Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
2008 bad Kevin Rudd om ursäkt av tvångsförflyttningar av barn som skedde fram till 1969. Jag såg talet, det var varmt, ärligt och jag ville gärna tro på en ändring. 14 okt 2011 bad den svenska talmannen Per Westerberg dem som vanvårdats i Sverige från 1920 och framåt om ursäkt. Det var vackra ord om än inte lika som Kevin Rudds, men den gemensamma nämnaren var att samhället gjort fel mot barnen och att det aldrig mer får ske.
Text: Anne Skånér
Nu skriver vi 2015. Sverige har nu en ny regering, statsministern är fosterbarn. Men ett fosterbarn långt från den vanvård som tusentals barn utsattes för. Jag läser att i Australien har allt återgått till som det var före 1969. Det har aldrig varit så många omhändertagna barn som nu bland aboriginer, urbefolkningen talar om apartheid. I Sverige upplever vi samma sak, allt fler barn omhändertas, ibland av legitima skäl men allt oftare på dåliga utredningar och bristande förarbete.
Den ersättning som tvingades fram i ett hafsigt lagförslag från oppositionen och regeringen 2012, har fler hål än en schweizerost. Frågan är om oppositionen över huvudtaget läste förslaget innan de klubbades i riksdagen. Ersättningslagen byggde på kunskap från Vanvårdsutredningen, i bägge utredningarna fanns långt gående förslag om hur de f.d. barnhems- och fosterbarnen skulle kunna få hjälp utöver symbolisk ersättning. Regeringen valde ett dåligt underbyggt förslag om ersättning, som idag gör att 50 procent av de sökande får avslag. I början av året var avslagen mer än hälften.
Den gamla regeringen liksom den nya är eniga om att efter 1980 förekom ingen vanvård av barn, för ersättningsrätten tar slut för alla efter 1980. Flera politiker lovade var och en för sig att väcka frågan, men hit tills sover såväl den som kravet på korrigering av ersättningslagen som sådan.
När Kerstin Wigsell, gjorde det ambitiösa förslaget till ersättning för vanvård, kopplade hon det med framtida krav. Dock inte att staten skulle betala, utan de kommuner som hanterar barn fel.
Det ska kosta att vanvård barn, konstaterade hon. Att göra upp med det förflutna utan att rätta till misstagen framåt, gör att hela den sk upprättelsen blir ett stort hån. Att kommunerna skulle kunna tvingas betala skadestånd till barn som hanteras fel inom socialtjänsten, försvann helt från dåvarande social- och barnministers bord. Det handlar ju om att delvis inskränka den kommunala självbestämmanderätten. Och det rättsliga läget för barn gör det svårt att driva mål mot kommunerna. Kraven efter vanvården är att göra Barnkonventionen till lag, jag tror inte att det löser problemen. Även barnkonventionen utsätts för tolkningar gärna utifrån varje kommuns kansli.
Jag tror inte att fler lagar ändrar situationen för barn i Sverige, däremot tror jag att utbildning, mångfald bland åtgärdsprogram etc kan bidra. En viktig kursriktning skulle det bli om Regeringen idag väckte frågan om gruppen efter 1980 och såg över hur så stor del som 50 % fått avslag på ersättning från Staten. Det skulle skicka ut signaler om att barn har rättigheter, skall betraktas som en medborgare. Idag kan samhället ”vårda” barn tills de är 18 år, om vården varit fel och den unga vuxna misslyckas är det inte längre samhällets ansvar.
Besvikelsen är stor bland de f.d. fosterbarnen. Inte bara för utebliven ersättning utan för att samhället inte lärt sig av historien. Samma besvikelse upplever våra systrar och bröder i Australien.
Text: Anne Skånér
Du är verkligen på krigsstigen mot mig. Har du verkligen läst det jag skrev?
Jag skriver bland annat att lagar inte efterföljs!
Vem är du att döma ut mitt engagemang, om än inte med din karaktär.
Äger du denna sidan?
Är mina kommentarer ett hot mot dig?
Det kan vara väldigt sunt att inte lagar efterföljs helt okritiskt utan bör ses som en effekt av en levande demokrati då denna är inget man får utan något som måste erövras. Lagar och regelverk är inga sanningar utan är uttryck för rådande politiska modevågor. Det är inte lämpligt att barnkonventionen accepteras rätt av – tvärtom finns det all anledning att skärskåda denna. Vilka(s) behov ska den tillfredsställa? Vad betyder barnkonventionens utsaga om ”to protect them” i verkligheten? På dubbelspråk kan ”beskyddet” läsas som ”to use them”. Inga föräldrar eller traditionella föreställningar får lägga några hinder i vägen att använda barnen som medel till en fortsatt ekonomisk utveckling.
För att skapa acceptans av att upphöja ”barnkonventionen” till lag måste ett problem skapas, vilket utgörs av demonisering av föräldrar med alla möjliga tänkbara medel. Närmast har detta kunnat ses i vaccinkontroversen.
Sociologen Durkheim pekade på de socialkonstruktivistiska grunderna för brott och straff. Brottslingar finns egentligen inte på riktigt utan skapas genom subjektiva behov av höjning och sänkning av toleransribbor för att skapa social samhörighet/integration mellan ”vi och dem”.
”Folket binds samman av en känsla, det kan vara avsky, rädsla eller aggression. Enligt Durkheim gör detta behov av brott att till och med ett samhälle av enbart helgon skulle hitta beteenden som skulle klassas som brott.”.
Som svar på din sista fråga Gaia måste jag svara ja i frågan om barnkonventionen. Jag har nämligen läst på och förstår, utifrån mina kunskaper om maktens ständiga övergrepp under historien mot barn och andra vuxna. Vi står inför ett gigantiskt brott mot mänskligheten om barnkonventionen görs till lag inte minst därför att denna utgör ett fundament inför New World Order – där lagens bruna stövel krossat och stampat ner hederlig moral och etik.
http://ordningsfrun.blogspot.se/2008/08/brott-och-straff.html
Det är sorgligt att det är så få som bryr sig om detta. Barn är vår framtid.
Om det finns någon som läser detta som inser denna förödande sanning -att ingen följer de lagar vi undertecknat och säger oss villiga att följa, som kan lyfta denna viktiga fråga.
Varför ska vi formulera nya lagar när inga egentligen efterföljs?
Vanmakt och förtvivlan, sorg och rättslöshet, vad skapar det?
Hur är det med vårt engagemang egentligen på den här sidan?
Är ni här för att själva bli sedda och bekräftade, eller har ni en genuin önskan om förändring av vårt skadade samhälle?
Artikelförfattaren skriver att hon inte tror att man löser problem genom att göra om Barnkonventionen till lag. Det är också min bestämda mening. Det är självfallet så att den absoluta majoriteten av föräldrar också är absolut bäst på att skydda sina barn och agerar också för deras allra bästa till skillnad från andra som har sina professionella särintressen att följa/lyda. Barn mår alltså bäst av kärlek och inte av lagar som skapats för total kontroll och disciplin och andra totalitära agendor.
Du skriver ”Vi kräver att Sveriges domstolar tar sitt ansvar och följer de lagar, konventioner och barnkonventionen för dessa barns rättssäkerhet och lagliga trygghet.”
Kan du specificera vilka ”vi” är som ”kräver”? Sedan vi gick med i EU har antalet lagar ökat med raketfart. Numera stiftar EU fyra av fem nya lagar som inte gynnar medborgarna och heller inte barnen som är satta på undantag. EU och FN är elitistiska projekt som representerar totalitära institutioner med andra herrar än sina medborgare. Man bör alltid fråga sig vilka som gynnas av sk ”lagar”.
Det skadade samhället du talar om har inte skapats av allmänheten utan är ett politiskt projekt för att härska, söndra och förändra vårt goda samhälle till ett veritabelt helvete för majoriteten. Barnkonventionen är som skapad av hin håle. Den syftar till en nära globalt storskaligt omhändertagande av barn där de av staten tas från föräldrarna såväl bildligt som bokstavligt talat så tidigt som möjligt för indoktrinering redan i en allmän förskola 0-5 år. Mot bakgrund av författarens historiskt vinklade artikel om tvivelaktigt omhändertagande måste vi hysa starka tvivel på framtida interventioner av staten.
Unesco och WHO har med hjälp av barnkonventionen agerat för ett sexuellt rättighetsprojekt för barn där barn ska sexualiseras från födelsen bl a genom normaliserad masturbation och flergenerationella sexuella aktiviteter med inslag av pedofili. Är det pedofila makthavares intressen som ska näras bakom skrivningen och undertecknandet av barnkonventionen?
Nä du Gaia jag går inte på dina finter och dem du verkar företräda.
Det är ett övergrepp mot barns rättssäkerhet som sker år efter år, inga domstolar eller socialkontor inser att de sitter på en anställning där deras uppgift är att följa lagen.
Det är helt barockt hur dåligt lagar efterföljs i denna hantering, ingen tycks fatta att de är skyldiga till brott mot dessa barns rättssäkerhet. De är anställda, får lön och ska efterfölja barnens lagliga rättigheter som medborgare och barnen står dessutom under barnkonventionens beskydd.
Men fortfarande sviker dessa maktgalna personer dessa barns rättigheter. Barn ska alltid stå under skyddet att vuxna anställda med maktbefogenheter har ett ansvar inför dessa barn. De ska inte kunna sticka undan med godtyckliga beslut och rättslöshet för de drabbade och deras familj.
Vi kräver att Sveriges domstolar tar sitt ansvar och följer de lagar, konventioner och barnkonventionen för dessa barns rättssäkerhet och lagliga trygghet.
Journalisten John Pilger skriver i boken ”Lost country” om utrotningen av aboriginerna.
Ett glömt ”Sydafrika”.