Filmhuset, biograf Victor, den 24 maj kl. 15.00. Premiären av Börje Peratts långfilmsdokumentär ”Läkaren som vägrade ge upp” inför en näst intill fullsatt salong. Filmen blev en succé. Efter dess slut fick både producenten och dr Erik Enby mottaga rungande applåder.
Recension: Kersti Wistrand, styrelsemedlem i Humanism & Kunskap. Text uppd. kl 06:00, 31 maj 2016 | Foto: Sillén
Så är den klar, dokumentären om läkaren Erik Enby, som visar en ensam pionjärforskares uthålliga och modiga kamp för sina teorier gentemot attacker från företrädare av det gamla paradigmet i samarbete med myndigheternas maktmissbruk. En fruktansvärd thriller om vad som sker bakom de samhälleliga kulisserna rullas upp och blir till en riktig väckarklocka.
Erik Enby har på felaktiga grunder blivit fråntagen sin läkarlegitimation efter sin pensionering för att hindras i sitt utövande. Beslutet bygger på förtal och lösa grunder, förundersökningen är nedlagd, men ännu har han inte fått tillbaka sin legitimation. Hans forskning börjar få paralleller i andra delar av världen, men här i Sverige bemöts han med ett icke vetenskapligt förhållningssätt: att inte bli seriöst lyssnad till och kunna bedriva sin forskning inom samhällets ramar.
Driven av ett stort rättspatos påbörjade regissören, manusförfattaren och producenten Börje Peratt filmen för endast ett år sedan efter att ha blivit övertalad av Ulla Premmert, som står bakom boken om Erik Enbys liv, och dessutom uppmärksammat att skeptikerrörelsen VoF var djupt inblandad i historien. Vetenskap och folkbildning är en förening som gjort sig känd för sin förföljelse av oliktänkande och utdelande av förvillarpriset, ett sätt att skrämma forskare och journalister som har andra åsikter än deras egna.
Filmen har finansierats genom crowdfunding, dvs av sympatisörer skänkta pengar, vilket endast täckt en del av kostnaderna. Börje Peratt och hans filmteam har ställt upp idealistiskt och helt obetalda till ett värde motsvarande över en miljon kronor.
Crowdfundingen har skötts av Siv Wernborg i Göteborg, som tidigare arbetat för Läkemedelsindustrin. För drygt femton år sedan drabbades hon av malignt melanom och bedömdes av skolmedicinen ha två månader kvar att leva. Dessutom skulle man under denna tid operera bort halva hennes ansikte samt troligtvis ett öga. Hon fick höra talas om Erik Enby och lovade sig själv att sprida Erik Enbys budskap om hon blev frisk. Och det blev hon och det gör hon.
I prologen som föregick själva filmen klargjorde Peratt att han som journalist stod helt fri från påverkan och förväntningar och att han även ville intervjua motståndare till Enby. En av de främsta, professor Dan Larhammar (fd ordförande i VoF), avböjde dock intervju och skrev att filmen var vinklad innan produktionen ens var påbörjad.
Jag visste inte att Börje Peratt kunde hantera rättvisans svärd så mästerligt! Han uppträdde likt en manlig Justitia med lugn, jämvikt, skarpsinne och opartiskhet. Det var imponerande att få olika händelseförlopp åskådliggjorda och ibland ur olika perspektiv som t.ex. handgemänget i en sjukhuskorridor! Och fram lades: dr
Erik Enbys möte med sin ungdomskärlek Gunnel, hennes polio som ledde fram till hans forskning, som jag vetat bara en liten del om; patienters vittnesmål om vägen till återställd hälsa från kroniska sjukdomar samt den ljusskygga smutskastning som en del kollegor, professor Dan Larhammar, VoF, en desperat far som förlorat sin dotter, journalister och jurister visar sig stå för och därigenom hindrat dr Enby både i hans forskning och i hans arbete med patienter.
En riktig rättsröta att likna vid den grekiska mytens åttahövdade hydra, som boende i ett träsk förgiftar världen med sin andedräkt och sprider skräck och död runt omkring sig. Peratt närmar sig liksom självaste Herkules hydremonstret och hugger av dess huvuden ett efter ett och bränner stumparna för att slutligen förinta det. Alla anklagelser inklusive deslegitimeringen av dr Enby förs fram i ljuset. De visar sig sakna sanningsenlig grund och faller platt till marken.
Några biobesökares röster dagen efter filmförevisningen:
- ”Tack, Börje, för en stark och viktig film! Du var lysande i dina intervjuer, särskilt med de personer som inte ville/kunde svara.”
- ”Filmen var en stor upplevelse och det märktes särskilt på publikresponsen.”
- ”Jag måste bara säga det igen: jag är oerhört, oerhört, oerhört imponerad av dig och ditt team!!! Filmen ni gjort är ett mästerverk, alla inblandade kan vara – med största möjliga rätta – stolta över sitt bidrag!”
- ”Det var inte lätt kan jag tro att visualisera den ganska komplicerade historia som berättas, men du har som erfaret proffs använt de möjligheter som finns. De blir många som håller upp dokument, tittar i mikroskop etc. De inlagda texterna liksom frågorna i ”insatt lekmannastil” hjälper dock att föra över det hela till en mer fattbar nivå.
Själv tyckte jag inte minst att början – slutet med parets egen kärlekshistoria och tillgivna samarbete var lyckad, betagande i sig men också en viktig påminnelse om vad som blev Eriks livslånga drivkraft för hans arbete. Här mötte vi två verkliga personligheter, luttrade men obrutna. Jag tyckte inte minst den flicka som spelade den unga Gunnel (Josefin Karlsson) gjorde en strålande insats.
Sedan var parets egna kommentarer med en viss torr humor och livsbejakande självironi välgörande, långt från den bleka fanatism som motståndarna nog gärna har velat tillskriva dem. Nu blev det de senare som framstod ynkliga och priset togs av den här juristen A. (på IVO; det var A. som gjorde anmälan av Erik Enby, grundad på felaktiga uppgifter i ett radioprogram, min anm.) – Jag önskar filmen framgång.” - ”Filmen var suverän, tack Börje Peratt!!!! Jag har följt dr Enby på håll i många år, men nu kom liksom allt på en gång. Översitteri, fega/okunniga journalister med färdig agenda, Aschberg som driver lika mycket som alla andra, läkare som inte minns, IVO som använder film som tagits i hemlighet…”
- ”10 års trakasserier, deslegitimering, mediadrev, husrannsakan, 19 månaders förundersökning (nedlagd), komplett svenskt ointresse för Dr Enbys kunskaper och erfarenheter med mikroskopering för att se sjukdomar i blodet. Och då dör frun Gunnel som han kämpat för (polio) i alla år. Såg filmen igår – ARG!!!!”
- ”Vem är Dan Larhammar som kunnat initiera och driva ett mediadrev mot dr Enby under mer än tio års tid? Att få media med bl.a. 18 journalister på Expressen att dansa efter sin pipa? Med förfalskade data och utnyttjande av efterlevande och grova osanningar, som lett till en deslegitimering av dr Enby? Som tycks ligga bakom spridande av förtal i radioprogram där journalister inte går till källorna och tar reda på verkligheten? Hur kan ”Kropp och själ” (april 2014) framföra grova felaktigheter som sedan används för husrannsakan och beslagtagning av dator och patientjournaler och polisbortförande av Erik Enby på självaste juldagen? Och socialstyrelsen, IVO och HSAN?
Underbart att få detta utrett och ana hur det gått till. Tack, Börje Peratt!” - ”En finstämd film och samtidigt klart utredande…. Intervjuerna på slutet kunde kanske ha kortats. Jurister är bundna enligt lagen och får inte uttala sig. [Juristen har uttalat sig vitt och brett i radioprogrammet Kropp och Själ och intervjun i filmen går ut på att få juristen att förklara sig]”
- ”Jag bugar djupt, du är verkligen dokumentärfilmens Orson Welles – noga, saklig, dramaturgiskt korrekt, men samtidigt tillspetsad, dramatisk och spännande! Det är en ära att fått vara med vid denna premiär och att få tagit del av Eriks fantastiska liv, glädjen och sorger, jag hoppas att han till slut kan ges den plats han förtjänar.”
Filmen
I filmen varvas filmatiserade rekonstruktioner ur paret Erik och Gunnel Enbys liv och kärlekssaga med presentation av dr Enbys forskning, det motstånd han möter, intervjuer och inspelade telefonsamtal. Flera intervjuer görs med patienter som varit kroniskt sjuka, i det närmaste dödsdömda, men blivit bättre eller t.o.m. helt friska. I övrigt är det samtal med andra läkare, journalister, jurister och representanter för myndigheter som legat bakom förföljelse och bestraffningar av Enby.
Det var just kärleken som formade Enbys val att bli läkare och blev drivkraften i hans livslånga forskning kring kroniska sjukdomar. I filmens början får vi vara med då kärleken en gång i tonåren uppstod vid första ögonkastet och så vackert Gunnel och Erik emellan vid ett samkväm i Svenska kyrkan. Några månader senare är den 16-åriga Gunnel förlamad i polio. Förälskelsen håller trots detta och blir till både giftermål och en son. I filmens slut är vi åter i kyrkan, där Erik tar ett rörande farväl av sin Gunnel, som gått ur tiden i början av 2016, efter nästan sextio års gemenskap. Den allra sista sekvensen för oss så tillbaka till deras första ögonkast i tonåren. Ringen är sluten. Kärleken övervinner allt och inget öga är torrt.
Syftet med filmen
Syftet med filmen är tvåfaldig. Det ena är att föra fram dr Enby och hans forskning och läkargärning och det förtal och den smutskastning han blivit utsatt för.
Det andra syftet är att så att säga tydliggöra det hydremonster, en organiserad kraft, som så målmedvetet breder ut sig i träsket och nästlar sig in i svensk vetenskap, på högskoleinstitutioner, i våra största mediekanaler och tidningar och även i svensk skola där man blockerar människors kreativitet utan att vanliga medborgare är uppmärksamma på det.
Med dessa nyöppnade ögon kan vi nu börja hjälpas åt att sätta stopp för och förinta detta vidriga som fjättrar oss. Med Börjes egna ord handlar det om ”Rätten att tänka fritt, rätten till sin hälsa, rätten att få forska och rätten att få behandla patienten med verksamma naturmedel”.
Om dr Enbys forskning och gärning är redan mycket skrivet både i Humanism och Kunskap samt Newsvoice. Jag vill endast framföra ett för mig intressant avsnitt i filmen. Enby har alltså under mer än trettio års egen forskning upptäckt att okända mikrobiologiska växtformer som parasiter, bandmaskar och svampar förökar sig i kroppsvätskor och vävnader och tar sig fram via blodet och ställer till med infektioner och kroniska sjukdomstillstånd.
Ett första forskningsprojekt, godkänt av etiska kommittén i Göteborg 1983 blockerades av kollegor som förvägrade honom att ta enkla kapillärblodprov i fingret på patienter. Förutom handgemänget som nämnts ovan, blev han Lex Maria-anmäld och möttes av en tidningslöpsedel med texten:
”Dr Drakula smög in på sjukhuset och stal blod från cancersjuka”.
Han hade endast hunnit få två droppar blod på helt laglig väg och fortsätter efter denna händelse att forska på egen hand.
I april 1994 föreläser dr Enby om blodinfektioner och leder workshops i ämnet vid den första världskongressen om cancer vid Darling Harbour i Sydney, Australien. Där får han tack och erkännande av immunologer.
Så småningom får Enby besök av en kvinna från USA. Hon har ett stort ytligt sår med bakomliggande bröstcancer som dr Enby kramar ut under videoinspelad dokumentation (1994). I mikroskopet vimlar preparatet av mikroorganismer, som verkade vara mykotiskt material. Dr Enby blir intresserad och behöver nya preparat, men förvägras i Sverige. En indisk kollega, dr R.S. Couhan, som kommer från FN för att bevittna Enbys forskning, reser därför hem till Madras och kommer tillbaka med en liten resväska fylld av cancertumörer.
Vid mikroskopering visar sig alla var fyllda med samma typ av mikroorganismer. De skriver ett abstrakt till den XIV:e världskongressen i gynekologi och obstretik i Montreal september 1994, dit de båda reser. Här lyssnar man till framförandet, men ingen kommenterar och tidningarna är tysta. Ingen vågar stå upp för ett område där läkemedelsindustrin har monopol. Dr Enbys forskning och många gånger framgångsrika behandlingar med vitaminer och mineraler är ett hot. Och hur skall det gå med de framtida blodtransfusionerna?
Alla försök till senare forskning här i Sverige har stoppats. Så sent som 2016 förringar och avfärdar professor Mats Wahlgren, KI, dr Enbys upptäckter och påstår att denne är ovetenskaplig. Detta efter att dr Enby långt tidigare bett att få forska på sina fynd i blodet. Journalisten och redaktionschefen Karl Beijbom menar att vetenskaplig hållning innebär att man måste vara beredd att lyssna på alla vetenskapliga aspekter och teorier och försätta sig själv i korsdrag. Det tråkiga är att den etablerade skolmedicinen är så ointresserad, vilket är ett uttryck för ett ovetenskapligt förhållningssätt.
Peratt har försökt att få en intervju med en positivt inställd europeisk läkarkollega till dr Enby, professor Milan Stehlik, men denne har tystats genom ”hydrans” försorg och sagt nej efter att från början varit positiv till en intervju.
Var och en borde ha rätt att forska och pröva sin metod, särskilt som liknande forskning gjorts i andra länder, men här i Sverige har dr Enbys forskning motarbetats på alla tänkbara sätt.
Erik Enby har varit legitimerad läkare och verksam i Göteborg i hela sitt yrkesverksamma liv fram till pensioneringen 2004. 2001 börjar professor Dan Larhammar, ordf. i Vetenskap och Folkbildning (VoF) sätta stopp för dr Enby. 7 dec. 2005 sker en synkroniserad attack från tre håll: en kampanj mot ”kvacksalvaren Enby” på VoF:s Forum, en artikel av professor Larhammar i Expressen: ”Det är djupt oetiskt” samt en artikel om dödssjuka Siv som avlidit.
2006 fortsätter man med ytterligare ett frontalangrepp mot Erik Enby då TV3 med Robert Aschberg sänder en ”falsk patient”, en kvinna som säger sig lida av bröstcancer, till honom. Hon försöker under två timmar övertala honom, men misslyckas.
2006 gjorde 58 tidningar då ett stort drev, där Enby hängdes ut som bluffläkare och han fick ensam skulden för en kvinnas död (självmord) ett år efter det hon besökt honom. Hon hade varit hos sammanlagt 12 olika läkare för sin bröstcancer och vägrat sjukhusvård och kom med en 14 månader gammal cancerdiagnos till Erik Enby, som endast träffade henne vid två tillfällen då han uppmanade henne att låta operera sig. Han skrev även ut ett sjukintyg till henne, vilket fadern påstod vara ett friskintyg.
Mediadrevet tog fatt i faderns anklagelser utan att göra tillräckliga efterforskningar. Följande år, 2007, och efter sin pensionering, togs dr Enby ifrån sin läkarlegitimation.
I samband med sin filminspelning gör Börje Peratt en intervju med åklagaren Johan Udén i Göteborg. Denne vägrar svara på frågor. Förmodligen är han delvis förbjuden till detta i sin roll som jurist. En rekonstruktion av den husrannsakan som Udén beordrat läggs ut påYoutube. Två veckor senare läggs förundersökningen ned, men Dr Enby har alltså ännu inte återfått sin legitimation av HSAN.
Nästa filmvisning blir på kvällstid, denna gång i Göteborg 2 juni på Bio Roy kl 18. Allt pekar på att det blir fullsatt.
Vem ska göra filmen om Börje Peratts liv?
Text: Kersti Wistrand