Lenka Procházková, tjeckisk författarinna och en av de som signerade Charta 77, höll den 8 september 2015 ett tal på en demonstration med anledning av nya amerikanska militära konvojerna i landet och Tjeckiens 16 åriga medlemskap i den nordatlantiska alliansen NATO. NewsVoice publicerar talet.
Tal av Lenka Procházková
Vi minns ännu den entusiasm som amerikanska utrikesministern Madeleine Albright visade när hon personligen gratulerade tjeckerna till NATO medlemskap. Då såg hon ut som en givmild moster som gett oss en sällsynt gåva. Hon talade om vilken stor ära det var för oss är att få vara med. Vi såg fram emot att få öppna den finförpackade gåvan, men innan vi ens hann göra det så hade våra nya vänner gjort det själva och öppnat vårt luftrum för sina bombplan på väg till Belgrad.
Tjeckien drogs snabbt in i alliansen, utan en utlovad folkomröstning – ett kejsarsnitt utan narkos. Sett från Pentagonkirurgernas perspektiv har operationen lyckats, men för oss, som nya medlemmar i familjen, var det en chockerande upplevelse. Fram till denna dag har vi inte övervunnit födelsetraumat.
Trots sexton år bland alla krigsmän har de inte lärt oss att uppfatta världen med deras ögon och se världen som ett krigsbyte. Deras propaganda och militarism har inte förstört vår medmänsklighet och sunda förnuftet.
Barnmorskan Madelaine Albright lyckades inte med att få oss att känna tacksamhet. Snart insåg vi att hon i själva verket är gudmor/änglamakerska som på händerna har blod från hundratusentals barn och oskyldiga civila.
Att här läsa upp namn på alla andra massmördare (förlåt ”såningsmän/ kvinnor av fred och frihet”) skulle ta för lång tid. På listan finns tyvärr också namnen på tjeckiska politiker. Några av dem är direkta medbrottslingar medan andra har ett klistrat märke ”utnyttjad” idiot på sitt ansikte.
Men en sådan ursäkt kommer inte att erkännas av internationella tribunaler som en förmildrande omständighet. För brott mot freden kommer också att döma mediala trumslagare, som ideligen sprider hat mot utvalda ledare, religioner och nationer.
Bild: Operaföreställning i ett ockuperat kukuland? Kukuland är enligt urban dictionary: ”A land for people who are all happy and gay”.
USA har ca 1 400 militärbaser i 120 länder. Som om det inte skulle vara nog så finns det nu amerikanska soldater även i Tjeckien. Här ser vi soldaterna välkommas, från vänster, av NATO generalsekreterare Jens Stoltenberg (ni vet, en tragisk bi-figur som brukar hålla tårgripande tal om solidaritet), amerikansk ambassadör Andrew Shapiro (Reichsführer), tjeckiske premiärministern Bohuslav Sobotka tillika ordförande för tjeckiska socialdemokraterna samt av försvarsminister Martin Stropnicky.
Jag citerar Niccolò Machiavelli:
”Jag såg horder av dödgrävare som höll varandra i handen och ropade: Länge leve pesten!”
För mig verkar det vara en aktuell beskrivning av vår samtid. Den lilla skillnaden är att dagens dödgrävare ropar: Länge leve fred, medan de trummar ut förpestad krigspropaganda, sprider stora mängder krigsmaterial och tvingar allierade att vara ett lydigt verktyg i deras krigsplaner.
Miljontals människor från länder som dödgrävarna bombade för att ”försvara de mänskliga rättigheterna”, kommer till Europa – det nya förlovade landet. Det känns som om vi lider av schizofreni. Vår medkänsla för dem kämpar mot vår känsla för självbevarelse. Vi medger skulden för deras exodus och är rädda att vi själva kan offras i framtiden.
Den europeiska vaggan vacklar som en pråm på öppet hav medan åskmolnen tjocknar i öster. Våra Natofaddrar förbereder stora manövrar för att provocera fram en konflikt med Ryssland.
Vi själva samlar dagligen febrilt in bitar av ocensurerad information, vi byter den med varandra och försöka skapa en egen bild om vad som ska hända. Bilden som vi så mödosamt plockar ihop blir till en mosaik, men den lugnar oss inte. Till slut ser den alltid ut som Picassos bild på den baskiska staden Guernica.
Vad kan vi göra för att inte känna oss modfällda och resignera i förtid? Det enda som hjälper är civil kurage.
Den 12 mars 2016 blir det 17 år sedan som vi genom ett planerat kejsarsnitt av Pentagons kirurger drogs in i en familj av aggressorer som hotar världsfreden. Dagen för vår anslutning till alliansen markeras i kalendern som en minnesdag. Det är upp till oss att se till att detta olycksbådande datum görs till en dag då Tjeckien lämnar alliansen.
Självklart skulle det vara bra om vi lyckades åstadkomma det före den 12
mars, men låt oss vara realistiska. Vår regering är döv. Uppmaningar från medborgarna uppfattas enbart som ett irriterande surrande från insekter. Endast stor demonstration med enhetliga krav, kanske med strejker, kan uppmärksammas av den politiska ”eliten” och tvinga dem att försvara våra nationella intressen och återställa vår förlorade heder.
Lyckas vi med våra ansträngningar kommer också medborgare från andra Nato-länder att vakna och vi får en dominoeffekt. Hur känns den vägkartan? Eller är kartan ritad av gudmor/änglamakerska Albright bättre?
Jag är säker på att flera av våra politiker har samma uppfattning som vi, men de vågar inte sticka ut. De behöver oss som en massiv vägg de kan luta sig mot. De är inte hjältar.
När allt kommer omkring, är vår regering så rädda att de inte ens vågar fråga vad de amerikanska militärerna transporterar och varför de gör det. Parlamentet och vår hycklande regering är inte intresserade av frågan, de har inte ens kallat till ett extra sammanträde. För att vara på den säkra sidan så kommer de att träffas först efter att militärerna är framme i Ungern och lämnat Tjeckien.
Det är inte rätt tidpunkt att nu byta ut våra skrämda politiker. De måste vara kvar, kursändringen måste ske på ett lagligt sätt. Vi ska inte bryta mot konstitutionen, tvärtom, vi ska tvinga politikerna att följa den. Det blir en svår uppgift. Att be till gud är lätt, men böner stoppar inte vår resa mot ett krigshelvete. Vårt mod kan möjligen göra det.
Tal av Lenka Procházková
Relaterat
På Bokmässan arrangerade Celanders förlag en debatt med argument för och emot en svensk anslutning till Nato mellan Sven Hirdman, före detta ambassadör och en av redaktörerna för boken Bevara alliansfriheten, och Karin Enström, före detta försvarsminister. Samtalsledare: Britt-Marie Mattsson, journalist. / Franz Smidek, YouTube-kanal
Ivanbjörn, Nassim Haramein förklarar inte det, utan han talar om och sprider sin tro om det.
Jag har gillat en del av vad han sagt, tidigare, men det är nu mer som det står i toppkommentaren under videon:
”It’s very telling how he changes what this science shows ( All things are connected), into ”We are all one”, which is just new age religion.”
Sofia, hur kan du påverka andra att göra rätt val hela tiden… om du inte själv vet vad som är rätt och fel? Vad som från en utsiktspunkt kanske verkar vara fel kan i själva verket vara rätt.
Idag tror ju tex folk att livet är orättvist och att lidande är ont… hur kan folk från dagens mainstreamade tänk kunna leda andra åt annat håll än vilse – när de själva har fel utgånspunkter i grunden?
Filmen ’Wien dansar och ler’ från 1931 avspeglar oberedskapen bland europeerna då.
Precis som nu var medierna under kontroll av samma typ av oligarki som fortfarande ligger bakom allt elände.
Och allmänheten liksom de flesta på vänster-högerskalan, är fortfarande inte klara över den nämnda oligarkins existens.
Därför tror de att de bör fråga sig hur tyska folket ’ fick dit’ Hitler när det i själva verket var just denna oligarki, under brittisk ledning. Och det var britterna som räddade Hitler kvar vid makten hösten 1938 i strid med den ordinarie tyska militärens vädjan om samarbete för att störta honom.
@Sofia
Jag är också fixerad vid ett sanningssökande och brukar även försöka upplysa min omgivning till den grad att de ibland får något lidande i blicken. Inser nu att jag var lite luddig i min frågeställning. Tror det var Gandhi som sa typ ”You must be the change you wish to see in the world” och genom att nöja oss med att bara upplysa vår omgivning tycks vi förvänta oss att, de genom våra upplysningar, ska göra någonting åt saken.
Vad jag egentligen undrade var varför vi inte ser större demonstrationer mot att vårt land är på väg åt helt fel håll. Ett par hundratusen som tågar mot Rosenbad och lite generalstrejker hade ju fått även den mest trögfattade svetsare att fatta galoppen. Men här är det precis tvärtom när vi istället har demonstrationer för vår egen undergång. Om vi som medborgare inte värnar om vårt land kommer inte våra politiker, som har betalt för att sälja ut oss, att göra detsamma. Det är därför jag undrar över barnperspektivet. Om man som förälder känner ett större ansvar för framtiden eller om man är lika apatisk som jag?
Betedde sig fascisterna som talibaner och det lyckas de med är det ju hoten och rädslan som blir folkviljan. Något annat bryr sig detta kirurgiska instrument om. Nu är enda bemymret de som inte kan hålla sig i skinnet. De blir ballast tills de kan kalla det valseger.. Sedan blir det inga avhopp eller skandaler i SD. Då får alla huliganer vara med i slakten på humaniteten..
Också de tyska barn frågade efter andra världskriget, hur föräldrarna kunde få en Hitler på plats. Och på den tid fanns det inte Internet och information som idag, då fanns det bara Propaganda.
Då vi inte lär oss tydligen av historia, som ändå verkar vara en ren lögn, måste vi uppleva samma sak om och om igen. Det enda som hjälper är att folket i stora tal vänder sig mot detta. För att klara det ,måste man först övervinna sin rädsla för att förlora allt. Men om man tänker, att vi har redan förlorat allt och det vi tro att ha är bara en illusion som Eliten spelar för oss, kan det inte vara så svårt. Jag upprepa igen och igen att den som tror att man klara sig i en nästa krig har vanföreställningar.
I denna del förklarar Nassim Haramein om hur man skapar förändringen: video: https://youtu.be/aaJSPgBbUIs
@ Sure B
Jag har i hela mitt liv varit sanningssökare. Hellre en sur sanning än en söt osanning.
Det är förutsättningen för att handla medvetet.
Jag försöker ständigt påverka människor i min närhet att göra rätt val i alla hänseenden.
Vi är alla fångar i ett pyramidalt slavsamhälle (utom toppen). Ju fler som kommer till insikt om hur denna värld ”fungerar” desto större chans att människorna skapar en ljusare framtid för oss alla!
Som jag nämnde i min lilla påhittade dialog ovan har jag inga egna barn. Men om jag hade haft det är jag övertygad om att du skulle ha väckt mig ur min egen zombiefierade handlingsförlamning.
Är nyfiken och jag undrar hur ni föräldrar tänker. Jag är övertygad om att de flesta av er är riktigt seriösa och ni gör allting för att ge era barn en bra framtid. Ni ger dem en god uppfostran och ni vägleder dem genom grundskole-, gymnasie-, och högskoleutbildning Ni lägger undan lite pengar för dem ”for a rainy day” och ni bosparar åt dem så att de har möjlighet att flytta hemifrån när den dagen kommer. Allt ni gör är ett skolboksexempel på vad man ska göra.
Men era barn ärver ju inte bara allting ni gjort med goda intentioner, utan de ärver även det ni underlåtit er att göra. Landet befinner sig nu i en nedåtgående spiral mot botten. Om Sverige förstörs så eroderar ju grunden för allting ni har byggt upp och då rasar det som ett korthus, vilket leder till att alla era ansträngningar varit helt meningslösa.
Jag försöker inte peka finger åt någon då jag själv är en halvapatisk iakttagare. Men om ni, som jag, inte orkar/vill engagera er för er egen skull. Varför engagerar ni er då inte för era barns skull? Vad krävs för att ni skulle engagera er? Om ni redan engagerar er i någonting, vad gör ni då för något?
Jag är genuint intresserad av lite åsikter på området och jag lovar att (försöka :)) vara trevlig under diskussionens gång, om det blir någon.
Anknyter till denna artikel:
http://janmilld.wordpress.com/2015/10/06/exceptionellt/
Denna artikel visar hur illa ställt det är i Sverige. Utvecklingen är oerhört skrämmande, och våra politiker står handfallna, gör ingenting.
Artikeln handlar om Göteborg, men samma mönster finns överallt.
”De kriminella sätter normen på gatan”
http://www.dn.se/nyheter/sverige/de-kriminella-satter-normen-pa-gatan/
”Men efter att Palme blev fimpad har våra politiker blivit extremt lydiga.”
Ja Sture B. bra reflektioner tycker jag.
Så länge man lyckas hindra palmeutredningen, så finns ju samma stöttande krafter kvar. Det är dags ta krafttag i utredningen nu. Trådarna att börja nysta upp i härvan är redan serverade på silverbricka.
@NewsVoice
Om ingen politiker i någon demokrati i första hand arbetar för folket, så har vi per definition inte någon demokrati. Vi har bara en illusion av den. Sen bör man även fråga sig var partiledningarnas alla policys kommer ifrån eftersom de mycket sällan föregås av någon större debatt.
Man kan ta den massiva invandringsvolymen som exempel. Invandringen har aldrig varit folkligt förankrad och den har heller aldrig debatterats på ett ärligt sätt, där för och nackdelar vägts mot varandra. Hela ”invandringsdebatten” består endast av en massa känsloargument och ohederliga rasistanklagelser mot alla som inte rättar in sig i det jublande ledet.
Kriminaliteten blir bara grövre och grövre medan polisen står handfallen och rullar tummarna i väntan på att medborgarna själva ska kräva polisstaten. Ett antal av ”våra” politiker vaknade en morgon upp och tyckte det var en god idé att, utan någon som helst debatt, göra en grundlagsändring så militären återigen kan sättas in mot den svenska befolkningen. Varför?
Det är ju helt uppenbart att ingen politiker, oavsett partifärg, arbetar för medborgarnas väl och Sveriges bästa. Men efter att Palme blev fimpad har våra politiker blivit extremt lydiga.
Finns det någon politiker i någon demokrati som arbetar för folket i första hand eller är alla politiker fullt upptagna med att konkurrera med andra partier och inbördes, satsa på karriären och/eller följa partiledningarnas policys?
– Mamma, pappa varför gjorde ni ingenting när ni såg vad som höll på att hända?
– Men min son/dotter, vi skrev en massa arga inlägg på Internet.
– Men varför gjorde ni ingenting mer?
– Öööh, mer?
Som tur är har jag inga egna barn, så jag slipper ha denna framtida diskussion där jag behöver förklara min egen impotens.
Tummen upp för detta 🙂 Hur det står till med våra politiker och politiken i Sverige är en annan fråga.
Att Tjeckien lät sig luras in i NATO kan man förstå med tanke på den långvariga sovjetiska ockupationen. Men att Sverige hjälper till NATO att förstöra världen är mindre begripligt.
Solidaritet i Sverige handlar om att ta hand om krigsdrabbade människor på flykt där Sverige, svenska politiker och svensk media är bidragande orsak, genom en ensidig positiv hållning till USA, utlåning av svensk luftrum åt vilda västern brottslingar och finansiering av USAs rövarpolitik med hjälp av våra skattepengar. Som tack för hjälpen har vi fått hundratusentals människor på flykt och för att täcka dessa brott mot mänskligheten åberopar politiker och massmedia att vi ska stå här med öppna armar, acceptera och ta emot, medan massmedia prisar USA för deras insatser för mänskliga rättigheter i världen.
Detta är inte USAs fel tycker massmedia. Det är alltid de andras fel. De andra är diktatorer!
Det är Libyens fel, Palestiniernas fel, Syriens fel, Rysslands fel, Iraks fel, Irans fel, ISIS fel. Alltid är det de andras fel, medan USA med leende på läpparna bombar sönder civilas hem och tillvaro.
Här vill jag lämna två stycken videor för eftertanke: Артём Гришанов – Игрушки / Toys for Poroshenko / War in Ukraine (English subtitles): https://youtu.be/8veOzd39VWI
The Endgame Full White Genocide documentary I HD https://youtu.be/enrLrUPfg08
Försprång som illuminater har är att de förstår hur energierna fungerar vilket en vanlig människa inte bryr sig om. Illuminati är mästare på att göra t.ex. situationen olydig på några ställen på jorden och hålla emot tills det är dags att lyfta på locket och släppa trycket ut. Ett tryck som ter sig i världen som flyktingströmmar, brist och fattigdom…