Fd Microsoft-VD Frank Clegg: Jag skäms över hur min industri döljer riskerna med trådlös teknik

publicerad 19 februari 2016
- Mona Nilsson
Fd Microsoftdirektör VD Frank Clegg
Fd Microsoftdirektör VD Frank Clegg

Frank Clegg, som var Vd för Microsoft Kanada under 16 år, riktar hård kritik mot den industri han arbetat för under hela sin karriär: ”Jag skäms över att min industri bedriver en kampanj för att mörklägga forskningen som visar risker och förvirrar debatten om skadliga hälsoeffekter av strålning från trådlös teknik”.

Text: Mona Nilsson, ordf. Strålskyddsstiftelsen | Artikeln är återpublicerad med tillstånd av Strålskyddsstiftelsen

Frank Clegg intervjuades i Australiens främsta TV-sända vetenskapsmagasin Catalyst (ABC) den 17 februari 2016. Han drog paralleller mellan mobilindustrins metoder i dag och de metoder som tobakslobbyn använde för att fördröja regleringar och bred information till konsumenterna om riskerna med tobak:

”Jag anser att min industri använder samma metod som tobaksindustrin. De sprider tvivel om riskbilden, de betalar forskare för att sprida tvivel över forskningen som visar risker. De förvirrar beslutsfattarna och förhindrar införandet av det regelverk som behövs”, sade Clegg.

Leder Kanadas motsvarighet till Strålskyddsstiftelsen

Frank Clegg leder i dag Kanadas motsvarighet till Strålskyddsstiftelsen, C4ST, som informerar om risker med strålning från trådlös teknik och verkar för skärpt lagstiftning och bättre skydd för allmänheten. Han är  starkt kritisk till de föråldrade gränsvärden som gäller i dag i både Sverige och i Kanada, eftersom de inte skyddar mot visade hälsoeffekter.

De skyddar enbart mot omedelbara uppvärmningseffekter. Men forskare har visat att strålningen kan orsaka DNA-skador och många andra skadliga effekter utan att orsaka uppvärmning, dvs vid betydligt lägre nivåer än de som gällande gränsvärde skyddar mot.

”Gränsvärdena bygger på en gammal teori som går ut på att om vävnad inte värms upp så kan det inte skada. Det är helt enkelt föråldrat. Vad biologerna säger till oss och vad de visat i många undersökningar, om och om igen, och i publicerade vetenskapliga rapporter, är att DNA skadas och att strålningen skadar människor”, sade Clegg i programmet.

Mobilanvändning ökar risken för hjärntumör

Det australiska vetenskapsmagasinet lyfte även frågan om forskningen om hjärntumörrisker av mobilanvändning. År 2011 klassade WHO:s cancerforskningsinstitut IARC mobilstrålning och all annan radiofrekvent strålning som ”möjligen cancerframkallande”, klass 2B. Sedan dess har mer forskning kommit fram som stärkt sambanden. Fransk (Cerenat) och svensk forskning (Hardell) har båda visat samma samband mellan mobilanvändning och malign hjärntumör (gliom).

Professor Bruce Armstrong från Australien var deltagande forskare i både den internationella undersökningen Interphone om samband mellan hjärntumör och mobilanvändning som publicerades 2010 och i den expertpanel hos IARC som bedömde cancerrisken 2011. Han sade i programmet att de senare undersökningarna har stärkt beläggen för ett samband mellan hjärntumör och ”tung användning” av mobiltelefon.

Vill vi ha miljoner som fått cancer som bevis?

Det australiensiska vetenskapsmagasinet tog även upp frågan om hjärntumörstatistiken och man pekade på motsägelsefulla budskap från statistiken. Att vissa länders statistik inte visar att fler skulle få hjärntumör används i dag som ett huvudargument av industrin och flera utländska och svenska myndigheter för att tillbakavisa riskerna, men Dr Devra Davis från USA som har en gedigen forskarbakgrund inom folkhälsa och cancerepidemiologi ifrågasatte  moralen och etiken bakom en sådan hållning:

”Vill vi verkligen se bevis på att vi har fått miljoner fler människor som fått cancer, som med tobak och asbest? Finns det några som helst tvivel om att vi borde agerat tidigare?”, sa Davis i reportaget.

Strålskyddsstiftelsen: hjärntumörer ökar visst

Strålskyddsstiftelsen kommenterar: Vissa länders statistik över antalet hjärntumörer visar en oroväckande trend av att allt fler människor får hjärntumör sedan drygt 10 år tillbaka. Det är särskilt tydligt i Danmark som visar en klar ökande trend av att allt fler får hjärntumör sedan 2003.

I Sverige är cancerregistrets tillförlitlighet gällande hjärntumörer ifrågasatt och det finns belägg för att alla hjärntumörer inte rapporteras in till registret.

Strålskyddsstiftelsen har tidigare pekat på att antalet personer som vårdas för hjärntumör av okänd natur ökar i Sverige sedan 2008. Dessa fall rapporteras inte in i cancerregistret.

Strålskyddsstiftelsen kommenterar även uppgiften att det skulle endast vara tunga användare som löpte ökad risk i undersökningarna. Det är missvisande. Redan vid användning från 20-30 minuter om dagen sågs ett samband mellan hjärntumör och mobilanvändning.  Såväl Interphone som Hardell och Cerenat visade i stort sett samma sak: risken ökar redan vid en användning av 20-30 minuter om dagen. Dessa studier är de fall-kontrollstudier som gjorts av risk för hjärntumör av mobilanvändning och alla visar ökad risk.

Felaktig och förvirrande information från media och myndigheter

Tyvärr har både myndigheter och media i Sverige felaktigt beskrivit forskningsläget om hjärntumörrisker från mobiltelefoner och hälsorisker med trådlös teknik i allmänhet, vilket lett till att de flesta svenskar invaggats i en falsk trygghet om att forskningen inte skulle visat hälsorisker.

Ett av de värsta exemplen på det är Dagens Nyheter, som dagen efter att 13-ländersundersökningen Interphone publicerades den 18 maj 2010 påstod över hela förstasidan att nu kunde man avskriva ”myten” om att mobilen skulle kunna orsaka hjärntumör.

DN:s förstasida den 18 maj 2010 är ett slående exempel på det som Frank Clegg beskriver, att industrin med hjälp av köpta experter och forskare förvirrar om forskningsresultaten. Ett år senare låg samma resultat som, tvärtom vad DN påstod, visade förhöjd risk för hjärntumör, till grund för att mobilstrålning bedömdes som möjligen cancerframkallande av IARC med hjälp av 30 världsledande experter.

DN:s vetenskapsjournalisten Karin Bois gjorde en rejäl groda och skrev att ”i dag verkar det ytterst osannolikt att mobiltelefoner orsakar hjärntumör”.

I själva verket visade alltså resultaten från 13 länder att mobilen ökar risken för hjärntumör för den grupp i undersökningen som använt mobilen mest, dvs den grupp där man först kan förvänta sig att upptäcka en förhöjd risk.  Studien som publicerades först 2010 hade intervjuat hjärntumördrabbade och kontroller under åren 2000-2004 och gällde därför främst användning under 1990-talet.

Den förhöjda risken sågs vid en relativt låg eller normal användning i dag, sammanlagt över 1640 timmar (se tabell 2, 3 och 5 gällande glioma och användning mer än 1640 timmar.) Observera att risken är kraftigt förhöjd redan inom 1-4 år för de som hade hunnit använda mobilen 1640 timmar eller mer.

Projektledaren: ”oroväckande med ökad risk för normalanvändare”

Projektledaren för hela Interphone professor Elisabeth Cardis samtidigt till internationell press att det var ”oroväckande att studien visade förhöjd risk för dagens normalanvändare”.

Ansvaret för det felaktiga budskapet till svensk media vilar tungt på två forskare från Karolinska Institutet, professor Anders Ahlbom och professor Maria Feychting, båda finansierade av mobilindustrin exempelvis Ericsson och TeliaSonera.

Både Anders Ahlbom och Maria Feychting står bakom det föråldrade gränsvärdet som endast skyddar mot omedelbara uppvärmningseffekter som är av stor ekonomisk och strategisk betydelse för industrin. Kollegorna Ahlbom och Feychting har fått stort inflytande i de expertutredningar som gjorts i Sverige och utomlands.

Anders Ahlbom är chef för Institutet för miljömedicin vid Karolinska och hans bror Gunnar Ahlbomhar under många år varit lobbyist för TeliaSonera i Bryssel, en intressekonflikt som aldrig redovisades när Anders Ahlbom verkade som ”oberoende” expert. Här kan du höra och se Anders Ahlbom i samband med presskonferensen om Interphone år 2010. Ahlbom sade:

– Den här studien visar inte att det finns något samband mellan mobilanvändning och hjärntumör. Det finns verkligen  inget i dessa resultat eller i tidigare resultat som skulle indikera att det finns någon risk….Det finns verkligen inte någon anledning att tro eller vara orolig för att det skulle finnas någon risk för barn men å andra sidan har vi inga data på barn ännu.

Ett år senare förklarade alltså IARC att mobilen möjligen kunde orsaka cancer. Interphones resultat om förhöjd risk för hjärntumör var en tungt vägande orsak tillsammans med den svenske forskaren Lennart Hardells resultat som under flera år redovisat att mobilen ökar risken för hjärntumör.

Programmet Catalyst den 17 februari 2016

Text: Mona Nilsson, ordf. Strålskyddsstiftelsen

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • ”Jag anser att min industri använder samma metod som tobaksindustrin. De sprider tvivel om riskbilden, de betalar forskare för att sprida tvivel över forskningen som visar risker. De förvirrar beslutsfattarna och förhindrar införandet av det regelverk som behövs”, sade Clegg.

    I dagens nummer av 2000-Talets Vetenskap tas precis detta fenomen upp; ”TIRC (Tobacco Industry Research Commitee) bildades den 28 december 1953…. Industrin har dragit fördelar av historien. Mobilindustrin startade INCIRP, ett eget privat institut. Livsmedelsindustrin startade sitt ILSI med de globala livsmedelsjättarna som finansiärer. I nationell skala satte försäkirngsbolagen i Sverige upp en whiplashkommission. Syftet med alla dessa förment ”oberoende ” organisationer var att vinsterna skulle fortsätta att strömma in till företagen. De skulle inte störas av miljö- eller hälsointressen.

    Vi driver nu en kampanj där det krävs en storstädning på Karolinska där både Ahlbom och Feychting borde omfattas av Macchiarini undersökningen.
    Ingemar Ljungqvist, chefredaktör http://www.2000tv.se

  • Mobilindustrins reaktioner på programmet har varit näst intill hysteriska med utfall som ”det borde aldrig sänts” mm, dvs mer eller mindre krav på censur. De har avfyrat en skur av kritik med hjälp av hyrda tredjepartsexperter enligt den kända strategin ”put your words in somebody elses mouth” som tydligt avslöjar den oro de känner närhelst hälsorisker lyfts fram. De använder precis de metoder som Frank Clegg beskriver i programmet.

    Här ett exempel på det i en artikel i vad som kan beskrivas som Australiens DN: Sydney Morning Herald.http://www.smh.com.au/technology/sci-tech/abcs-catalyst-criticised-for-linking-wifi-with-brain-tumours-20160216-gmw45o.html

    Här är vetenskapsreporterns replik.http://www.huffingtonpost.com.au/maryanne-demasi/sometimes-asking-questions-provides-you-with-answers-that-may-be-uncomfortable_b_9267642.html

  • Lämna ett svar