sverige, Norge, Danmark och Schweiz). Även här finansierade mobilindustrin delvis undersökningen via en Schweizisk stiftelse. Från Sverige deltog professor Maria Feychting från Karolinska Institutet och hon delfinansierades av Barncancerfonden.
Undersökningen visar förhöjd risk för hjärntumör bland barn som använt mobiltelefon. Nästan alla beräknade risker är förhöjda om än inte statistiskt signifikanta (100% i tabell 2, 90% i tabell 3 och 83% i tabell 4). Dessutom sågs 115% statistiskt signifikant ökad risk för hjärntumör för barn som haft mobiltelefonabonnemang längst tid.
Men EU-rapporten resonerar bort resultaten. Det främsta kortet är återigen med den svenska hjärntumörstatistiken – och bara den svenska – trots att undersökningen gällde fyra länder. Man väljer alltså statistik lite som det passar för att ge stöd till tesen att det inte skulle finnas risker och att fler får hjärntumör och blundar för den som pekar på motsatsen.
Fusket med de trådlösa telefonerna
Det påstås också att undersökningen inte visade förhöjd risk förenad med barnens användning av trådlös telefon
”inte ens i den grupp som använt den trådlösa telefonen allra mest”.
Problemet är att man saknar information om risken för den grupp som använde telefonen mest. De ansvariga bakom undersökningen ställde följande fråga :
”hur mycket använde barnen den trådlösa telefonen under de 3 första åren barnet använde telefonen?”
I klartext innebär detta att forskarna raderade möjligheten att se förhöjda risker med trådlösa telefoner. Låt oss ta exemplet en18-åring som använt en trådlös telefon sedan tioårsåldern. Enbart användningen i åldern 10-13 år räknas, trots att 18-åringen under de efterföljande fem åren mångdubblade sin telefontid (vilket de flesta tonåringar gör).
Bara finstilt i tredje fotnoten
Enligt forskaren Lennart Hardell som genomgående sett att trådlösa telefoner innebär liknande risker för hjärntumör som mobiltelefoner leder detta till en undervärdering av risken eftersom man vet att användningen ökar med åldern och att tonåringar pratar mest i telefon.
I första versionen av EU-rapporten som lämnades i februari 2014 hävdades att:
”all användning av trådlös telefon ökade inte risken, inte ens i den grupp med den största sammanlagda användningen.”
Det är bara de mest noggranna läsarna av själva undersökningen som upptäcker den konstiga begränsningen till de tre första åren. Den beskrivs bara kort i metoddelen och finstilt i den tredje fotnoten i tabell 6 över resultaten.
Joachim Schuz, en av forskarna bakom undersökningen och en av experterna i EU-utredningen förklarade år 2011 att de begränsade till 3 första åren för de ville undersöka riskerna förenade med användning i förskoleåldern. En annan, Martin Röösli, expert år Strålsäkerhetsmyndigheten, motiverade den konstiga frågan med att man kan ju inte undersöka allt i en enda undersökning och att de ville undersöka långa latenstider för trådlösa telefoner och korta latenstider för mobiler.
Maria Feychting som gick ut med pressmeddelande år 2011 och beskrev resultaten som ”lugnande” för mobilanvändande barn förklarade å sin sida att de var tvungna att ställa den frågan annars skulle inte de inte få ”korrekt information om telefonvanorna under den etilogiskt relevanta tidsperioden, dvs sannolikt flera år innan tumören diagnostiserades”.
”Bortsåg avsiktligt från resultat som visade risker”
Det var Joachim Schuz som styrde och ställde med avsnittet om hjärntumör- och cancerriskerna i EU-rapporten, vilket verkar ha frustrerat den svenske deltagaren i expertgruppen Kjell Hansson-Mild. Mild är medförfattare till Lennart Hardells många undersökningar som genomgående visat förhöjda risker för malign hjärntumör av användning av såväl mobiltelefon som trådlös telefon. Mild skrev i ett brev till John Ryan, Direktör vid EU-kommissionen:
”Joachim Schuz som gjorde utvärderingen av de epidemiologiska undersökningarna av mobiltelefonanvändning och hjärntumörrisker bortsåg avsiktligt från viktiga undersökningar som visade ökad risk för malign hjärntumör och hörselnervstumör. Han var inte intresserad av att ta med relevanta undersökningar. Han sade klart ifrån att den epidemiologiska delen var hans ansvar och att det var han som bestämde vad som skulle vara med”.
Ett finger med överallt
Joachim Schuz har ett finger med i nästan alla undersökningar som gjorts av hjärntumörrisker för mobilanvändare. Han var en av forskarna bakom den danska undersökningen och deltog för både Tyskland och Danmark i den internationella 13-ländersundersökningen Interphone till 50% finansierad av mobilindustrin, i undersökningen av barns hjärntumörrisker, och i en brittisk undersökning av kvinnor och hjärntumörer. Han har också gjort sammanställningarna av incidensen av hjärntumörer i nordiska länderna och har särskilt god insyn i den danska hjärntumörstatistiken eftersom han under många år var verksam i just Danmark. Han är känd sedan 10 år för att genomgående avfärda hälsorisker med mobiltelefoni och för att kritisera Lennart Hardells forskning enbart på den grunden att den motsägs av annan forskning exempelvis den egna danska undersökningen.
Undersökning bekräftar att mobilstrålning främjar cancer
Samma dag som EU-rapporten offentliggjordes publicerades en undersökning som visar att möss som långtidsexponeras för 3G-strålning 50 gånger under gällande gränsvärde får ökad förekomst av tumörer i lever, lungor och lymfkörtlar. Undersökningen som finansierats av tyska strålskyddsmyndigheten bekräftade tidigare forskning som visat samma sak. Forskarna konstaterade:
”Våra resultat kan bidra till förståelsen av de upprepade undersökningar som visar förhöjd hjärntumörförekomst bland mobiltelefonanvändare… ”Det faktum att båda undersökningarna visar samma tumörfrämjande effekter vid nivåer under accepterade och i många länder lagstadgade gränsvärden för tillåten strålning är oroväckande” samt att resultaten ger ”en väldigt tydlig signal” om att strålning 50 gånger under gällande gränsvärden främjar tumöruppkomst.
Felaktig rapport banar väg för business as usual
Rapporten utgör underlag för EU-kommissionens bedömning om det finns skäl att reglera en verksamhet inte. Den är en klar framgång för industrin och ger grönt ljus för fortsatt expansion utan några hindrande regleringar. Beslutsfattare och allmänhet fortsatt kommer att ges felaktig information om riskbilden.
Förloraren är folkhälsan dvs i stort sett hela EU:s befolkning på 700 miljoner.
Det är inte bara i strålningsfrågan som EU brister i att sätta folkets hälsa framför starka ekonomiska intressen. Corporate Europé Observatory som granskar industrins inflytande över EU:s politik, publicerade i september 2014 en rapport där slutsatsen dras att EU:s expertutredningar ofta kännetecknas av att experterna har bindningar till den berörda industrin. Man konstaterade vidare att EU sällan tillsätter balanserade expertgrupper och att avvikande uppfattningar har svårt att göra sig hörda.
Text: Mona Nilsson, ordf. Strålskyddsstiftelsen
