Ett av de största forskningsgenombrotten de senaste 25 åren är epigenetiken om hur våra gener slås på och av. En genomgång av 50 års studier på 15, 5 miljoner tvillingpar, utförd av forskare från Australien och Holland, slår nu fast att gener och miljö står för cirka 50 procent var rörande våra förutsättningar och vår hälsa [1]. Ett oroande faktum med tanke på den syntetiska biologi som redan ligger i pipeline.
Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay
Evolutionen har sedan begynnelsen anpassat livet enligt den miljö det utvecklats i. Både växter och människor har utrustats med speciella egenskaper i förhållande till olika breddgrader.
Till exempel har fettet i växterna utvecklats att klara värme utan att härskna. Även människans förmåga att ta upp olika näringsämnen har påverkats. Ett exempel är vår hudfärg som från början krävde hög koncentration av mörka pigment. I takt med att vi etablerade oss norrut från ekvatorn, blev vår hud allt ljusare för att kunna släppa igenom de solstrålar som ger oss D-vitamin.
Äkta näring på undantag
Den här naturliga anpassningsmodellen har redan satts ur spel genom den globalisering som exploderat på 2000-talet.
Till exempel har Kinas importerade hamburgerkultur dramatiskt ökat fetma och diabetes. WHO konstaterar att japaner som flyttat till USA plockat upp kroniska välfärdssjukdomar genom den västerländska dieten. Och enligt FAO har mexikanerna gått om amerikanerna i fetmaligan, efter att de bytt ut sina traditionella bönrätter mot snabbmat. Fenomenet kallas för nutrition transition.
Till det ska läggas den biotekniska utveckling som i allt högre grad hotar naturliga kostprodukter. I jakten på resurser för framtidens matförsörjning sätts äkta näring på undantag. Inom ramen för så kallad syntetisk biologi.
Odlat animaliskt protein
Vi är sedan länge vana vid odlad lax, som på grund av sitt onaturliga foder har tappat 50 procent av Omega 3. I framtiden väntas inomhusodlingar av fisk i Sverige växa med hjälp av industrin spillvärme [2]. Det handlar då om exotiska arter som den afrikanska fisken Tilapia. Och syntetiska alger ska råda bot mot både världssvält och miljöfarliga bränslen [3].
Redan nu är den odlade hamburgaren (syntetiskt kött från en muskelcell) en verklighet. Och snart ska vi få malet (för att inte äcklas) protein från ”klimatsmarta” insekter som skalbaggar, myror, bin, gräshoppor, syrsor, malar och fjärilar.
Även DNA-ingredienser från djur, virus, bakterier och insekter i frukt, grönt, grödor och plantor väntar, vilket gör det omöjligt att skilja på animaliska och vegetariska produkter.
Nutritarianer får se upp
I den nutritarism som nu råder hämtar man näringen från alltfler främmande källor. Vare sig det gäller syntetiska kosttillskott eller handlar om sådant vi aldrig tidigare ätit. Och framtiden bjuder på alltmer syntetisk biologi inom kostförsörjningen. Produkterna kommer med säkerhet att marknadsföras som nyttig, ”bioaktiv” mat. Då är det viktigt att inte glömma den tekniska påverkan och de syntetiska modifieringar som gjorts för att företagen kunnat få patent på sina produkter och metoder.
Med den fart den här utvecklingen har, finns det uppenbara hälsorisker. Inte minst ytterligare näringsbrister, ovanpå den falska näring som redan finns i dagens industritillverkade mat.
Utöver den rent miljövänliga aspekten, finns det en klar hälsovinst med att handla närodlade, ekologiska och välbekanta produkter framför importerat eller syntetiska substitut. Den mat vi på våra breddgrader i långsam takt utvecklats att kunna hämta fullgod näring från.
Text: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay
Referenser
[1] Metastudie av tvillingpar
[2] Fiskodling med spillvärme
[3] Syntetiska alger:
WHO: World Health Organization – Världshälsoorganisationen
FAO: Food and Agriculture Organization of the United Nations – FN:s mat och jordbruksorganisation
