Citronsyrakänslighet – Ingen försiktighetsprincip på Livsmedelsverket

Citronsyrakänslighet har fått ny vind i mediaseglen. Ett vanligt symtom redan hos barn är svåra eksem, så kallat atopiskt. En kronisk inflammation i huden som vanligtvis behandlas med mjukgörande krämer, kortisonsalva och antibiotika. Nu vittnar alltfler om att de blivit symtomfria när de sanerat bort citronsyra från sin kost och miljö.

Text och foto: Ulla Gabay,  journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Den 9 januari 2016 publicerade GP en artikel i ämnet med 9-åriga Thilda Glans som exempel. Efter att större delen av sitt liv haft kliande utslag, blev Thilda helt eksemfri på 3 veckor efter att citronsyra uteslutits. Hon hade då i åratal fått verkningslösa kortisonsalvor och mjukgörande salvor (vilka ofta innehåller citronsyra) av en hudläkare.

Livsmedelsverket behöver uppdatera sig

Både naturliga och syntetiska kemikalier kan vara giftiga. Den syntetiska citronsyra som används inom livsmedelsindustrin är en billig produkt (E330) framställd i laboratorier. Den används som surhetsreglerande medel samt för att motverka härskning och missfärgning. E330 är också vanligt i bl. a hudvård, rengöringsprodukter och läkemedel (ex Treo).

Frågan om allergiska reaktioner på citronsyran är inte ny, men sjukvården och Livsmedelsverket tar inte in vad människor upplever i sin vardag. Eller ens vad ny forskning kommit fram till.

Man kan inte vara allergisk mot naturlig citronsyra, eftersom det inte handlar om ett protein, skriver Livsmedelsverket. Och säger sig inte kunna avgöra, vad det beror på när alltfler påstår sig reagera på ämnet. Då borde ansvariga på verket uppdatera sig genom att läsa den schweiziska rapporten från 2013 på PubMed.gov: Funghi: the neglected allergenic sources (Svamp: de förbisedda allergikällorna).

I studien påpekas att det inom molekylärbiologin de två senaste decennierna varit tillåtet med kloning och produktion av hundratals rekombinanta proteiner (proteiner som reglerar genuttrycken). Ett område som samtidigt försett forskarna med en förståelse för de underliggande mekanismerna i immunförsvarets antikroppar IgE (kan skapa kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner).

E330 är inte ett naturligt ämne

På Livsmedelsverkets sida understryker man att citronsyra är ett naturligt ämne i bär och frukt. Samt att det produceras naturligt i kroppen. Som vanligt hävdar verket E-ämnets säkerhet med att det är godkänt av EFSA och att det handlar om mycket små mängder. Helt utan hänsyn till ”cocktaileffekten”; den mängd du kan få i dig över en dag, genom att syran är en av livsmedelsindustrins mest använda tillsatser som antioxidant/konserveringsmedel. Förekommer även i KRAV-märkta varor!

Förmodligen är det inte den naturliga syran som är problemet vid överkänslighet, utan den artificiella som livsmedelsindustrin använder (ofta från Kina). Då tillsatsen är dyr att framställa från naturlig frukt, produceras den i stället av en sockerlösning/melass (ofta gjord på billig majs), till vilken tillsätts svampar av svartmögel. Samma svamp som angriper hus med förödande hälsoeffekter. Varför den skulle vara mindre hälsofarlig i mat övergår i alla fall mitt förstånd.

Svamparna producerar citronsyra när de äter sockret. Men det är inte det enda; under stress i en ovanlig miljö kan de även producera proteinmolekyler. Efter filtrering (risk för rester av mögelsporer finns) tillsätts först släckt kalk (frätande kalciumhydroxid E526) för att få ett salt, citrat, att fälla ut. Kalciumhydroxid E 526 framställs genom att vatten tillsätts kalciumoxid E 529. Kalciumhydroxid får enligt

Livsmedelsverket: ”användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs, samt till barnmat.” För att omvandla citratet tillbaka till citronsyra behandlas det med svavelsyra. Hur äkta och säkert känns det mot en naturlig citron?

Livsmedelsindustrin gör som den brukar; ”går över ån för att hämta giftigt vatten”. Det går aldrig att ersätta naturens produkter med syntetiska kemikalier vår kropp inte känner igen!

Bättre info på sociala medier

I augusti förra året skrev GT om Rasmus Karlssons pappa som varnade för citronsyra i kosten. Familjens resa med sonens bollande mellan vårdcentraler, sjukhus och specialister är en stilstudie i hur många drabbade har det. Utan att bli ett dugg hjälpta av de läkemedel de får som behandling. Inte nog med att de enbart dämpar symtomen, de kan även förvärra eksemen. Förmodligen på grund av den svartmögelsvamp som ingår i E330, som finns i de flesta av de salvor som skrivs ut.

Som så vanligt nu för tiden var det på sociala medier som Mattias Karlsson hittade lösningen på sonens problem. All mat, dryck, schampo och tvättmedel som innehöll citronsyra sanerades bort. Efter ett tag behövde Rasmus inte längre läkarnas mediciner.

”Vi hör från konsumenter och ser på sociala medier att en del personer uppger att de reagerar på citronsyra. Det går inte att säga om intag av svartmögel orsakar allergi hos känsliga mögelallergiker. Rent forskningsmässigt finns det inte något samband. E330 eller citronsyra som det heter är något som har granskats och det har fastställts att det är säkert för människor”, säger Ylva Sjögren Bolin, kemist och allergiexpert på Livsmedelsverket, till GT.
Bild: Ylva Sjögren Bolin – Foto: Livsmedelsverket

Ingen försiktighetsprincip för kosten

Miljöbalken, Kap 2, § 3 runt den s.k. ”försiktighetsprincipen” avslutas med följande ord:

”Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Man kan undra varför Livsmedelsverket står utanför lagen om försiktighetsprincipen när det gäller hälsan. Verkets ”vetenskapliga evidens” är hur som helst inte mycket värd om de ansvariga inte ens ser till att vara uppdaterade på ny forskning. Följden blir att samtidigt som vi medborgare får betala deras ignorans med ökade kroniska sjukdomar (i allt yngre ålder) kommer hela vårdsystemet och statens sjukvårdsbudget att kollapsa inom en överskådlig framtid.

Hur länge till ska vi behöva söka hjälp hos dr Google, innan politiker och myndigheter tar itu med tsunamin av syntetiska kemikalier?

Fler E-nummer med inslag av citronsyra att se upp med på matförpackningar, utöver benämningarna Citronsyra och Citric Acid:

• E 331 Natriumcitrater (antioxidationsmedel)
• E 332 Kaliumcitrater (antioxidationsmedel)
• E 333 Kalciumcitrater (antioxidationsmedel)
• E 472c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar (konsistensmedel)Äkta vara (Aktavara.org)

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Källor

GP-artikel: Allt fler tror att citronsyra ger allergi och eksem

Livsmedelsverket: Citronsyra

Funghi-studien: Fungi: the neglected allergenic sources (PubMed)

Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin: Produktion av rekombinanta proteiner

GT: Pappan varnar för citronsyra i kosten

Miljöbalken (Notisum)