Hope – Den övergivna pojken i Nigeria – Se hur han mår idag

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 5 april 2016
- Torbjörn Sassersson
Anja Ringgren Loven och Hope i Nigeria

När den danska socialarbetaren Anja Ringgren Loven hittade en bortstött och svältande pojke i Nigeria slogs rubrikerna upp över hela världen. Pojken fick namnet ”Hope” av Anja, men hur gick det sedan? Överlevde han?

Text: Torbjörn Sassersson | Bilder: Dinnoedhjaelp.dk

Anja Ringgren Loven driver biståndsprojektet Din Nödhjälp i Nigera. I sitt arbete reser hon runt i byarna. Vid ett tillfälle när hon besökte en by hittade hon en namnlös liten tvååring som drev omkring ensam och bortstött av sina föräldrar. Ingen ville hjälpa pojken som planlöst vandrade runt i byn. Byborna ansåg på grund av vidskepelese att pojken var förhäxad.

Han åt vad han kunde hitta på marken. Han sov utomhus. Han lyckades överleva till dess att Anja Ringgren Loven hittade honom. Hon gav honom omedelbart några kex och vatten. Anja lyfte upp honom och förde honom i säkerhet. Han fick avmaskning, medicin, mat och massor med kärlek. Han fick namnet Hope.

“The day I carried this sweet little boy in my arms for the very first time I was so sure he would not survive. Every breath he took was a struggle and I did not want him to die without a name, without dignity, so I named him Hope. Hope to me is a special name. Not only the meaning of Hope, but what it stands for. Many years ago I got the name HOPE tattooed on my fingers because to me it means: Help One Person Everyday.”

Idag lever Hope och han mår bra. Bilderna nedan är två de senaste bilderna av Hope som lagts ut på nätet av Anja.

Hope

Hope - Foto Anja Ringgren Loven

Anja Ringgren Loven finns på Facebook

Anja Ringgren Loven

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Kan RED skriva om agenda 2030? FN har dikterat att Sverige ska släppa in och ge alla i världen som vill livstidsförsörjning. Detta med att Sverige släpper in alla utan bakgrundskoll visar att politikerklassen går ”all in” här…. Utan att detta fått debatterats.

    Inte ens Sverigedemokraterna snackar om detta. Ett Scoop!

  • @ Marianne Leonir
    Jag känner som du. Jag inser hur lite som krävs och hur mycket som förslösas. Om biståndet riktades till barn som Hope i Afrika skulle det ena hela Sverige, t.o.m. den mest etniskt orienterade individen i Sverige skulle sannolikt vara enig i det moraliskt riktiga i sådan hjälp. Barnet har en utmärkt hud för den starka solen i Afrika.

    Att ta emot fullvuxna icke-flyktingar och människor som tillhör våldsamma sekter och ge dem dyra boenden och bidrag för ett liv i ett överkonsumerande Norden är inte enbart korkat, det är omoraliskt och miljövidrigt.

    Jag ser på Internet att populationen växt kraftigt och att kristendom och islam är de två stora religionerna. Vet du exakt varför nigerianerna ansåg att han var förhäxad? Vad heter religionen/sekten? Vad i religionen/sekten pekade ut honom som förhäxad?

  • Jag hann inte avsluta mitt inlägg innan datorn ”la av.”

    Alltså… ”jag finner inte nog starka ord för vad jag känner inför” det hyckleri och den dubbelmoral som kännetecknar våra politiker i dag. Jag har svårt att förlika mig med den totala bristen på moral och etik
    som är den här regeringens signum och jag ser dessvärre ingen ljusning.

  • Jag får två slags känslor inför de här bilderna och berättelsen om Hope. Hur han levde då och vilket liv som han fick genom biståndsprojektet Din Nödhjälp och Anja Ringgren Loven. Så mycket det går att göra med lite resurser och med hjälp av människor som har den äkta känslan för sina medmänniskor.

    Den andra känslan är det djupa förakt som jag känner för Stefan Lövén med sina likasinnade feminister i regeringen, som tar av just biståndspengar för att få möjlighet att köpa röster till sina redan alldeles för stora egon.
    Jabg finner inte nog starka ord för vad jag känner inför

  • Lämna ett svar