Epoch Times medarbetare hedrades med 21 utmärkelser på den 85:e årliga Better Newspaper Contest vid New York Press Association (NYPA). Dessutom fick de fyra hedersomnämnanden för sitt arbete.
Text: Epoch Times 2015 – Foto: Jan Jekielek
Tävlingen uppmärksammar det bästa tidningsarbetet i hela staten New York avseende redaktionellt arbete i nyhets- och featurerapportering, fotografi, reklam och design. Kreativ chef, Robert Counts, fick förstapriset för bästa ”infografik” på internet och bästa annonser i storformat. Den kreativa avdelningen vann totalt sex förstapriser, fyra andrapriser, ett tredjepris och tre hedersomnämnanden.
Jag tror att vi har stora framgångar här eftersom människor ser att vårt engagemang för vår tidning och den inspiration som driver oss verkligen avspeglar sig i vår design. Vårt team jobbar så hårt, dag och natt. Det är underbart att bli uppmärksammad för det, säger Counts på lördagen efter att utmärkelserna tillkännagetts.
Redaktionell bevakning
I kategorin ”Redaktionell bevakning” hedrades Epoch Times med totalt fem priser för flera olika artiklar om nyheter, händelser och människor i och utanför New York.
Första plats för redaktionell rapportering gavs bland annat för en nyhet av reportern Annie Wu om hur New York-borna hedrade två poliser som dödades när de satt i sin polisbil.
Reportern Arleen Richards fick också ett förstapris för sin berättelse om kämpande bönder som stöder fracking (för gasutvinning, övers. anm.) för att hjälpa dem överleva i en tuff bransch. Richards sade att hon attraherades av historien eftersom den tog fram en synvinkel som inte många hört om.
Jag insåg att trots de negativa effekterna av fracking som vi ofta läser om, förlorar lantbrukare, som ägnat hela sina liv åt att förse människor med mat, sina familjejordbruk som de haft i flera generationer och deras värdefulla mark är allt de har kvar som inkomstkälla, sa Richards.
Text (översatt av svenska Epoch Times): Genevieve Belmaker
Här är det sista som skulle varit med, i det ”red” kapade bort, och som jag postade som respons på Peter Grafströms svar.
Vad är vitsen ”red” att hålla för moderering, och kapa bort det som är själva vitsen/slutsatsen, där inledningen av texten mer är för att ge lite sammanhang i det hela, för att sedan ska det ”kommas fram till något, en ”slutsats” – den tog du bort?
Texten är från när Jung Chang var i Sverige, och en person frågade henne och maken om denna artikelserie av Epoch Times ”Nio kommentarer om kommunistpartiet”:
”… den förra året utkomna ”Nio kommentarer om det kinesiska kommunistpartiet” (se Fritänkaren nr 138) som berättar detta partis historia sedan segern 1949.
Jag frågade paret om de haft något samarbete eller utbyte med ”The Epoch Times” som utgivit ”Nine Commentaries to the CCP”, men Jon Halliday svarade att de inte haft något alls med varandra att göra. Dessa två olika böcker bekräftade alltså varandra trots att de utarbetats genom helt olika källmaterial”.
http://www.fritenkaren.se/essayer7.pdf
http://fritenkaren.se/nr138.pdf
Du envisas med att lägga in mycket långa kommentarer, där du ofta kopierat in text från andra källor. Du använder även många alias samt gnäller om modereringen när du inte tillåts posta jättelånga kommentarer. Var god respektera max cirka 300 ord och se även de övriga reglerna: https://newsvoice.se/kommentarsregler/
Jag ska förbättra sidan om reglerna så att de blir ännu enklare att förstå.
Hög häst
Zhou Enlai, Maos närmaste man var präglad av och hade samsyn med britterna.
CCP var inte en självständig kinesisk skapelse.
En brittisk sovjethistoriker som källa är garanterat osann när det gäller deras egen roll annars skulle utgivningen strypas. Historiker som säger sanningen om britterna råkar ut för att eliterna köper upp bokförlaget och stoppar vidare utgivning. Finns färskt exempel på det.
Långt före Maos maktövertagande bearbetades kineserna med främmande aggressiva och kunskapsfientliga ideer från anglosaxarna. Både i vår tid och på 1840-talet bearbetades de med splittrande kulter liknande Falun Gong. Allt i syfte att försvaga Kina.
Britternas viktigaste vapen är infiltration och propaganda.
Ja dom har verkligen gjort ett bra arbete, det har jag tyckt länge.
De publicerade ju också ”Nio kommentarer om kommunistpartiet”, tidigare prisbelönt:
http://www.theepochtimes.com/n3/3942-nine-commentaries-on-the-communist-party-introduction/
Alla kommentarer finns också på svenska:
”Som en berömd kinesisk dikt lyder: ”Man är hjälplös när blommor vissnar”. Slutet är nära för kommunistregimen, som blott kämpar för att överleva. Dagarna för KKP är räknade. The Epoch Times tror att tiden nu är mogen, innan det kinesiska kommunistpartiet upphör totalt, för en omfattande tillbakablick med syfte att till fullo avslöja hur denna sekt har gett konkret form åt alla tiders och platsers ondska.”
http://www.epochtimes.se/Nio-kommentarer-om-kommunistpartiet—Inledning-a11337.html
Du citerar en väststyrd propagandamegafon. Och syftet är som vanligt att sprida hat mot dem som inte vill bli västoligarkernas slavar. Smart att oligarkin också försöker få sympati från jordbrukare som vid tidigare skadegörelse från samma maktoligarkis spruckna finansbubblor bildade väpnade milliser. Det föranledde den gången oligarkin att infiltrera milliserna och iscensätta terrordådet mot OKC 1995.
Härskarna har bråda dagar att manipulera och notan skickar de till medelklassen i alla nationer.
Barnsligt och fel. Det är ofta så att du sysslar med retorik, tror på väderstreck… men brottar bara ned dig själv djupare i tidens dyngsura bakvatten…
”Till slut fick man då uppleva kinesiskan Jung Chang i verkligheten, som för 15 år sedan skrivit den självbiografiska bestsäljaren ”Vilda svanar” om sin mor och mormor och sig själv i 1900-talets och Maos apokalyptiska Kina och under de senaste tio åren arbetat med forskningar för att få fram sanningen om Mao och vad han verkligen gjorde.
Behjälplig hade hennes man Jon Halliday varit, medförfattaren till hennes bok, som också framträdde vid hennes sida och berättade mycket ingående och intressant om de väldiga arkiv de fått tillgång till i Ryssland från Stalintiden, då Stalin varit den verkliga motorn bakom hela Maos karriär. De var skoningslösa mot sin publik och sina läsare i den totala avrättningen av Mao och alla myterna om honom, då numera hela sanningen om honom var dokumenterad med säkrade bevis..
[…]
Röster höjdes från publiken i försök till protesterande frågor, tydligen finns det naiva maoister i Sverige än idag, många i västerlandet lät ju sig förledas och förföras av Sartre och andra vänsterintellektuella till att omfatta den kinesiska kulturrevolutionen som något positivt under 60-talet medan det var rena terrorn och värre som sådan än skräckväldet under den franska revolutionen och under tio hela år, men författarna hade sina fakta i svart på vitt och lät dem inte avvisas.
Det går inte längre att bortse från att hela Mao Tse Tungs levnad och karriär innebar värre brott mot mänskligheten än alla Hitlers och Stalins, och likväl tillåts Maos kommunistiska parti ha kvar sitt maktmonopol med Mao själv som den jättelika nationens enda tillåtna nationalhelgon.
[…]
Hennes och hennes man Jon Hallidays bok vimlar av uppgifter som på ett kusligt sätt bekräftas av
[MAx 300 ord, kommentar kapad vid 300 ord]
Ditt alias passar dig. Kom ner från det.
Ditt ordsvall är typiskt för försvarare av hatet från väst.
Kina var först grymt koloniserat och förnedrat.
Den marxism som var grunden för de kommunistiska nationerna hade sitt ursprung i frimurares dolda intrigerande tillsammans med de brittiska imperialisternas intrigerande mot alla konkurrenter. Det är intressant att både de hatiska av din sort och vänstern undviker att beröra att Marx var i en stark beroendeställning visavi dessa intrigerande britter. Det faktum att han sade sig ha ytterst goda möjligheter att bedriva sin kommunistiska forskning hos dem är i sig bevis på att kommunismen är ett verk av de mäktigaste finansoligarkerna.
Alla kända detaljer om Marx kontakter med dessa britter stärker det intrycket. Individer ingående i den anglosaxiska oligarkin bedrev tidigt indoktrinering av Kineserna med både bolshevism och den sortens flumfilosofi som var så katastrofal under den sk kulturrevolutionen. Både Sovjet och Kina utvecklades i viss mån av anglosaxiska imperialister med ett betydande inslag av ideologi härrörande i frimurarrörelsens mest extrema revolutionsideer. Det nuvarande Kina har inga fördelar av att släppa efter makt på det sätt som väst önskar. De har en fungerande ekonomi och teknologisk utveckling och väst vill bara försvaga dem. I Kinas kommunistparti såväl som i samhället utanför finns mer av fungerande kritik än i väst, där en mix av George Orwells 1984 och Huxleys Brave New World råder.