NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. I Tryckfrihetsförordning (1949:105) första paragrafen står det att med tryckfrihet menas att varje svensk medborgares har rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
I överensstämmelse med de i första stycket angivna grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.
Text: Bertil Lindqvist
Boken Haveristerna (ISBN 978-91-637-3717-6) finns att beställa bla på Adlibris som e-bok eller som häftad.
KAPITEL 31
Torsdagen den 3 november 2011
Jens och Karin hade bestämt sig för att ta en dag fri. Fri från alla tankar kring mord och komplotter. De låg och myste en stund i sängen och kände sig ganska nöjda med tillvaron. Gårdagen hade resulterat i att hela 18 tidningar beställt dvd:n. Således hade de en stor uppgift framför sig och de räknade med att en stor del av förmiddagen skulle gå åt till distribution. De måste köpa en packe med 25 obrända dvd-skivor och minst 18 Jiffypåsar med tillräckligt porto.
”Du Jens”, sa Karin. ”För att inte väcka alltför stor uppståndelse, föreslår jag att vi åker till fem olika ICA eller andra postställen i Örebro och att du och jag, med fem minuters mellanrum köper två Jiffypåsar var på varje ställe. Då skulle vi tillsammans få ihop 20 st, utan att någon egentligen reagerade på att det köptes ovanligt mycket. Sen åker vi hem hit och gör 18 kopior av vårt original och skickar ut till dem som beställt.”
”Låter som en alldeles jättebra idé”, sa han och strök henne sakta över håret. ”Sen tycker jag att vi tar med oss Azlan och åker upp till Kilsbergen och plockar svamp. Efter vad jag har hört finns det hur mycket kantareller som helst just nu. Mest givetvis trattkantareller, men med lite tur kanske man kunde hitta rödgul trumpetsvamp, svart trumpetsvamp och vanliga gula kantareller och har du sett vilket fint höstväder det är, nästan klarblå himmel, och redan 10 grader varmt. Vad säger du?”
”Nog med förslag”, sa Karin, och var i ett huj ur sängen och på väg ut till morgonduschen.
”Oj, hur gick det där till”, tänkte Jens, som nog hade tänkt sig lite mer morgonmys, men kunde samtidigt inte göra så mycket åt saken, nu när sängen var tom, utan gick ut i köket och satte på kaffe.
När Karin nyduschad kom ut i köket var frukosten framdukad. Det blev inte det stora frukostprogrammet, utan bara kaffe och smörgås.
”Jag tänkte att vi kunde göra som sist vi var ute, även fast det inte blev så lyckat. Ja, jag tänkte närmast på att då vi åkte bort till gruvan, så hade vi ju lite smörgåsar och kaffe med oss”, började Jens. ”Jag kan steka några ägg och kaffe har jag redan kokat så det räcker.”
”Jättebra, men vi måste fixa utskicket först, jag har en känsla av att det är viktigt, jag vet inte varför. Förresten älskling. När jag stod i duschen funderade jag på en sak. Du som vet mycket om det ena och det andra, begår vi någon form av brott i det vi gör?”
”Inte så vitt jag förstår. Det är ju för det första inte vi som har begått morden. Det är inte vi som publicerar informationen, bara tipsar tidningar och har därigenom lagstadgat källskydd. Det kallas meddelarfrihet och regleras i tryckfrihetsförordningen 1 kapitlet 1§.12) Det innebär att man har rätt att offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst, och dessutom vara anonym. Det finns ju några undantag förstås. De undantag som bekräftar regeln, som min gamle tyskalärare sa. Om uppgifterna du lämnar bedöms som, spioneri, högförräderi, uppror eller landsförräderi, mm i samma genre, kan vi kanske åka dit. Det var väl så man fick till det i IB-affären, där Bratt, Isacsson och Guillou fick krypa in ett tag. Med den kunskap som jag har nu, kan jag inte tro att vi har gjort oss skyldiga till varken spioneri, högförräderi, uppror eller landsförräderi, men man vet ju aldrig vad dessa människor kan få till. Speciellt inte om de blir sinniga och det kan jag i och för sig anta att någon redan är. Bratt, Isacsson och Guillou blev ju skyldiga till spioneri, fast Olof Palme förnekade att det som de skrivit om fanns, att det hela var sagor.”
Karin funderade en stund på vad Jens hade sagt.
”Du kanske har rätt, men det skulle vara spännande att veta hur Bratt, Isacsson och Guillou resonerat innan de publicerade? Skulle någon av dem svara om vi bara ringde upp? Inte troligt. Skit samma, nu är vi här och nu kör vi.”
Under tiden de samtalat hade ett antal smörgåsar förberetts och Jens hade fixat till sex vändstekta ägg med krossad gula. De skulle svalna innan de hamnade på smörgåsarna och det kunde de göra medan de fixade leveranserna av dvd-skivorna.
Kvart över 11 var allt klart. De tog med sig var sin svampkorg, saxar och knivar samt ryggsäck och en plastkasse som Jens hade packat ner alla Jiffypåsarna i. På vägen till Kilsbergsskogarna passerade de Centralstationen och lade alla försändelser på brevlådan.
”Skönt att få komma ut i skogen med dig och Azlan. Fint väder har vi också fått. Hoppas bara att vi hittar lite svamp. Du tror inte att det är för sent på året för svamp?” Frågan var förstås riktad till Jens, eftersom Karin förutsatte att han, som gammal kock, hade bättre koll på svampar än hon hade själv.
”Jag vet faktiskt inte, men jag har varit med om att plocka trattkantareller ända fram till andra advent. Så vad det beträffar trattisar är det inte för sent. De är lite speciella faktiskt. Man kan plocka dem även om de är frysta.”
De tog motorvägen ut mot Karlskoga, men strax innan Örebro golfklubb, eller Lanna som många säger, svängde de av på gamla E18. I korset där man svänger in till golfklubben, svängde de av åt motsatt håll och körde på de mindre vägarna upp mot Garphyttans Nationalpark. Naturen där är underbar, vilket vem som helst kan räkna ut i och med att det är en nationalpark, som just idag dessutom visade sig från sin allra bästa sida. Visst fanns det svamp, i mängder dessutom, både gula kantareller, vilket förvånade dem båda och trattisar, men det var mera väntat. Vid tvåtiden var bådas svampkorgar mer än fulla och de hittade en solig glänta, som var som gjord för att avnjuta matsäcken i.
De slog sig ner på sina sittunderlägg och dukade upp kaffe och smörgåsar, några med stekta ägg och andra med leverpastej eller ost. Ingen av dem hade just då en tanke på de mord som de haft anknytning till och allra minst, hade de då en tanke på att intendent Nyman och hans chef satt och svettades med den dvd, som Trond skickat till dem. Det verkade som om inga problem fanns i hela världen just då.
”Har du försökt att lära Azlan att leta svamp?”, frågade Jens. ”Jag har läst att man kan göra det. Inte för att jag tycker det behövs. Vi har fått mer än nog redan, men det vore en kul grej.”
”Ja, det skulle det nog vara, en kul grej alltså, men då får jag nog skaffa en annan hund till det.”
”Hurdå? Menar du att han inte har luktsinne så det räcker.”
”Jodå, det har han absolut. Det är bara det att den här hundrasen, bara har en passion och det är att se till att du och jag är säkra. Ja, inte bara du och jag, utan de som för tillfället tillhör hans flock. Där skulle t.o.m. Trond räknas in om han hade varit med”, sa hon med ett litet fniss. ”Nej han använder sin fantastiska nos till att konstatera vad som finns i vår omgivning. Just nu verkar det inte som om det finns varken vargar, älgar, vildsvin, grävlingar eller ekorrar i vår närhet.”
”Ekorrar?” frågade Jens och höjde på ögonbrynen. Vargar, älgar, vildsvin och grävlingar kan jag förstå, men ekorrar?”
”Ja faktiskt. Jag tror det har att göra med att det rasslar när de springer på trästammarna och det gillar han inte.”
Jens tittade på Azlan där han låg i det höga, torra gräset och verkade nästan sova.
”Menar du att hans nos jobbar även då han ser så där relaxad ut?”, frågade han.
”Ja, absolut. Tänk att vara på jobbet, vilket han är just nu och får vara så där avspänd. Sånt jobb skulle man ha.”
När Azlan märkte att de slutat att äta, reste han sig upp, sniffade några gånger i luften, men hittade tydligen inget oroande. Han gick fram till Jens och satte sig en meter ifrån honom, vilket skulle tolkas som, ”det som finns kvar måste vara till mig?”
”Jag är mätt. Hur är det med dig Karin, ska du ha något mer?”
”En kopp kaffe till, men inga smörgåsar, så du och Azlan kan dela på resten.”
Jens tog en av de tre äggmackor som fanns kvar och lade den på marken framför Azlan, samtidigt som han stirrade Azlan i ögonen. Azlan stirrade tillbaka och så pågick viljornas kamp i kanske 15 sekunder. Sedan vek Azlan ner sig och vände bort blicken.
”Varsågod sa Jens”, varpå Azlan genast tog smörgåsen och tuggade i sig den på några sekunder. Jens tog snabbt upp en ny macka, denna gång med leverpastej. Det gav han till Azlan utan föregående maktspel.
”Jag tror bestämt att vi fått en ny alfa-hanne i vår flock”, fnissade Karin och steg upp från sin plats. Hon gick fram till Jens ställde sig på huk och kramade honom bakifrån.
”Kan min nya alfa-hanne tänka sig att åka hem nu, laga något gott av svampen, och därefter lägra sin alfa-hona. Det börjar komma lite dirty thoughts in my mind”, sa Karin och kysste Jens i nacken så att han fick ståpäls på underarmarna.
”Jag kan tänka mig att just så skulle jag vilja avsluta denna dag. Jag ska bara ge Azlan resten av mackorna, så drar vi sen.”
Azlan tuggade i sig resten av smörgåsarna och lunkade sedan bort till en liten skreva i berget där det samlats lite vatten. Där drack han med till synes stort välbehag.
”Det är konstigt”, sa Karin. ”Han älskar tydligen att vattnet smakar lite halvtaskigt. Visserligen har det ju regnat ganska nyligen, men varken du eller jag skulle väl komma på tanken att ta några slurkar av det där vattnet.”
”Skulle vi dricka av det där så skulle vi väl bli dödssjuka”, svarade Jens.
De packade ihop sina pinaler och började gå mot bilen med sina nu ganska tunga svampkorgar.
”Jag såg att det fanns lite lammfilé i kylen. Hade du köpt den med något speciellt i åtanke, eller kan jag använda den till något gott tillsammans med svampen?”
”Jo, – jag hade tänkt mig något speciellt”, sa Karin. Jag hade tänkt mig att den bästa kocken jag känner, nämligen du, skulle göra en god middag till ikväll. Vad har du i åtanke?”
”Givetvis blir det något med kantareller. Jag har nog inte riktigt bestämt mig än. Det mognar säkert på resan hem.”
Ett bra expempel på hur stat och bolag är sammansvetsade är försäkringskassans nya vägledning för utredning av arbetsskador.I den framgår att utredningen numera skall utformas som ett skydd för mobbande arbetsgivare i stället för ett skydd för arbetsskadade arbetsstagare. Trots att arbetsgivarna ej är part i målet skall deras ord beaktas. Vem skulle erkänna att de mobbat ut en av sin arbetstagareoch därmed förstört dennes arbetsliv? Speciellt när de enlig lag har ansvar för arbetsmiljön? Det är som att låta en mördare bestämma att han ej skall straffas för mord.
Givetvis finns det en självklar anledning till att ingen skriver om korruptionen och rättsrötan i Sverige. Allt censureras i Sverige.
Nu säger nog en vän av ordning. – ”Det finns ingen bokcensur i Sverige.”
Det gör det visst det, säger jag, men den fungerar på ett annat sätt än den gamla filmcensuren.
Numera är stat och storbolag så sammansvetsade, så Staten betalar via sitt presstöd Bonnier och Schipsted att sköta detta. Det gäller inte bara det skrivna ordet, det gäller också all film som visas av monopolföretagen Bonnier (SF) och Schipsted (Sandrews-Metronome)
Man censurerade t.o.m. Stieg Larssons milleniumtrilogi. Han fick den inte utgiven. Vad som fick dem att häva censuren är oklart för mig, men det är lätt att anta att den samhällskritik som framförs i böckerna, kunde slätas över med att staten till slut redde ut de missförhållanden som uppdagats i böckerna.
Bäste Adam!
Du hänger på rätt bra – även om Dina texter och budskap kunde vara mer rakt på sak!
Varför svenska folket inte får veta fullt ut vad som pågår hänger nog samband med – som
Du så riktigt framhållit att de ledande journalisterna på SvD och DN förmodligen inte hade sina jobb kvar – om man i dessa tidningar liksom alla övriga som Bonnier och Shibstedt äger och styr över – faktiskt talade om vilka ”sanningar” med vilka medel ”makten” styr hur det skall se ut i Sverige med ”sanningen”. Press-stödet och maktens högsta önskningar finns nog alltid diskret med i bakgrunden!
Bemanningsanställda journalister vågar nog aldrig skriva annat än det som de får order om! Det förefaller vara detsamma med vad SVT skall förse de ”godtrogna” med.
Vad vågar eller får ”Uppdrag Granskning” avslöja?
– Det är bra att Du, Adam, tycks hålla med mig på ett ”välproducerat och kvalitetssäkrat” sätt som Du skrev den 15 augusti 2015.
Tänk om ”tunga och mycket väsentliga fakta” gällde korruption mellan ledande politiker i Sverige och ledande svensk politiker på ledande position nere i Bryssel blev framfört i klara ordalag – hur skulle Adam Nätvärks Elev då formulera den informationen på ett begripligt och kvalitetssäkrat sätt – så att det verkligen skulle skaka om?
Bo Sonnsjö, tack för att Du i nutid och Dina enskilt ägda mentala rum vill, kan eller vågar FÖRÄNDRA enskild utvecklad och ägd kunskap att lyda till att förstå när, var och varför.
Men så länge Du i Din enskilt ägda tanke, beslut och handling här på NewsVoice, envisas med att producerar ord/begrepp utan nytta, ansvar och risk, som ”svenska folket, medierna, domstolar, våra politiker, branschens, sina väljare, representanter, dessa, nackskadedrabbade, advokaterna, försäkringsbolag eller försäkringsläkarkorruptionen”, blir den svenska Marknaden lurad/blåst på information om ”varför dessa problem inte blir debatterade och genomlysta här i Sverige …” och inte minst Dina fyra nya frågor, som mitt mentala Jag vill, kan och vågar besvara som EN kvalitetssäkrad NätvÄrkselev.
Akademiskt skolad journalist på SvD är lärd, tränad och betygsatt att LYDA laglös politik.
DN:s Wolodarski är lärd, tränad och betygsatt av ägare och styrelse att LYDA laglös politik.
Press-stöd är partipolitik och skattefri muta för att INTE informera om laglös politik.
Information om ”tunga och mycket väsentliga fakta” förväntar Marknaden har kvalitet och säkerhet i tid och rum, som SKYDDAR enskild nackskadedrabbad medborgare i harmoni med EU-domstolens rättspraxis.
Producerat resultat ovan är producerat av och kvalitetssäkrat i tid och rum enligt nedan
Lärstad den 15 augusti 2015
Namn på rättssubjekt eller namnteckning av rättssubjekt
o.s.v.
Bäste Adam NätvÄrkselev!
I en annan uppföljningsdebatt till vad Bertil Lindqvist skrivit om Försäkringsbranschens och deras försäkringsläkares korruption skrev någon med förnamnet Adam följande: ”EN medborgare med FEL enskild utvecklad och ägd KUNSKAP att LYDA vill, kan eller vågar inte FÖRSTÅ, att EN svensk domstol är EN del av DomstolsvÄrket med säte i Jönköping, även om akademiskt betygsatt advokat omedvetet eller medvetet lurar eller blåser sin ÄLSKADE klient som INTE förstår att EU-rättens företräde vänder upp och ner på enskild utvecklad och ägd kunskap att i nutid och mentala rum förstå när, var och varför….”
Min fråga återkommer då … ”Var skall denna debatten om korruption ske, för att till slut dessa ämnen kan belysas – om inte just i ”Bonniers och Shibstedts ägda tidningar och TV-medier…” för att svenska folket i slutändan skall inse hur blåsta de blir både av medierna, men även i domstolar – till följd av att våra politiker tycks gå i branschens ledband …”
Tänk om svensk minister vid flygtur ner till Bryssel gör upp bakom ryggen inte bara på sina väljare med representanter med EU-kommissionen, utan även mot vad EU-domstolens domar har fastställt skall gälla?
Borde inte en sådan information få komma fram … precis som någon Adam formulerade om att ”vända upp och ner” … Frågan gällde inte bara ”när och var” … utan inte minst ”varför” dessa problem inte blir debatterade och genomlysta här i Sverige …
Varför är SvD tyst då? Vart springer och gömmer sig DN:s Wolodarski då?
Till vilken nytta finns det ett Press-stöd? Eller finns det för att medierna skall förtiga dessa tunga och mycket väsentliga fakta?
Till vilken nytta har nackskadedrabbade av de ruinerande dyra advokaterna, vilka skulle stå upp för dem – i sina processer mot försäkringsbolag (vilka med alla medel vill undvika en debatt om försäkringsläkarkorruptionen i våra domstolar …)
Bertil, tack för kapitel 31 och frågan: ”Är Tryckfrihetsförordningen lika för alla?”
Mitt svar: NEJ och åter NEJ, så läge humana resurser anställd av eller med uppdrag för EN svensk ”myndighet eller annat allmänt organ” LEKER laglös ”myndighet eller annat allmänt organ”, utan personligt ansvar och risk för säkerhetsbrist i producerat resultat adresserat till EN drabbad enskild medborgare, med under förbrukad tid i livet enskild utvecklad och ägd KUNSKAP att i nutid och enskilt ägda mentala rum FÖRSTÅ när, var och VARFÖR.
Svensk ”Tryckfrihetsförordningen” är EN papperstiger, som lurar/blåser varje enskild medborgare, som av det allmänna är lärd, tränad och betygsatt att LYDA Jante och Luthers irrläror, återförsäkrat av Ågren, motstånd i tallkotten (det blida ögat) och som älskar att livslångt förneka information som förvirrar mentalt lärd, tränat och betygsatt vana och ovana, i varje enskild utvecklad och ägd mental fyrarummare.
Budskapet: ”att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, – är sedan 1994 EN säkerhetsbrist som även idag är fördragsbrott, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden i EES och Europeiska unionen.
EN medborgare med FEL enskild utvecklad och ägd KUNSKAP att LYDA vill, kan eller vågar inte FÖRSTÅ, att EN svensk domstol är EN del av DomstolsvÄrket med säte i Jönköping, även om akademiskt betygsatt advokat omedvetet eller medvetet lurar eller blåser sin ÄLSKADE klient som INTE förstår att EU-rättens företräde vänder upp och ner på enskild utvecklad och ägd kunskap att i nutid och mentala rum förstå när, var och varför.
Producerat resultat ovan är producerat av och kvalitetssäkrat i tid och rum nedan
Lärstad den 14 augusti 2015
Namn på rättssubjekt eller namnteckning av rättssubjekt
o.s.v.
Jag har samma erfarenhet som Hoberga. Har frågat efter böckerna på bibliotek i Mora, Orsa och Älvdalen. Bibliotekarien hade inte ens hört talas om böckerna.
Har fyra gånger varit på ett biblioteket i södra småland och frågat efter Bertils Lindqvists böcker Haveristerna, Bödlarna och Förrädarna. Tyvärr kunde de ej få fram dem. En bibliotikare kunde erinra sig att hon hört något om att det troligen berodde på att dem ej var tillräckligt intressanta för en bredare grupp. Men var osäker.
Kan det föreligga censur? Kan svenska bibliotek själva ta beslut om vilken litteratur som skall censureras?
Är det farligt för någon om sanningen om myndighetsmissbruk belyses?
Jag menar att det är tvärtom. Svenska medborgare bör få veta varför de bannlyses av vissa myndigheter och försäkringsbolag, Varför makthavare har suverän makt och kan manipulera och stjäla utan att straffas.Varför köpta medicinska rådgivare har mandat att försätta patienter i ekonomiskt vanmakt som leder till svåra sjukdomar utan att straffas, hur polisen arbetar och också varför pensionen inte går att leva på mm.
Många medborgare har tvingts uppleva det som beskrivs i böckerna utan att kunna försvara sig.