NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
LARS BERN. Jag har just nu läkaren och medicinkonsulten Peter C. Götzsches bok Dödliga Mediciner och Organiserad Brottslighet på mitt nattduksbord. Jag har i över 20 år ägnat mycket av min tid att som autodidakt studera delar av den medicinska vetenskapens utveckling, därför inhandlade jag nyligen den prisbelönade boken (1:a pris av British Medical Association 2014).
Jag har tidigare läst den svenska läkaren Ralf Sundbergs bok Forskningsfusket plus några andra visselblåsares böcker på samma sorgliga tema. Jag läser dagligen vetenskapliga artiklar i medicinska ämnen. Alla som följt mina skriverier på bloggen vet, att jag envetet försökt påtala det systemfel som läkemedelsindustrins dominans inom den medicinska vetenskapen, utbildningen och vården utgör. När jag läser Götzsches bok (har inte läst mer än halva ännu) inser jag med fasa att problemet faktiskt är mycket mer skrämmande än vad jag tidigare velat inse.
Bakgrunden till dagens skenande ohälsa är fullständigt astronomiska ekonomiska intressen bakom hälsovådlig industrimat (17.000 miljarder kr/år) och kemiska preparat för att dölja ohälsan (6.000 miljarder kr/år).
Götzsche visar hur Big Pharma utvecklats till ett organiserat brottssyndikat som räknar sina mångmiljardböter för brottsligheten som en normal rörelsekostnad.
Trots en enormt ökad användning av medicinska preparat fortsätter sjukligheten att öka, preparaten har ingen synbar effekt. Det är illa nog att konstatera detta, men Götzsche har fått mig att tänka ett steg längre. Jag frågar mig vilka det är som har det verkliga ansvaret för att Big Pharma idag framstår som världens största brottssyndikat (i varje fall mätt i bötesbelopp).
Det normala i vårt rättssystem är att bedragare får näringsförbud. Varför stänger inte myndigheter ner läkemedelsföretag som dömts för bedrägerier såsom man gör med skattebedragare? Och vilka är det som möjliggör för industrin att sälja sina livsfarliga kemiska preparat som idag är den tredje vanligaste dödsorsaken i vårt samhälle (nästan en miljon människor dog av s.k. mediciner förra året i USA)?
Läs hela artikeln på Antropocene
Bankers och finansbolags ”rådgivare” är också försäljare, oftast med lönen åtminstone delvis som provision. Företaget ”Bilkonsulten” råder en att köpa dess bilar. Rimligen måste man formulera om dessa personers uppdrag så att deras resultat mäts med annat än pengar = försäljning. Man måste kunna mäta ren kundnytta – och för patienter deras faktiska hälsotillstånd före resp. efter kur, ingrepp eller behandling.
Kostråden är jag av egen erfarenhet ytterst skeptisk till. Jag vet själv vad jag mår bra av.
Jag har sent i livet (och sent i min medicinering) fått veta att min drog/medicin har långt fler och mycket värre biverkningar än jag någonsin kunde tro. Flera av dem är så allvarliga i sin art att det i sig verkar vara det största hindret till att läkarna vill lyssna till oss patienter. De vill helt enkelt inte acceptera att även de blivit lurade av marknadsföringen.
Man möts av förnekelse. Och i och med att man är en patient inom psykiatrin, så får man per automatik en ny ”diagnos” då. Som om man efter 20 år inom psykiatrin skulle sakna diagnoser. Herre-min-skapare, man får en ny diagnos vid varje instans av psykiatrin man besöker.
Vore man riktigt slipad så skulle man göra ett projekt av det, men vara så otydlig man kan när man berättar sin historia för läkaren. Att helt enkelt besöka 10 slumpvis valda läkare, men inte återge sin historia i detalj. Jag garanterar 9 olika diagnoser! Men recept på medicin det får man hos alla.
Re Lars.
Du har rätt, det är en sorgligt läsning. Då jag er insider har jag kämpat i minst 25 år för att få min omgivning uppmärksam. Tyvärr är detta ett sysifusarbete då man redan på universitsnivå hjärntvätta den nya generationen läkare. De kommer ut och tror att de vet, men har ingen perspektiv. Det enda vi kan hoppas på är att de blir så frustrerat över det inhumana jobb de tvingas utföra att de så småningom kräver en ändring.
Det hela är so koncipierat att arbetsbelastningen hålls med alla dessa farliga preparat so högt att ingen klarar till slut att kämpa för sitt bättre vetande, man bara flyter med eller hoppar av. ( detta är kommentarer från yngre kollegor)