Enorm hälsorisk – 2012 använde Sverige över 700 ton glyfosat – ett riskabelt växtgift i Roundup

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 5 maj 2015
- Torbjörn Sassersson
Generaldirektörer för svensk mat och glyfosat

DEBATT. En rapport framtagen av Jordbruksverket från 1999 visar att hela 30% av den totala användningen av bekämpningsmedel i Sverige utgörs av glyfosat som finns i tex Roundup och Avans. Användningen har sedan 1995 ökat väsentligt till 701, 5 ton år 2012, enligt statistik från Kemikalieinspektionen. Rapporter visar att glyfosat allvarligt skadar människa, djur och miljö. Jordbruksverket hänvisar till Kemikalieinspektionen, men myndigheten har inte uppdaterat sina kunskaper sedan 1999. 

Text: Torbjörn Sassersson | Pressfoton från Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket

När NewsVoice studerar artiklar i media som skriver om forskarnas varningar, Monsantos försvar av sin produkt Roundup och kemiindustrins försvar av glyfosat framgår den klassiska kampen mellan oberoende forskare som varnar för farorna och industrins påståenden om bekämpningsmedlets ofarlighet. Enorma ekonomiska intressen och världens folkhälsa står på spel.

Generaldirektörer för svensk mat och glyfosat

Ett franskt forskar-team lett av Gilles-Eric Seralini vid University of Caen menar att polyethoxylated tallowamine (POEA) som ingår i glyfosat-bekämpningsmedlet Roundup är mycket giftigt och kan ge nerv- och fosterskador (2009). Undersökningar visar att bekämpningsmedel som innehåller glyfosat även kan innehålla andra ingredienser som kan anses var inerta av producenten, men som i själva verket är mycket reaktiva när de hamnar i kroppen.

En rapport från 2013 med rubriken ”Glyphosate’s Suppression of Cytochrome P450 Enzymes and Amino Acid Biosynthesis by the Gut Microbiome: Pathways to Modern Diseases” visar att glyfosat kan ge magsjukdomar, diabetes, hjärtsjukdomar och hjärnskador.

Läs mer i Kerstin Unger-Saléns artikel om riskerna med glyfosat.

Trots dessa larmrapporter som kommit fram de senaste 15 åren har Kemikalieinspektionen parkerat sin uppfattning. Myndigheten ansåg enligt en rapport från 1999 att glyfosat har: ”en ganska gynnsam profil både vad gäller hälso- och miljörisker” i jämförelse med andra bekämpningsmedel, men vetenskapliga undersökningar efter 1999 visar att glyfosat (en beståndsdel i Roundup) är extremt ohälsosamt för människor och även skadligt för naturen. Det är Jordbruksverket medvetet om, men myndigheten avsäger sig kompetensen att kunna avgöra hur farligt det är.

Glyfosat-1990-2010

Agneta Sundgren som är växtskyddshandläggare på Jordbruksverket skriver till NewsVoice:

”När det gäller riskerna med glyfosat är det Kemikalieinspektionen (KemI) som har ansvaret för att utvärdera dem. Jordbruksverket följer givetvis de rapporter som kommer fram och har sett att det kommit uppgifter kring glyfosats egenskaper och fynd i vatten som tyder på att substansen inte är så harmlös som man tidigare trott. Vilka slutsatser man ska dra av det har Jordbruksverket ingen kompetens att bedöma utan det är alltså Kemi som har den kompetensen.”

Agneta Sundgren skriver (aug 2014) till NewsVoice:

”Den rapport du hänvisar till har inte följts upp av någon nyare motsvarighet men det finns en del resonemang kring varför användningen av glyfosat ökar i följande rapport: (Rapport 2008:3  Växtskyddsmedel och miljöeffekter, avsnittet  3.3.2).

De slutsatserna bedömer vi fortfarande gäller. Där kan man dra slutsatsen, vilket också gjordes i rapporten 1999, att användningen av glyfosat mycket styrs av miljöregler som finns för att minska växtnäringsläckaget och det är en målkonflikt att minska både användningen av glyfosat och växtnäringsläckaget. De begränsningar i tiden som görs för när en gröda får brytas för att det inte ska läcka växtnäring gör att det blir svårt att göra en effektiv mekanisk bearbetning, både för att det blir för sent på hösten och för att tiden när det kan ske blir kort och det blir svårt att hinna med.”

Jordbruksverkets ställningstagande är tydligt. Myndigheten säger sig sakna kompetens att avgöra hur farligt glyfosat är och den lutar sig på Kemikalieinspektionens kunskap. NewsVoice tillfrågade därför vilken bedömning Kemikalieinspektionen idag gör angående glyfosat och medlets risker för miljö och hälsa.

Peter Bergkvist som är strategisk rådgivare på avdelningen ”Tillstånd och Upplysning” på Kemikalieinspektionen svarade:

”Vår tidigare bedömning av glyfosat är i stort densamma idag. Som du mycket riktigt påpekar har det kommit flera rapporter de senaste åren som pekar på att både det verksamma ämnet och andra (ytaktiva) ämnen i produktformuleringar kan ha negativa egenskaper och innebära olika typer av risker. Inom EU har Tyskland utsetts att utvärdera ämnet och gå igenom underlaget (flera företag är involverade) så att ämnets godkännande kan omprövas inom gemenskapen. De har också fått i uppdrag av Kommissionen att särskilt granska flera av de nyare studierna, bl.a. de som utförts av Seralinis forskargrupp. Flera av studierna följer tyvärr inte internationellt överenskomna riktlinjer och det blir därmed svårt att utvärdera och tolka resultaten. För närvarande har Tyskland inte funnit anledning att föreslå begränsningar för ämnet, men beslut kommer fattas senast nästa år [2015] inom EU.”

Bedömingen av ett giftigt bekämpningsmedel hamnar i ett rökmoln av för- och nackdelar, riktlinjer och beslut som ska tas långt bortom Sveriges gränser någon gång i framtiden som förvisso råkar vara 2015. Det preliminära besked som tycks ges är dock illavarslande, att Tyskland inte funnit anledning att föreslå begränsningar för ämnet.

Aktivism

Hur kan befolkningen som dagligen får i sig glyfosatrester via grönsaker och spannmålsprodukter skydda sig? En möjlig väg är att gå över till ekologiskt odlad mat. En annan väg är att utsätta myndigheterna för påtryckningar.  Medborgare kan ta direktkontakt och ställa krav på att svenska myndigheter måste pressa för att användningen av glyfosat bör följa försiktighetsprincipen eller till och med förbjudas helt.

Maila direkt till de personer som kan påverka EU:

Generaldirektör Nina Cromnier på Kemikalieinspektionen

Generaldirektör Leif Denneberg på Jordbruksverket

Generaldirektör Stig Orustfjord på Livsmedelsverket

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat och källor

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Enligt Amerikanska uppgifter anser man att de onormala algblomningarna i bl a Eire sjön har sin orsak i glyfosat och Round-Up. Östersjöns sorgliga tillstånd skulle mycket väl ha samma orsak direkt eller indirekt. Vem vet mer om halterna från dessa medel där????

  • Det är så att man skäms för våra medmänniskor som inte vet vad dom ger sig in i och inte förstår vad som händer när jorden förgiftas liksom våra djur och bin som är oersättliga.
    Utan bin försvinner vår förmåga att odla.

  • Jag har försökt kontakta Jordbruksverket (angående import av några enstaka druvkärnefrön från Texas av den vildväxande sorten Muscadine, som jag tänkte försöka odla på min inglasade balkong, vilket jag bad Mike Adams på Natural News att skicka mig) per email här http://www.jordbruksverket.se/kontaktakundtjanst.4.73ec2c8614c1f08e28f8ac61.html, men inget händer när man klickar på skicka.
    Och kontaktar man dem på Twitter så ignorerar denna myndighet, en av våra många styvföräldrar, en.

  • Linda skrev,
    ”vi får säga vårt, host host, vart 4:de år med lobbyisterna för säga sitt alla dagar varje år.).”

    Det där var en riktigt bra analys av läget i nationen. Vi måste som schweizarna ha mera folkstyre.
    Att politikerna får styra alla dagar utom en var fjärde år är förkastligt.

  • Den 23 maj hoppas jag att alla som värnar om hälsa för allt liv på planeten går ’man ur huse’ för att demonstrera mot Mon..’satan’ och dess gelikar. Själv kommer jag att finnas med i ’tåget’ som, efter en del tal, utgår från Torquay Town Hall kl13.00 lokal tid. På vägen delas det ut massor (hoppas jag!) av information. Väl framme vid the English Riviera Wheel vid hamnen blir det livlig diskussion (..nog bäst att ha ngt ätbart med i ryggsäcken!) kan jag tro. Jag kan inte tro annat än att vi blir riktigt många!! 🙂
    TACK alla som kämpar på Det Godas sida!

  • Hej Adam, jag fick svar från en av instanserna, men jag har till och med glömt vilken – och det var ett sånt där ”till-intet-förpliktigande-svar”. Jag hittar det inte nu i min överfulla mailbox.

  • Hellertz, tack för viktig information ovan, om att Du som rättssubjekt har adresserat brev med Dina enskilt ställda frågor till Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen, …. men fick Du svar på Dina frågor i brev kvalitetssäkrat i nutid och rum av företrädare med fullmakt för Jordbruksverket eller Kemikalieinspektionen?

    Eller blev Du på nytt blåst på Dina enskilt ägda mänskliga rättigheter och möjlighet till skattefritt skadestånd av det allmänna (Regeringen som rättssubjekt), om humana resurser u.p.a. och risk, lura Dig på Dina Dina enskilt ägda mänskliga rättigheter och möjlighet till skattefritt skadestånd av det allmänna, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska FRIA marknaden i EES och Europeiska unionen?

  • Bra frågor hellertz! Keep us posted med hur och om de svarar. Frågor är bäst. De avslöjar mest. Man brukar få vara ganska ihärdig med att få andra svar än godda-yxskaft-standard-svar.

  • Ruben: jag slutade titta på det för flera år sedan, när ”bonden” förvarade sina potatis i växthuset. Det är snudd på lyteskomik om man vet hur potatis skall hanteras.

    Att ge folk i allmänhet en sådan bild, och felaktiga referenser till hur saker fungerar är inte i min smak alls. Risken finns att folk faktiskt gör som ”bonden” och får hela sin skörd förstörd.

    Det vore bättre med ett riktigt odlingsprogram med fakta och metoder som fungerar, av flera olika skäl.

  • Jag fick en klok persons hjälp att ställa följande följdfrågor till Livsmedelsverket efter det att jag fått ett intetsägande svar:

    1. Vilken person är ansvarig för informationen i ert svar? Ni undertecknar bara med “Upplysningen”.
    2. Ert svar måste rimligen grundas på någon form av vetenskapligt referensmaterial vilket är det? Har ni en litteratur- eller rapportförteckning?
    3. Vilken hänsyn i ert svar tar ni till de vetenskapliga larmrapporter om riskerna med glyfosat som framkommit ffa åren 2000-2015?
    4. Vilken instans satte gränsvärdet för glyfosatrester i livsmedel? Exakt vad är gränsvärdet?
    Hur bedömer Livsmedelverket hur skadligt rester av glyfosat är i livsmedel för tex barn under 5 år?
    5. Varför har inte en akut referensdos fastställts?
    6. Vilka vetenskapliga belägg har Livsmedelsverket för påståendet att det inte finns några risker med korttidsexponering till följd av hög exponering från en enskild gröda som konsumeras?

    Dessutom lät jag frågorna gå även till Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

  • Ruben, du skriver:
    ”Jag nämnde inte subventioner, vad jag menade med: ”De ekonomiska teknikaliteterna för storodlare måste stödjas på ett klokare sätt, så de kan ställa om till rena ekologiska metoder.”

    …var att man inte kan ignorera storodlares investeringar i kunskap, jobb, och material/maskiner.”

    Om någon har gått ifrån kunskapen om jorden i traditionell och ekologisk mening, och har investerat så som du påpekar, så är det en felsatsning. DVS inget att stödja.
    Förlusterna skall tas av den som tagit beslutet. Annars är vi tillbaka i centralstyrning med bidrag och någon som bestämmer rätt och fel. Och som vi kan se är det mer fel än rätt idag. Det är småodlare som behandlar jorden och djuren lite bättre. Och tack vare subventioner till stordrift och annat, så hamnar dessa på en kostnadsbild som driver dem från gård och grund. Det är inte svårare än så.

    Och vad menar du med ekonomiska teknikaliteter?

    Ta bort alla regleringar och subventioner och låt maten kosta vad den kostar, så försvinner trädor (som idag subventioneras på olika sätt) och de som producerar bra mat får en marknadsandel.

  • Lars-Johan – bra tips – hädanefter ska jag skriva i frågeform. Tips till andra aktivister!
    Ruben – jag lärde mig för många år sedan att om man ville ställa om till ekologiskt skulle man odla morötter. De är fantastiska på att suga upp allt skit ur jorden. Sen SLÄNGA DEM! Efter TVÅ ÅR är jorden fri från mineraler m.m. och man kan odla ekologiskt. TVÅ ÅR….
    Det blir mycket morötter som måste kastas… men det är det väl värt…

  • Många myndigheter och tjänstemän borde hamna i papperskorgen. De har totalt missuppfattat sina egentliga uppdrag. De ska tjäna folket. Inte sig själva och staten, och de som kan lobba med makt och kapital.

  • Det låter som du jobbar i en myndighet LarsJohanJerker?
    Hellertz har skrivit fina artiklar här på NewsVoice. Jag tycker det är positivt använda hennes text, men alla gör som dom vill.

  • hellertz

    Skrivelser till myndigheter blir lästa av en enda anledning: För att se om det finns några frågor. I så fall brukar frågorna besvaras. Skrivelser med förhoppningar, önskemål, och goda råd hamnar omgående i papperskorgen. Så varför skulle andra vilja använda din text?

  • Anders!
    Hur är det med större gårdar? De har väl redan subventioner pga. de producerar över en viss mängd, eller har viss odlad areal? EU-stöd, lantbruksstöd eller jordbruksstöd osv. Ja mindre tid läggs ned per kvot av produktion på större gårdar. Större kvantitet hanteras med större och fler maskiner men större lån och med sämre kvalitet pga. större användning av t.ex. bekämpningsmedel. Den totala arbetsinsatsen kan vara ungefär lika stor om man räknar större och fler maskiner med sitt underhåll och tillverkning, men det mals ned i ekonomiska transaktioner, som subventioner och lån. Jag är uppväxt på ett litet jordbruk, så jag har hunnit fundera en aning om de verkligheter som finns, men har inte jättestor erfarenhet och vet långt ifrån allt om jordbruk. Vad jag kommer ihåg, var att vi oftast hade bra mat men nästan aldrig några pengar.
    Du skriver
    ”Jag förstår inte riktigt varför du förordar subventioner till större gårdar för att de skall hantera kedjan lika bra som mindre gårdar.”

    Jag nämnde inte subventioner, vad jag menade med: ”De ekonomiska teknikaliteterna för storodlare måste stödjas på ett klokare sätt, så de kan ställa om till rena ekologiska metoder.”

    …var att man inte kan ignorera storodlares investeringar i kunskap, jobb, och material/maskiner. Det vore inte klokt tror jag de flesta skulle tycka och det behöver inte betyda direkta penning-subventioner, men stöd om hur det skall utföras och inte att de blir lämnade utan hjälp till omställning. Det kan betyda väldigt skiljda saker och behöver inte betyda penningstöd.
    Men det var ett önsketänkande att all konstgödsel och GMO skulle förbjudas direkt, så jag var därför inte så noggrann i att uttrycka detaljerna om hur det skall hanteras om det önskeläget skulle inträffa. Jag har inte heller svar på de effektivaste sätten är jag ganska säker på.

  • Ruben. Om odlarna har så stor produktion att de inte kan säkerställa kvalitet så kanske det är dags att minska storleken på gårdarna. Allt i det hänseendet handlar om vinst oh lite om samordningsfördelar. För större gårdar kräver en helt annan hantering och maskinpark än den lite mindre gården. Och med ökad storlek kan mindre tid läggas på varje del, alltså ökar besprutning och mekanisering, utan att tillföra värde till konsument. Bara till odlare/uppfödare.

    Jag förstår inte riktigt varför du förordar subventioner till större gårdar för att de skall hantera kedjan lika bra som mindre gårdar.

  • Är det inte GMO och bekämpningsmedlen med t.ex. glyfosat, som är med och skapar stora delar av överskottet vi slänger? Man kan tänka sig att gift-bekämpade grödor ger rika länderna de enorma överskott, som sedan bara kastas när de legat i butiker, restauranger eller enskilda hushåll för länge.
    Några exempel ur länken längre ned:
    – Frankrikes årliga matspill skulle kunna mätta hela Demokratiska republiken Kongo.
    – EU-länderna ­kastar årligen tre miljoner ton bröd – det motsvarar hela ­Spaniens förbrukning av bröd.
    – Italiens årliga matspill skulle kunna mätta hela Etiopiens undernärda befolkning.
    http://natgeo.se/vetenskap/livsmedel/matspill-saa-mycket-kastar-vi

    Man gör en volymvinst, som senare i kedjan kastas bort. Allmännyttan är lika med noll eller hamnar på minus ( tack vare arbetsinsatser till ingen nytta ) och hälsoriskerna obefogat allvarliga. Så det borde vara lätta beslut för myndigheterna att förbjuda elendet direkt. De ekonomiska teknikaliteterna för storodlare måste stödjas på ett klokare sätt, så de kan ställa om till rena ekologiska metoder.

  • Andras tjänstemän och politiker, kan man säga. Inte mina. 😉 Ja, det är alltid intressant att fråga vilka de tjänar, i alla sammanhang, och vilka som betalar deras lön. Brukar inte vara samma, bara i deras retorik. Tror inte ens de duktiga strebrarna blir mutade. Däremot får de en lön och de vet vilken hand de ska bita.
    Visst är det meningsfullt att tala sanning. Jag håller inte tyst fast folk kommer hem till mig för att be mig vara tyst, t.o.m. i mitt eget kök. 😉 Men så som systemet är riggat så kommer de inte att lyssna eller att förändra något genom att skriva till dem, stämma dem eller böna eller be om att de inte ska förgifta oss, för de tjänar inte oss. Dock är det meningsfullt för upplysnings skull, och för bevisföring och dokumentation till den dagen systemet har mist sin legitimitet. Och det kommer den att göra för att folket vaknar, inte för att våra tjänstemän eventuellt kvicknar till. Det är svårt att nå dem som sitter på sina poster idag. De medmänskligare, och de som kunde tänka lite självständigt har sållats ut eller sagt upp sig för länge sedan. De vi kanske lyckas väcka som finns där idag blir inte kvar länge.

  • Så här mailar jag idag till de personer som anges ovan:

    Till Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Livsmedelsverkets chefer

    Enligt en artikel i NewsVoice idag så framkommer att myndigheterna verkar ha begränsade kunskaper och kompetens när det gäller riskerna med glyfosat i bekämpningsmedel. Detta är naturligtvis enormt oroande, ja till och med skrämmande. Det följande är ett citat från
    https://newsvoice.se/2015/05/05/enorm-halsorisk-2012-anvande-sverige-over-700-ton-glyfosat-ett-riskabelt-vaxtgift-i-roundup/

    En rapport framtagen av Jordbruksverket från 1999 visar att hela 30% av den totala användningen av bekämpningsmedel i Sverige utgörs av glyfosat som finns i tex Roundup och Avans. Användningen har sedan 1995 ökat väsentligt till 701,5 ton år 2012, enligt statistik från Kemikalieinspektionen. Rapporter visar att glyfosat allvarligt skadar människa, djur och miljö. Jordbruksverket hänvisar till Kemikalieinspektionen, men myndigheten har inte uppdaterat sina kunskaper sedan 1999.

    Trots dessa larmrapporter som kommit fram de senaste 15 åren har Kemikalieinspektionen parkerat sin uppfattning. Myndigheten ansåg enligt en rapport från 1999 att glyfosat har: ”en ganska gynnsam profil både vad gäller hälso- och miljörisker” i jämförelse med andra bekämpningsmedel, men vetenskapliga undersökningar efter 1999 visar att glyfosat (en beståndsdel i Roundup) är extremt ohälsosamt för människor och även skadligt för naturen. Det är Jordbruksverket medvetet om, men myndigheten avsäger sig kompetensen att kunna avgöra hur farligt det är.

    Jag förutsätter att myndigheterna ökar sin kompetens omkring detta giftiga bekämpningsmedel och sätter stopp för användningen, eller åtminstone minskar användningen så långt det är möjligt. Vi vill ha så lite kemikalier i naturen som det över huvud taget är möjligt att åstadkomma och jag förutsätter att Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket samverkar för detta mål.

    Med hälsning
    Pia Hellertz

    Om nån mer vill skriva är ni välkomna att knycka min text om du tycker att den är OK. Eller ändra där den inte blev så bra.

    Till Linda: Naturligtvis är det meningsfullt att säga ifrån. Kom ihåg Michael Wiehes ord:

    ”Vakna upp
    Börja se dej omkring
    Fatta mod
    Så du kan säg’ till dina ungar när dom frågar dej
    att du var en av dom som stod emot”

    Om vi ger upp och fortsätter vara tysta, så har Maktens Män en lätt match. Det är motståndet från oss som försvagar dem.

  • En sak man kan ändra är att finna bättre och mer adekvata uttryck för ”våra” politiker mm.
    Har själv inga egna politiker sen mycket länge, kolla på dessa stackares ”trackrecord” och undra sen om denna dagens tillvaro är vad detta jordeliv var tänkt att handla om.

    Sellouts, femtekolonnare, förtroendemissbrukare, hamparepsvolontärer kanske bättre beskriver denna skara, men det är inte dessa vilseledda individer som är problemet utan alla andra som låter det fortgå, för handen på hjärtat så är det idag väldigt få som står upp för det som är rätt utan att först gå igenom den myriad av egna ”what’s in it for me” filter.

    Linda: testa gärna nästa gång att ställa följande fråga till en av dessa ”tjänstehjon” VEMS TJÄNST GÅR DU I ? Det är skitkul att höra svaret efter en ofta låååång betänketid, undrar varför.

    En del vet priset på allt men inte värdet av nånting.

  • Det spelar numera ingen roll, om man vill få till en förändring, genom att göra sin röst hörd som undersåte till våra tjänstemän. De följer direktiv uppifrån och kan själva inte göra några egna studier, forskning eller egna bedömningar, vilket får mig att undra över varför vi skulle behöva en myndighet mellan oss och de multinationella vinstdrivande företagen över huvud taget. (Vilket vi givetvis inte gör för deras råd är oftast fientliga mot människor och natur och kostar bara enorma pengar bara för att agera som underleverantör till multinationella företag, men just det, indirekta betalningar via skatten är mycket lukrativ, där andra bestämmer över dina pengar, antingen direkt via våra skattepengar eller genom att se till att de sämsta tänkbara produkterna säljs på den ”fria marknaden”, baserat på forskning som företagen själva lobbat fram. Vi får säga vårt, host host, vart 4:de år med lobbyisterna för säga sitt alla dagar varje år.).
    Däremot är det viktigt som dokumentation för framtiden (den dagen är egentligen här) när dessa tjänstemän och delar av ”vårt” vinstdrivande företag ”staten” ställs till svars för sina handlingar, eller brist på handling. För den dagen kommer när tillräckligt många inser att deras skattepengar för till statens ägare, och de är inte folket.
    Så, skriv till ”våra” tjänstemän och ställ frågor och kräv svar. Jag gör det emellanåt och det är… intressant!

  • Lämna ett svar