NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
I artikeln ”Värdegrunder ett surrogat för verkliga förbättringar” i DN den 3 april 2015 skriver ledarskapsforskaren Mats Alvesson ”Se upp fo?r tomma ord. De vackra orden florerar i organisationers och fo?retags va?rdegrunder, men alltfo?r ofta blir det en la?pparnas beka?nnelse, som riskerar att sla?ta o?ver de verkliga problemen.”
Text: Kerstin O?gren, tekn.dr i samha?llsplanering och socialpsykolog | Rubriken är satt av NewsVoice
Alvesson skriver vidare att fo?rso?k att fa? ordning pa? offentliga organisationer kanske ska bo?rja i praktiken ista?llet, och fokusera pa? vad som a?stadkoms och vad som inte fungerar och a?tga?rda detta. Han avslutar sin artikel med att ett sa?dant arbete skulle kunna inneba?ra att ansvarstagande fo?r vad man go?r hamnar i centrum-snarare a?n i ytligt prat.
Mats Alvarsson, det vore utma?rkt men vilka a?r hindren fo?r ett sa?dant arbete? Varje chef med sja?lvaktning sa?ger sig arbeta med praktiska lo?sningar, eller hur? Alvesson citerar flera va?rdegrunder och raljerar o?ver dem. Naturligtvis a?r de va?rdelo?sa om vi inte samtidigt beskriver hur vi kan fo?rverkliga dem, men det go?r inte Alvesson heller.
Hur kan vi fa? ett ma?nskligare samha?lle da?r orden som finns i va?rdegrunderna blir verklighet?
Katrine Marcal skriver i en kro?nika i Aftonbladet 2015-04-11: ”Men a?ven om SCA-topparna har fo?ljt alla regler sa? a?r det inte det som a?r huvudpoa?ngen. Folk blir arga a?nda?. Och det a?r naturligt.”
Marcal nämner boken ”Assholes: A theory” där filosofen Aaron James definierar en ”skitsto?vel” som en person som:
- ger sig sja?lv speciella fo?rdelar och go?r detta systematiskt,
- go?r detta utifra?n en inneboende o?vertygelse av att ha ra?tt till dem och
- a?r fullsta?ndigt immun mot andra ma?nniskors inva?ndningar mot vad han go?r just pa? grund av sin djupt befa?sta ka?nsla av att ha ”ra?tt” till dessa privilegier.
”En skitsto?vel a?r med andra ord inte bara killen som a?ter upp alla kakorna. Det a?r killen som a?r helt o?vertygad om att han har ra?tt till alla kakorna.” /Katrine Marcal
Sa? la?nge vi har sa?dana ledare kan vi inte lita pa? de fina ma?nskliga formuleringarna i va?rdegrunderna.
Katrine Marcal avslutar sin kro?nika sa? ha?r:
”Svenska fo?retag och det svenska samha?llet borde kunna frambringa ba?ttre ledare a?n sa?. Klarar de inte av det, da? a?r na?got pa? allvar fel.”
Ja, Katrine Marcal, na?got a?r pa? allvar fel.
Aaron James om sin teori om ”Assholes”
De ma?l som fo?retag och offentliga organisationer arbetar efter idag a?r ma?tbara ma?l. Sa?dant som kan sa?ttas siffror pa?. Antal ansta?llda, antal matportioner, antal blo?jor, antal… Den verklighet vi mo?ter i samha?llet bygger pa? konkurrens.
Som Stina Oscarson skriver i DN: ”Na?r samha?llet sko?ts som ett fo?retag har vi fo?rlorat va?r ma?nskliga frihet”.
Varfo?r da??
Om allt som a?r viktigt fo?r individens frihet fo?rhindras, dvs att individen kan pa?verka sitt liv och da?rmed ma? bra, fo?rlorar individen sin ma?nskliga frihet.
Fo?r att ta reda pa? vad enskilda ma?nniskor va?rderar i sina liv beho?ver vi utga? fra?n individens ka?nslor. Sa?dana ma?l a?r exempelvis de som Alvesson na?mner:
- respekt,
- tolerans,
- lojalitet,
- lyho?rdhet,
- tillit och
- solidaritet.
A?ven den mest samvetslo?se ledaren anva?nder idag sa?dana ord i sina va?rderingsgrunder. Hur ska vi kunna hindra detta fo?rha?llande?
Det som a?r botten i dig a?r botten ocksa? i andra skrev Gunnar Ekelo?f. Ledare och hans/hennes ansta?llda beho?ver ta sina arbetskamraters upplevelser av arbetssituationen pa? allvar. De flesta ma?nniskor anpassar sig snabbt till gruppens va?rderingar.
Om de ma?nskliga icke-ma?tbara ma?len inte tas pa? allvar av ledningen kommer gruppen att mo?ta sina brukare oma?nskligt. Skylla pa? regler, tystnadsplikt (a?ven na?r den inte beho?ver anva?ndas), ledningen och inte arbeta fo?r brukarens ba?sta. I en grupp da?r man a?r fri att ifra?gasa?tta och fo?ra?ndra regler och arbetssa?tt skapas en tillit och trygghet fo?r brukaren men ocksa? fo?r medarbetare och ledare. Men fo?r detta fordras en god sja?lvtillit hos alla.
Hur kan vi va?rna om varandras sja?lvtillit i en arbetsgrupp? Vi beho?ver ha en sta?ndigt pa?ga?ende process da?r vi lyssnar till varje enskild individs erfarenheter av arbetet och vad han/hon upplever/ka?nner fungerar bra och mindre bra eller da?ligt. Vi lyssnar utan att va?rdera varandra. Da?remot a?r vi sa? tydliga vi kan med va?ra egna upplevelser och erfarenheter av det andra beskriver.
Vi beho?ver kunna acceptera att andra inte alltid tycker som vi utan att beho?va a?ndra va?ra a?sikter. Fo?r att ka?nna sja?lvtillit beho?ver vi bli tagna pa? allvar och respekterade fo?r de a?sikter vi har. Inte ignorerade. Alla beho?ver vara lojala med varandra och solidariska. Det inneba?r att vi kan avslo?ja va?r osa?kerhet och va?ra ra?dslor utan att bli ifra?gasatta. Vi kan lita till att ingen pratar bakom ryggen pa? oss eller ko?r o?ver va?ra a?sikter utan att prata med oss.
Ibland ma?ste ett beslut fattas utan att alla a?r med pa? ta?get. Vi kan inte alltid fa? igenom va?ra a?sikter, men det a?r stor skillnad om gruppen respekterar att vi inte tycker lika. I framtiden kommer kanske de andra att go?ra samma erfarenheter och da? vara beredda att fo?ra?ndra pa? samma sa?tt som jag vill, eller jag har fa?tt nya erfarenheter som go?r att jag kommer fram till samma beslut som de andra. Att vara lojal och solidarisk inneba?r inte att vi inte ska vara tydliga med va?ra a?sikter och vad de grundar sig pa?.
Tva?rtom a?r transparensen och tydligheten hos var och en grunden fo?r en bra samverkan och demokrati i samha?llet. Det som inte kan sa?gas tydligt kan la?tt urarta i att vi fo?rso?ker manipulera och uto?va makt o?ver andra ma?nniskor, vilket skapar brist pa? sja?lvtillit hos dem som blir utsatta.
Den ena experten efter den andra sa?ger sig hitta fo?rklaringar till att den psykiska oha?lsan o?kar. De har oftast biologiska och individuella fo?rklaringar till detta. La?kemedelsindustrin smo?rjer kra?set. Men anledningen a?r att vi tappar bort oss sja?lva i arbetslivet och gruppen eftersom det ma?nskliga mo?tet inte prioriteras utan konkurrensen och det ma?tbara arbetsuppgifterna.
Vi ma?ste ga? ”den undre och inre va?gen” som Gunnar Ekelo?f skrev fo?r att a?terfa? kontakt med de inre ka?nslorna som a?r va?r kompass i livet. Annars blir vi fo?rvirrade och ra?dda. De ra?dda anva?nder sin makt o?ver andra om de kan. De andra tvingas a?ta psykofarmaka eller ga? pa? kognitiv terapi fo?r att a?ndra sitt beteende och do?va ka?nslolivet a?nda? mer.
Det a?r ho?g tid att a?ndra kurs. Allt detta handlar till syvende och sist om demokrati.
Text: Kerstin O?gren, tekn.dr i samha?llsplanering och socialpsykolog
Relaterat
La?s vidare forskningsrapporten ”Demokrati- en process som tar tid” Formas T2:2001 och Hemsidan Communis.se
