Hälsojournalisten Anna Böhlmark har recenserat filmaren Börje Peratts dokumentärfilm om läkaren Erik Enby.
Recension och foto: Anna Böhlmark, dokumentärfilmare och journalist på 2000-Talets Vetenskap
Filmen – som på ett känsloladdat sätt lyckats med kombinationen att berätta en människas strävan både när det gäller på det privata som arbetslivet – speglar Erik Enbys långa mödosamma kamp mot myndigheters trånga syn vad gäller kroniska sjukdomar.
Det hela börjar med en scen från kyrkan i hemstaden Göteborg, där Erik som ung man blir blixtförälskad i den unga söta körflickan Gunnel. Några veckor därefter drabbas Gunnel av Polio som gör henne förlamad och dömd till ett liv i rullstol. Trots den svåra situationen och deras ringa ålder, bestämmer sig Erik för att leva vid sin älskades sida. Under den tiden planterades fröet som sakta började gro och som senare skulle ligga till grund för de svar som Erik fann rörande orsaken bakom sjukdomen.
Hans strävan efter svar ledde till att han öppnade en egen klinik och forskningslaboratorium, för att hitta orsaker bakom flera kroniska sjukdomar. I sitt mikroskop skulle Erik sedermera upptäcka växtformationer i blod hos kroniskt sjuka. Trots många försök att informera myndigheter om dessa upptäckter har man genom årtionden vägrat att lyssna.
En viktig roll i filmen har Siv Wernborg, en av många som blivit botade tack vare Erik Enbys behandlingar. Hon berättar i filmen hur hon för drygt femton år sedan diagnosticerats med Malignt Melanom och hur Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg ´ville skära av halva ansiktet´. Siv vägrade, och sökte sig istället till Erik Enby. Hon sa till sig själv: ”om jag en dag blir frisk så ska jag ägna mitt liv åt att sprida Erik Enbys kunskap”. Siv var en viktig drivkraft bakom förverkligandet av filmen ”Läkaren som vägrade ge upp”, då hon la ner ett hästjobb för att söka sponsorer till filmen som möjliggjordes genom Crowdfunding.
Vid slutet av filmen blir det väldigt rörande när man får vara med vid Eriks fru Gunnels begravning. Några scener är även ytterst dramatiska. Exempelvis är den dramaturgiskt lyckad vid scenerna där Erik hamnar i slagsmål med en överläkare på Sahlgrenska. Händelsen återspeglar när Erik Enby hämtade in en droppe blod på sjukhuset och hamnade i bråk med överläkaren.
Några scener är på liknande sätt uppbyggda med hjälp av skådespelare. Av den anledningen har man kallat filmen en drama-dokumentär. Här måste dock påpekas att fler scener med skådespelare hade krävts för att få en mer nyanserad och balanserad bild. Man skulle önska att halva filmen utgjordes av dessa dramaturgiska scener för att få en starkare känsla av att denna film just är en drama-dokumentär.
Stundvis tycks även filmen ha filmats i underliga vinklar. Vid vissa tillfällen blir intervjuobjekten filmade ur profil, något som är ytterst ovanligt inom dokumentärfilmning. Det är stundtals svårt att se ansiktsuttrycken. Även det estetiska uttrycket i filmen kan diskuteras.
Det tekniska har lyckats mycket väl, med hög standard på ljudupptagningar och bildkvalité. En stor eloge måste ges till slutet av filmen, där Börje Peratt själv ringer upp olika myndighetsutövare och ställer de viktiga frågorna. Denna del av filmen förstärker verkligen Erik Enbys kamp för att få upprättelse av sin livslånga forskning. Den ger även en viktig inblick i myndigheters agerande, och hur mainstream media (inklusive Sveriges radio) står på myndigheternas sida även när det smusslas i maktens korridorer.
Ett stort fång rosor för fantastiskt fakta-innehåll och granskande av myndigheter och ett litet björkris för kamera-vinklingarna och den estetiska utformningen.
Helhetsintrycket från filmen ”Läkaren som vägrade ge upp”, som är 112 minuter lång, är att Börje Peratt lagt ner sin själ och passion i en angelägen film som verkligen ger en känga åt myndigheter och som troligtvis kommer att lämna spår en lång tid framöver. Kanske – framförallt – inom maktens korridorer!
Filmen hade premiär i Stockholm den 24 maj 2016 på Bio Victor, Filmhusets stora biosalong, vid Gärdet i Stockholm, Borgvägen 1.
Bild: Ingemar Ljungqvist (redaktör 2000-Talets Vetenskap), Börje Peratt, Erik Enby – 24 maj 2016 – Foto: Anna Böhlmark
Ja, det vore bra om den kunde läggas på youtube, för detta är faktiskt nåt från Sverige som vi vill se. Och så vill vi veta vilken uppmärksamhet den ägats i konventionella medier.
Hur kan man komma åt att se den ifall man bor i utlandet?
Någon som vet?
Mvh Sten
Ett fantastiskt projekt! Tänk att filmen kom till på så kort tid – helt otroligt! Jag delar informationen med ’alla jag känner’ i Sverige och hoppas kunna se den själv vid tillfälle – kanske t o m i UK…
Heja Börje, Dr Enby och team – ett så fantastiskt projekt (ja, jag upprepar mej gärna 🙂 )!!
Mig veterligen har jag aldrig hört Börje Peratt benämna sin film dramadokumentär utan långfilmsdokumentär eller dokumentärfilm. Det är möjligt att han p ett tidigt stadium tänkte sig en dramadokumentär – jag har ingen aning- men hur ska pengar från crowdfunding (160 000 kr) räcka till skådespelararvoden? Dessa av folket skänkta pengar har inte gett någonting till Peratt och hans filmteam som under ett års tid ställt upp ideellt och oavlönat.
På de affischer som varit uppsatta i samband med filmpremiären står det ”Läkaren som vägrade ge upp – En dokumentärfilm av Börje Peratt”.
Det oestetiska? Jag tänker på de ansiktsuttryck och våndasvettningar som förekommer hos några av intervjuoffren efter det de aningslöst prata på om sina tankar kring Enby och hans forskning och plötsligt känner sig ställda mot väggen av Börjes följdfrågor. Man kan förstå dem. Helst av allt skulle de vilja försvinna därifrån. De blir mänskliga och förmår man flytta fokus, kan man t.o.m. lida med dem i denna för dem obehagliga stund. Skulle man retuschera bort detta – brukar man göra så i dokumentärt material? Får det i så fall kallas dokumentärt då? Jag kan ingenting om detta.
Jag har gjort en sammanfattning (snarare än en fullödig recension) av Peratts film på H&K för den som vill veta mer: http://humanismkunskap.org/2016/05/26/premiaren-pa-borje-peratts-film-lakaren-som-vagrade-ge-upp/
Tilläggas kan att begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet” utreddes i Peratts film. Ärendet var uppe till utredning i Hälso- och sjukvårdsnämnden 1982 och att det är upp till den enskilde läkaren att avgöra. (1982:763) Socialstyrelsen har inget tolkningsföreträde men har i praktiken felaktigt tagit sig detta utan att knappt någon protesterat.
Dagsläget för fortsatta filmvisningar av dokumentären ”Läkaren som vägrade ge upp”:
Göteborg 2 juni kl 18 på Bio Roy (219 biljetter redan köpta/bokade)
Höör 4 juni kl 19 på Kulturhuset Anders
Intresset är stort. På begäran ytterligare en visning i Göteborg på Bio Roy 16 juni kl 19.
Går att boka biljetter redan nu, se http://www.bioroy.se
Fler orter på G.
Information följer när platser och tider är spikade/bokade.
VÄLKOMNA ALLA!
Siv
Jag blev berörd av filmen. Den berättade något viktigt; både faktamässigt och känslomässigt. Ge inte upp!
Där fanns överlägsna läkare och myndighetspersoner som inte var kloka, mediamänniskor som var mobbaraktiga och inte kunde svara på frågor -liksom där fanns Enby med fru, och andra som hade integritet och inte minst, humor!
Tack Martin Gustavsson för din positiva kommentar!
Vi är hedrade att hamna på din hemsida!
Vi på 2000-Talets Vetenskap håller på och moderniserar oss
så ditt tips går helt i vår linje! Vi strävar efter att
alltid vara framtidens tidning!
Dessutom viker vi inte oss för andras åsikter utan vi vågar
stå för det vi tror på. Eller som Roy Andersson uttrycker sig så
väl på vår hemsida:
”Det är skönt att det finns iallafall någon röst i samhället som vågar
ställa de kontroversiella frågorna. De irriterande frågorna. Det är bara
att gratulera att SARA och 2000-Talets Vetenskap finns… det finns så få
personer idag som vågar ta reda på och säga saker som är obehagliga
men sanna. Det är en enorm rädsla för allvar alltså, rädsla för sanningen.
Faktiskt, rädsla för sanningen.”
https://www.youtube.com/watch?v=t9N1LzsnWcA
Även Börje Peratts film ”Läkaren som vägrade ge upp” lyckas med detta.
Detta var en film som man måste se – tillsammans. Det är den fina känslan i biosalongen, när man ömsom skrattar, ömsom är så rörd att man fäller en tår, som är viktig. Då får man i publiken kraft nog att gå vidare i Börje Peratts och Erik Enbys fotspår.
Att rätta till eländet inom cancerforskningen , där pengarna och prestigen är det viktigaste – där patientens väl och ve är lågpriorterat.
Gå och se filmen : Jag vet att den de närmsta veckorna visas i Höör, Göteborg och Malmö; men den som vet informera om en exakt plan
Ingemar Ljungqvist, chefredaktör 2000-Talets Vetenskap och nybliven ”filmstjärna” fast i biroll.
Fallet Erik Enby kan ses som ett illustrativt exempel på hur myndigheter och skolmedicinens företrädare effektivt förhindrar vetenskapliga genombrott på det medicinska området. Läkaren Erik Enby upptäckte tidigt i sitt liv hur kroniska sjukdomar som cancer kännetecknas av förekomsten i blodet av levande organismer som bl.a. åstadkommer att blodet ”klumpar sig”. Kollegor och överordnade vägrade att ens titta i hans mikroskop, och när han med hjälp av sina kunskaper botade cancerpatienter med ”antisvampmedel” (som t.ex. kolloidalt silver) hotades och förföljdes han för användande av ”icke godkända behandlingsmetoder”. Detta trots att hans metoder visade sig betydligt effektivare än skolmedicinens etablerade behandlingar. Slutligen fråntogs han sin läkarlegitimation… Tyvärr är detta något som innovativa läkare och forskare på det medicinska området ständigt fått uppleva. I USA finns flera upprörande exempel på hur framgångsrika behandlingsmetoder mot cancer (som t.ex. Essiac Tea och Laetrile) på detta sätt undanhållits mänskligheten i uppemot hundra år – genom samverkan mellan företrädare för de stora läkemedelsbolagen och korrumperade myndighetspersoner och läkare. Utövarna av dessa framgångsrika metoder har förföljts, ofta åtalats och dömts för sin ”icke godkända” kliniska verksamhet. Den film om Erik Enbys liv man nu lyckats få till stånd borde egentligen ingå som ett obligatoriskt inslag i läkarutbildningen – och för dem som inom våra landsting har beslutande funktioner! Den som vill se fler exempel på liknande fall kan t.ex. använda denna länk: http://www.svaradoktorn.se/425407782
Utmärkt inlägg, Anna. 🙂 Jag lägger till tidningen på Vetenskapliga partiets hemsida. Undrar samtidigt om inte tidningen borde publicera sig på ett modernare vis likt Newsvoice och spara papper och transporter?