KOMMENTAR. DN:s medicinreporter Amina Manzoor gick i förra veckan ut och sågade nio påstådda medicinska myter som cirkulerar i sociala medier. Däribland tillsatt citronsyra E330 i livsmedel. ”Att göra det genom att i stort sett klippa och klistra argument från Livsmedelsverkets hemsida ger inte mycket trovärdighet.” Det skriver hälsojournalisten Ulla Gabay i denna kommentar.
Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com
Låt oss börja med Amina Manzoors egen text i DN under rubriken:
Nej, citronsyra ger inte allergi
”I många livsmedel finns det tillsatt citronsyra, E330, som ett antioxidationsmedel. Den kan till exempel framställas från frukter som innehåller mycket citronsyra eller genom jäsning med hjälp av bland annat mögelsvampen Aspergillus niger.
I sociala medier sprids med jämna mellanrum artiklar om att kemiskt framställd citronsyra kan ligga bakom allergi. Men det saknas vetenskapliga belägg för det. Allergi orsakas av proteiner och citronsyra är inget, och innehåller inget, protein. Dessutom framställer kroppens celler själv citronsyra. Förutom allt detta är det också förbjudet att använda stammar av mögelsvampen som producerar gifter, det innebär att citronsyran som vi får i oss inte är farlig.
Slutsats: Det finns inget skäl att vara orolig för maten om det står på innehållsförteckningen att den innehåller E330 eller citronsyra. Den som får allergiska reaktioner på mat borde i stället kontakta vården och utredas för andra matallergier.”
Källa: Originaladressen för DN:s artikel: ”Nio medicinska myter du inte ska gå på” | Samma artikel på Web Archive
Överkänslighet hör till bilden
Amina Manzoor må ha rätt i att citronsyra i sig inte ger just allergi, men när det handlar om mat och tillsatser finns det en övergripande överkänslighet som i sammanhanget måste tas på stort allvar. Även om allergi (omedelbar respons via nativa försvaret) och intolerans (fördröjd respons via adaptiva försvaret t ex genom att matsmältningen inte fungerar) som härstammar från våra två olika immunförsvar, kan effekterna på sikt för matintoleranta bli autoimmuna med livslånga kroniska sjukdomstillstånd som följd.
Alla har inte kunskap om skillnaden mellan allergi och intolerans och kan därför lätt missuppfatta information som ges, med allvarliga följder för hälsan. Ett sådant exempel är just Manzoors inlägg runt citronsyra, E330. Som reporter är grundfundamentet att se till alla aspekter som kan spela in i ett så viktigt sammanhang som kostens påverkan på hälsan.
Att som Manzoor i det här fallet luta sig mot Livsmedelsverkets hemsida i frågan, uppfyller inte de kraven. Den enda länk i texten för att stärka sitt tvärsäkra påstående att ”citronsyran som vi får i oss inte är farlig” leder till just den sidan. (Jämför gärna texterna.)
Kan vi då inte lita på Livsmedelsverket?
Livsmedelsverket har en lång historia med personer i jäv-ställning bland sina experter. Till exempel köpta professorer från universiteten. Så kallade adjungerade professorer, vars löner betalas av ett företag, en organisation eller annan utomstående. En tradition som tog rejäl fart under 1990-talet [1]. En win/win-situation för alla inblandade: universitetet får gratis arbetskraft, den adjungerade får en prestigefylld titel (utan prefixet adjungerad/tillfällig) och den som betalar lönen får en lojal kraft på plats att utnyttja i sina kommersiella syften.
Den före detta överläkaren Björn Hammarskjöld tog ut jävsdeklarationer för Livsmedelsverkets expertgrupp för 2016, för råd gällande näring (nutrition) och folkhälsa, och fann att flertalet hade kopplingar till både livsmedels- och läkemedelsindustrin. Artikeln publicerades här på NewsVoice 26 januari i år [2]. Det är sorgligt att se att en medicinsk reporter vid Sveriges största morgontidning, i likhet med Livsmedelsverket, mer eller mindre aningslöst går Livsmedelsindustrins ärenden.
Amina Manzoor stödjer sig på Livsmedelsverket
En vanlig väg att få konsumenter att acceptera syntetiska kemikalietillsatser är att de finns naturligt i kroppen. Argumentet används även i det här fallet av Amina Manzoor och Livsmedelsverket. Den citronsyra vi själva tillverkar, inom ramen för kroppens biologiska system, går inte att jämföra med den industriellt framställda. Den kroppsliga ingår i det som kallas för Citric Acid Cycle (eller Krebs cykel), där citronsyra bildas som en komponent i tillverkningen av energi, inom ramen för cellandningen. Processen utspelas sluten, inuti celler i mitokondria, och har en viktig funktion för ämnesomsättningen [3].
Reaktioner mot mat, kemikalier och andra syntetiska tillsatser sker till största delen i det utrymme som finns mellan cellerna. Inte minst i mag- tarmkanalen som dygnet runt har direkt kontakt med allt som kommer ner. En miljö som kontinuerligt utsätt för överbelastning av flitigt använda syntetiska kemikalier i olika kostprodukter.
Där Livsmedelsverket inte tar någon hänsyn till vare sig cocktaileffekten eller kemiska reaktioner vid livsmedelsframställningen. Inte heller tänker man där på den mängd det kan bli under en dag med ämnen som E330, som finns i var och varannan produkt i livsmedelsbutikernas hyllor. Man mäter bara gränsvärden per produkt, enligt en beräknad konsumtion per dag.
Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com
Referenser
[1] SvD: Möjligt att köpa professorstitlar
[2] Björn Hammarskjöld (NewsVoice): Byt ut Livsmedelsverkets experter – De arbetar för industrin
[3] Citronsyracykeln i kroppen, Magnus Ehinger, YouTube
Forskning om immunförsvaret i mag/tarmkanalen:
NCBI: Allergy and the gastrointestinal system
Science Daily: New insights into immune system of gastrointestinal tract
Relaterat
Ulla Gabay (NewsVoice): Citronsyra – Ingen försiktighetsprincip på Livsmedelsverket
NewsVoice: DN:s ”Big Pharma-reporter” har fel gällande kostens betydelse för att läka cancer
Märkligt att det snart inte finns en med Svenskt namn på DN längre. För övrigt är hennes artiklar skräp.
Tack för bra artikel Ulla!
Den som läser Mansoors artiklar har troligen, vid det här laget, insett hur snedvriden hennes information är – får man hoppas.
Att överkänsligheter av olika slag i folkmun ofta kallas allergier är tyvärr både felaktigt och vanligt förekommande.
Så att Mansoor då väljer att skriva om allergier när det egentligen handlar om överkänsligheter är kanske inte så konstigt – för skulle ordet allergi bytts ut mot ordet överkänslighet hade det ju inte varit någon ide´ att publicera hennes artikel.
Beträffande —
”..En vanlig väg att få konsumenter att acceptera syntetiska kemikalietillsatser är att de finns naturligt i kroppen..”
— så säger det sig ju själv att ett naturligt ämne i kroppen är något helt annat än ett syntetiskt ämne tillsatt i mat eller dryck. Någon enstaka produkt som innehåller ett syntetiskt ämne skulle kroppen kanske kunna hantera – men praktiskt taget alla produkter innehåller ju (ofta flera) syntetiska tillsatser idag – för att inte tala om att allting dessutom är besprutat med gifter (ofta ett antal gånger!).
I slutänden handlar det ju om den sammanlagda mängden syntetiska tillsatser man får i sig per dag – så att bara mäta gränsvärden per produkt är ju bara det uppåt väggarna tokigt.
Jag säger förstås Nej Tack till syntetisk kost – ekologiskt är ’min melodi’!
Värdefull information, verkligen…