NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Ett handelsavtal som länge hölls hemligt för allmänheten, som ger transnationelal företag makt inte bara över regeringar, utan även grundläggande ekonomiska, sociala och miljömässiga rättigheter, kan snart cementeras. Ett medborgarinitiativ i EU samlade över en miljon namn för att stoppa CETA-avtalet, men EU ignorerade. Lasse Wikman förklarar detaljerna.
Text: Lasse Wikman (finns på Facebook) | Bild: Crestock.com
År 2009 startade förhandlingarna mellan Kanada och EU om ett frihandelsavtal, det s.k. CETA-avtalet (Comprehensive Economic & Trade Agreement). Under 2014 var avtalet färdigförhandlat och därmed kunde det undertecknas av respektive part. Nu återstår ratificering.
År 2009 startade förhandlingarna mellan Kanada och EU om ett frihandelsavtal, det s.k. CETA-avtalet (Comprehensive Economic & Trade Agreement). Under 2014 var avtalet färdigförhandlat och därmed kunde det undertecknas av respektive part. Nu återstår ratificering [godkännande, fastställande].
Ända fram till 2014/2015 har avtalet hållits hemlig för allmänheten. Tyvärr tog det tid innan forskare, politiker och aktivister uppmärksammade CETA. Så redan här ser vi en mycket stor avsaknad av transparens och öppenhet.
En av de orsaker som gjort att CETA förhalats, är den s.k. investeringsklausulen ISDS. En mycket glad Cecilia Malmström kunde den 29 februari 2016 meddela att: ”
Den kanadensiska regeringen varit mycket lyhörd för vår oro. Därför har man bytt ut ISDS mot en ny modell av investeringsskydd , det s.k .ICS” [Investment Court System].
Malmström vill genom denna ändring, inrätta en internationell domstol med oberoende domare.
Oron för avtalet och investeringsklausulen är befogad. Man har varit rädd för att klausulen ska driva internationella företags intressen på bekostnad av människor, djur och miljö. Genom de domstolar som investeringsklausulen förespråkar, så skapar man en snedvriden process, där man i första hand driver talan för de privata investerarna.
Ytterligare en oro är att om inte förhandlingarna mellan USA och EU går i lås med TTIP-avtalet, så är farhågorna stora, att de amerikanska företagen registreras sig i Kanada och därigenom kan de nå den eftertraktade europeiska marknaden. Efter att avtalet var klart 2014, så har processen med att låta jurister ta del av det. Nagelfara varje ord och varje kommatecken. Anledningen är bl a investeringsklausulen, jag nyss tog upp. Inte ens det civila samhället tror på ICS, utan man menar att det är samma sak som ISDS.
Nu när avtalet är färdigförhandlat, är det inte längre möjligt att påverka innehållet. Därför måste det stoppas. Ett medborgarinitiativ gjordes 2014, man hade samlat in de nödvändiga miljonen namn, men EU-kommissionen vägrade godkänna medborgarnas protester.
Aktivister som tagit del av Cecilia Malmströms förslag som kallas ICS, säger att det bara är som ett annat: ”ISDS zombie-alternativ”. Förslaget Malmström har lagt fram, tar inte itu med de flesta av de problem, som utomrättsliga prövningsmöjligheter för utländska investerare, förklarar studien som har jämfört ISDS med ICS.
Istället ger det nya förslaget (ICS) investerare än fler rättigheter genom denna klausul, än vad som redan nu finns i befintliga investeringsavtal och som lett till hundratals stämningar av stater världen över.
Efter att avtalet var klart 2014, publicerade ett hundratals medborgarrätts- , miljö-, konsument- och fackliga organisationer på båda sidor av Atlanten ett upprop, som starkt motsatte sig avtalet. Man menade att detta avtal är ett angrepp på demokratin och skyddet för arbetaren.
Ett avtal som gjort för industrin
Man skriver ” Den ekonomiska och politiska modell som CETA innebär kommer att leda till ökade orättvisor, stor negativ påverkan på miljöskyddet samt tillåter att transnationella företag får kontroll över våra mest grundläggande ekonomiska, sociala och miljömässiga rättigheter.
Ratificeringen av avtalet binder våra stater i årtionden framöver, utan att hänsyn ges till andra förslag som bygger på samarbete och solidaritet. Att ingå ett avtal som CETA är lika oacceptabelt som det är oansvarigt.
Avtalet är så svårbegripligt, att även de som förhandlade affären har medgett, att det måste förändras. Trots detta, är affären på väg att kunna röstas igenom i Europaparlamentet, och sedan vår egen Riksdag, där våra företrädare inte ens är tillåtna att ändra avtalet. Men de kommer att kunna rösta ja eller nej. För hela EU:s folk MÅSTE de rösta nej.
Avtalet är av en helt ny typ. Saken är den, det är egentligen inte ett handelsavtal alls. Det är mer av en investerarnas regelverk, vilket ger stora företag samt finansmarknad enormt många nya befogenheter och rättigheter.
Dess 1500 sidor text visar oss att det inte bara ett hot mot vår livsmedelsstandard, utan också vår kamp mot klimatförändringarna, och förmåga att reglera storbankerna.
Centralt i CETA är ett nytt rättssystem, som öppnar för utländska företag, men inte vanliga människor. Låt oss säga att den brittiska regeringen fattar beslut. Detta skulle kunna vara att förbjuda farliga kemikalier, förbättra livsmedelssäkerheten, märka cigaretter i vanliga förpackningar, eller skydda en plats av naturlig skönhet från fracking.
Enligt uppgörelsen, kan ett kanadensiskt företag, eller något företag med ett kanadensisk dotterbolag, stämma den brittiska regeringen om den anser att beslutet är orättvist. Och genom orättvis menar vi helt enkelt att de inte kan göra så mycket vinst som de förväntas göra. Rättegången skulle hållas som en hemlig domstol, övervakas av bolagsjurister, och utan rätt att överklaga. Kanadensiska företag gör redan detta i hela världen.
Ett företag som heter Gabriel Resources stämmer den rumänska regeringen för skador, efter det att parlamentet blockerat utvecklingen av en av företagets guldgruvor för att rumänska regeringen var rädda för skadliga miljökonsekvenser p g a företagets brytning. De möter nu ett ersättningskrav för eventuellt miljarder pounds.
CETA skulle öppna systemet för tusentals fler företag, inklusive amerikanska företag med dotterbolag i Kanada, som Wal-Mart, Chevron, Coca Cola och Monsanto.
Nu vill många inom Europeiska Unionen förkasta hela avtalet, annars kan exempelvis EU tvingas ta emot giftig oljesand. Finansiella regler kommer att försvagas och arbetarnas rättigheter kommer att hotas .CETA förväntas bli ratificeras under 2016.
Text: Lasse Wikman
Relaterat
EU-kommissionen: Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA)
Sveriges ambassad i Kanada: Frihandelsavtalet CETA kommer att skapa nya affärsmöjligheter i Kanada för svenska exportföretag
The Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) is a free trade agreement between Canada and theEuropean Union. The negotiations were concluded in August 2014. The agreement is to be approved by the Council of the European Union and the European Parliament. Whether approval by all EU member states is also necessary is disputed. If approved, the agreement would eliminate 98% of the tariffs between Canada and the EU. / Wikipedia