NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Visste du att ett svenskt EU-medlemskap blev en grundlag 2010? Därför blir det kanske omöjligt för Sverige att lämna EU, dvs genomföra Svexit, även om en folkomröstning visar att svenskarna vill hoppa av. Man räknar med att c:a 80% av de beslut som tas i den Svenska Riksdagen, redan är fattade i EU, skriver Lasse Wikman.
Text: Lasse Wikman | Bild: Europakommissionen | Läs mer av Wikman | Läs även del 1 och del 3
I den tid som rådde 2010, så kan man förstå att svenskarnas fokus var något annat. Genom de skattesänkningar som Alliansregeringen började genomföra 2006, var löftet att fortsätta med fler sänkningar i valet 2010, bara folket röstade för Alliansen. Folket röstade och Alliansen vann om än med mindre marginal.
Nu när man givit folket några hundralappar extra, så kunde man helt ostört och i maskopi med andra partier, genomföra grundlagsändringen utan protester. Man hade givit otium till folket.
Om nu Alliansen valde att kalla dessa skattesänkningar som att ge otium till folket, så kan det uppfattas lite missvisande.
Begreppet otium kan tillskrivas antikens Rom där det korrekt översatt blir, att man ger ”fred med värdighet” till folket. Att ge några hundralappar till löntagarna och ta delar av deras frihet, är inget otium, utan enbart kriminellt.
I Riksdagen föregicks andra röstningen om ändringen av grundlagen, av en hetsk debatt. Sju av åtta partier var överens. Det var bara SD som opponerade sig. SD röstade nej till förslagna ändringar med motiveringarna att det nu blir svårare att lämna EU och att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. De som starkast drev frågan var M och S.
Det finns ingen som säger att, bara för att vi varit medlem av EU sedan 1995, så måste det stå i grundlagen.
Att vi dessutom är ett mångkulturellt samhälle kan envar se, utan att det står skrivit i grundlagen.
Europaparlamentarikern Eva Britt Svensson (V) skriver tillsammans med andra, att nu flyttar makten till Bryssel.
Sveriges marginalisering i EU
Sedan Sverige blev medlem i EU 1 januari 1995 har EU:s fördrag reviderats vid tre tillfällen: Amsterdamfördraget 1999, Nicefördraget 2003 och Lissabonfördraget 2009.
Samtliga förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten.
I kapitlet om statsskickets grunder står att Sverige är medlem i Europeiska unionen. Detta gör det svårare för oss att lämna EU.
Man räknar med att c:a 80% av de beslut som tas i den Svenska Riksdagen, redan är fattade i EU.
Den nya EU-grundlagen innebär både en utvidgning av EU:s makt att stifta lagar oberoende av svenska folkets vilja och en ökning av unionens makt att begränsa vår egen riksdags möjlighet att stifta lagar.
Detta överensstämmer illa med öppningsorden i regeringsformen där det stadgas att:
”All offentlig makt utgår från folket” och att ”Riksdagen är folkets främsta företrädare”.
Hur kan våra politiker agera så odemokratiskt?
Det enda man kan se, är att panik uppstått, med anledning av all kritik som unionen fått. Genom dessa åtgärder man vidtagit, vill man säkra medlemskapet.
De sju partierna saknar demokratiskt patos och hyser lågt förtroende för medborgarna och varför ska vi då ha förtroende för dem? En folkomröstning hade därför varit på sin plats.
När man hade folkomröstningen om medlemskap till EU, sade både Carl Bildt och Ingvar Carlsson, att självbestämmandet över våra grundlagar inte skulle påverkas. Nu vet vi att det var lögn och förbannad dikt.
Med anledning av att Riksdagen godkände Lissabonfördraget 2008 så är Sveriges inflytande på våra lagar och regler c:a 1,8%. Resten bestäms över våra huvuden från Bryssel.
När det gäller offentlighetsprincipen, så anser experter att den kraftigt försvagats, sedan inträdet i EU. Löftet var det motsatta. Ett antal ändringar har gjorts i offentlighetsprincipen, sedan medlemskapet.
Ändringarna har inneburit sekretess av myndighetshandlingar. Likaså har meddelandefriheten inskränkts. EU kan stoppa svenska myndigheter från att lämna ut rapporter som kommissionen tagit fram.
Ett antal ändringar har också medfört att svenska tjänstemän har tystnadsplikt. De som läcker straffas.
Svenska regeringen har vikt ner sig och de svenska politikerna i både Sverige och Bryssel, har svikit svenska folket, genom sin tystnad.
I juni 2002 får statsrådet Britta Lejon en slutgiltig rapport från Rådet för Öppna Sverige. Uppdraget har bestått av att genom kampanj öka den offentliga öppenheten. Kampanjen döptes till Öppna Sverige. Det slutgiltiga förslaget i rapporten från Rådet var, att Regeringen inrättar en permanent funktion för öppenhet och insyn. Vad har hänt med den?
Text: Lasse Wikman | Läs mer av Wikman
Relaterat
- NewsVoice (2013): Riksdagen sa ja till utökad sekretess i det internationella samarbetet – katastrof för offentlighetsprincipen
- NewsVoice (2013): Demokrati och offentlighetsprincipen i upplösning?
- NewsVoice (2013): Redaktören på DN.Åsikt inte så intresserad av debatt om demokrati
