DEBATT. Inrikesminister Anders Ygeman presenterade nyligen Regeringens nya strategi mot terrorism med flera lagskärpningar. SVT intervjuade Ygeman och terrorforskaren Hans Brun. Det fanns ingen djupare analys av terrorismens bakgrund istället bygger diskussionen på en ökande terrorism som en konspiration mot Sverige.
Text: Torbjörn Sassersson, uppd kl 20:05, 13 sep 2015
Journalisten i studion ställer inga djupare kritiska frågor till Hans Brun om terrorismens egentliga uppkomst, att den påstås ha finansierats av Väst och riskerna med en antiterrorism, vilken i förlängningen kan leda till ett övervakningssamhälle där personkontrollen till slut blir absolut eftersom ”onda krafter” är i görningen.
”Det finns en risk, en förhöjd risk, en högre risk än normalt att onda krafter genomför terrordåd i Sverige”, säger Hans Brun.
Foto: SVT
Problemet är att antiterrorismspektaklet kan bli så omfattande att det i framtiden blir svårt att urskilja en gräns mellan terrorism och statsterrorism, där alla är bevakade dygnet runt och där vi kan ange varandra i likhet med situationen i Frankrike efter Hebdo-attacken.
Läs mer: Resultatet av Charlie Hebdo: miljarder till säkerhetsföretagen och angiverisystem inrättas
Svaga journalister
SVT-reportern Kerstin Holm ställer allvarligt frågan om risken med att oskyldiga svenskar kan fastna i nätet när terrorister ska fångas i Sverige. Ygerman duckar på den frågan och kom enkelt undan. Han menar vagt att det krävs enskilda domstolsbeslut i varje enskilt fall. Frågan tas in i studion, men besvaras inte heller av Hans Brun, även han duckar.
Det är återigen tydligt hur enkelt där är för ansvariga beslutsfattare att komma undan med ett undvikande svar på varje svår fråga. Svenska Public service-journalister saknar förmågan att lägga intensitet i sina efterfrågningar. De ställer ofta bara en svår fråga och accepterar sedan det enda svar de får. Särskilt journalisten i SVT-studion hade ingen som helst fristående position med integritet i relation till Hans Brun. Journalisten agerade endast som en medgörlig part för den ökande övervakningen som skulle annonseras för allmänheten.
Skolan ska misstänkligöra elever som sätter upp fel klisterkappar
Hans Brun säger att terroristspaningarna till och med ska ned på kommunal nivå. Lärare ute på skolorna ska utbildas i hur de ska känna igen terrorismens symboler. Lärarna ska kunna larma om de ser misstänkta klisterlappar på skolskåpen. Brun säger att mjuka åtgärder ska blandas med repressiva metoder för att komma åt problemet i ett tidigt skede, men enda chansen för skolorna att kunna veta vem som sätter upp en klisterlapp är förmodligen att placera ut kameror överallt och det lär krävas angiverisystem.
Terrorexpert Hans Brun säger lugnande att man ska göra illa folk så lite som möjligt. Man kommer med andra ord göra folk illa lite grann, men det är en väldigt sund inställning, enligt Brun. Vi ska alltså vara lagom rädsla för repression, ett perfekt motto för en stat som eftersträvar en perfekt kalibrerad övervakning.
Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning (NCT)
Anders Ygeman säger att Säpo, MUST (militära underrättelsetjänsten) och FRA kommer att få utökade möjligheter för avlyssning och informationsutbyte mellan myndigheterna. Polisen och Säpo ska kunna ta del av innehållet i misstänkta personers mobiltelefoner innan samtal och SMS krypteras. Tekniken är oerhört inträngande för privatpersonen.
Den myndighet som ska samordna terroristspaningarna är NCT som Hans Brun beskriver som en grupp bestående av eliten inom svensk underrättelsetjänst med representanter från polisen, säkerhetspolisen och militären. Parterna ska blixtsnabbt kunna dela redan insamlad digital information om misstänkta personers aktiviteter.
NCT ska i sin tur knytas till internationella liknande organisationer i Skandinavien för att kunna dela information och till och med sätta in specialstyrkor i samband med terroristhandlingar. Styrkorna är enheter som ska bestå av både polis och militär. Polisen ska få utökat stöd med helikopterinsatser för att tex snabbt kunna flytta den nationella insatsstyrkan eller bombgruppen för att kunna hantera skarpa lägen.
Den svenska nya antiterrorlagstiftningen är heltäckande. Den spänner från klisterlappar på skolskåp till helikoptrar med militärer och poliser, men när kommer drönarna in i bilden? Det är oklart om NCT har en manual för vilka symboler som kan anses stå för misstänkt terrorism. Hur blir det Guy Fawkes?
Vi vet med andra ord att fel personer kommer att hamna i fångstnätet som kommer att vara extremt finmaskigt. Dessa individer kommer att skadas. I ett läge när fel person tas in för förhör blir det sedan upp till ”enskilda domstolsbeslut” att avgöra om den misstänkte är en terrorist eller inte. Ingen vet idag om en person som en gång misstänkts för terrorism någonsin kan bli fri från den stigmatiseringen, åtminstone socialt, i hemmet, bland grannarna och på jobbet.
Text: Torbjörn Sassersson
Foto: SVT