ABF Watergate – Jag kunde välja och vraka bland höjdarna

”Jag kunde välja och vraka mellan politiker och höga chefer, det var bara att beställa och de levererades. Jag valde Tobias Baudin (vice LO ordförande) och han stod som lovat i tid, på plats”. Det skriver Monica Jalke som rapporterar bakom kulisserna. Hon anser att arbetsrörelsens elit lever i ett eget parallellt universum där andra regler råder.

Text och foto: Monica Jalke | Läs hela artikelserien ABF Watergate

Spelet för galleriet fortsätter. Arbetsrörelsens elit tar avstånd om de tvingas fram, men helst ligger man lågt. Varför? Problemet är det som inte är officiellt, men systematiskt, ändå sker och naturligtvis alla inom eliten vet om det. Självklart så känner man inte till alla detaljer, men att förneka privilegiekulturen existens var Stefan Löfvens största misstag.

Kommunals ordförande avgår vid kongressen i maj, ett oerhört nederlag för medlemmarna och jag hoppas de inte köper denna bullshit som medvetet paketerats av det professionella krishanteringsföretag som dessutom medlemmarna får betala för. Troligtvis en saftig faktura i vanlig ordning.

Facket står och faller inte med någon enstaka person. Facket faller på svagheten att inte våga rensa bort de som felar och ställa krav på hela ledningen, eliten inom arbetsrörelsens dysfunktionella tjänstebyten.

Vem har redan förlorat? Medlemmarna igen. En markering hade varit att tvinga fram en avgång med omedelbar verkan och gå till förhandlingar med rak rygg och ta strid för det som är rätt.

I maj 2012 gick jag upp till ABF Nöss. Feststämning var på topp och min spontana fråga var: vad är det vi firar? Karl-Petter Thorvaldsson (fd ABF ordf) hade blivit vald till LO-ordförande. Då jag inte förstod kopplingen eller proportionen till glädjen bad jag ABF Nöss VD om en konkret förklaring till LO-kopplingen till oss, hans gamla arbetsgivare. Han tog in mig på sitt rum och pedagogiskt förklarade att:

”Nu kommer vi närmare makten. LO och S sitter i varandras knän. Tillsammans blir vi starka och behöver inte gå via upphandlingar för projekt eller arbetsmarknadstjänster. Vi tar som familj bakdörren. Det är vid uppförsbacke man rycker!”

Redan efter ett par veckor (2012) började jag få konstiga uppmaningar via ledningens grupp-mail. Alla vi chefer fick direktiv att jaga in nya statliga projekt oavsett vilket av våra bolag som skulle genomföra dessa i slutändan. Jag tog inte åt mig. Jag hade mina direktiv och lät det bara passera. Efter en allt intensivare ton skickade jag ett svars-mail till honom där jag bad om mer info.

Svaret jag fick föranledde således till mitt svar, jag skrev:

”Det du säger konkret är att om jag kan fixa ett projekt med statsstöd för hundar med tre svansar, skall jag satsa på det för pengarnas skull?”

Svaret blev: Ja. Jag behövde dock inte medverka då vi hade Verabs handlingsplan satt. Alla mail inom ABF Nöss sparades av IT-chefen. Det måste ha varit i mitten på mars när jag blir kallad till möte. Jag fick information om att Verab skulle ansöka om tillstånd för yrkesutbildning inom bygg. Ansökan hade redan skickats in till BYN.

På min fråga om förväntad tidsaxel för start fick jag svaret: Maj, om 2 månader. Jag bad även om en kopia på den skickade ansökan vilket skulle göra att jag åter igen satte kaffet i vrångstrupen. Facket stängde kunskapsskolan med omedelbar verkan för egna intressen det vill säga för Verab. Ömsesidiga intressen lika såväl som egna gör att vi fortsätter beteendemönstret. Eliten och styrelseproffs som i en ingrodd intern krets byter tjänster med varandra.

Kompisrelationer och det sociala nätverket (familjen) prioriteras. Ansvarstagande och medverkan i skandaler leder sällan till några konsekvenser. Göteborgshärvan är enkom en i raden som sett dagens ljus, ändå till och med idag, har ingenting förändrats. Arbetsrörelsens elit lever i eget parallellt universum.

Läs mer: S-toppchefen fick nytt jobb – och jättelönelyft

Göteborg har en av de mest korrupta grundstrukturerna i Sverige utan tvekan och det får pågå år efter år. Men innan man peka finger åt någon ska man först se sig i spegeln först därför anser jag det som självklart att vända blicken till Stockholm och lyfta de korrupta, oansvariga innehållet i det vi så högt hylla Järva Lyftet. Det är inte en tillfällighet att områdena skenar, men ingen vill lyssna eller veta. Det politiska spelet rullar på och du betalar. Filmen speglade allt jag själv sett och upplevt. Varför låter vi det pågå istället för att stoppa dessa kommunalpolitiker elitbeteende?

På möten skulle det sitta SSU folk. De ser denna elit som förebilder. Att de ser, medverkar till det beteendet innebär att de redan fört med sig den svenska korruptionmodellen till morgondagen. Den parallella dimensionen på vad som självklart för oss vanliga om vad som är moraliskt rätt eller fel.

Läs mer: Cityvåning till Johan Lindholm

Problemet är att de inte erkänner brottens existens. Ett problem som man inte erkänner kan vi aldrig heller åtgärda eller förändra. Åtgärder som omgående bör implementeras är varken kostsamma eller långdragna. De behöver bara prioritera folket, på riktigt och konkret. De valen vi gör idag skapar förutsättningarna för morgondagen om vi vågar välja rätt.

Text och foto: Monica Jalke

Relaterat

• Avidu: De Fem Första Stegen [för förändring]
• SVT: Bränn en bil – få ett jobb