Den tidigare svenska VD:n John Virapen för läkemedelsjätten Eli Lilly avslöjade för NewsVoice innan hans bortgång hur läkemedelsbolagen flera år innan de lanserar ett nytt läkemedel vilseleder både läkare och allmänheten. Nya läkemedel behöver inte ens fungera. De säljs in ändå mha spökskrivna artiklar och manipulerade forskningsdata.
Text och översättning: Torbjörn Sassersson
I denna analys av Ben Swann (CBS46.com) som är programledare för kanalen Truth in Media framkommer exakt detta. Swann som intervjuat personer från industrin granskar i en serie av inslag hur Big Pharmas propagandamaskineri egentligen fungerar.
Laurie Powell som arbetat för pillerindustrin med varumärkesstrategier (medical brand strategy) berättar att hennes uppgift var att identifiera de läkemedel som hade störst potential att nå kommersiell framgång. Det handlar om preparat som kan användas för att behandla de mest vanliga åkommorna som normalt finns i populationen, men kruxet är att läkemedlen behöver inte ens fungera.
Laurie Powell säger att de kan skapa vilket ”spinn” som helst genom att välja ut bara de forskningsdata som passar (cherry picking) för att lyckas med införsäljningen till läkarna. Det handlar om att lyfta fram ett värde av ett visst preparat trots att det saknas bevis för att preparatet fungerar eller är säkert.
Powell avslöjar att reklamföretag samarbetar med läkemedelsbolag för att producera spökskrivna artiklar som lyfter fram ”cherry picked data” dvs särskilt utvalda forskningsdata som påvisar en skenbar nytta med ett preparat.
Dessa spökskrivna artiklar förmedlas sedan till medicinska journaler där de publiceras, men dessa ”vetenskapliga artiklar” är falska, varnar Powell.
I själva verket är dessa ”vetenskapliga artiklar” reklamtexter vars syfte är att direkt manipulera läkare och dennes kollegor att tro på preparatet i fråga.
”These “scientific articles” are not truly scientific, says Powell, but are actually forms of advertisements created to convince physicians to believe in a certain drug’s potential as well as influence their colleagues.”
Laurie Powell fortsätter med att beskriva hur de kan tex kontakta den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine, JAMA och utöver JAMA de mer specialiserade publikationerna beroende på vilket preparat det handlar om.
Enligt Powell planerar läkemedelsbolagens marknadsstrateger flera år i förväg hur de ska lyfta fram enskilda forskningsdata. Dessa data manipuleras på detaljnivå, för att strömlinjeforma ett säljande budskap.
“We’d plan out over the next few years how we’re going to take the messages that come from the data— which we’d slice and dice that up— and disseminate those messages throughout those publications over a course of years.”
Marcia Angell som är en tidigare chefsredaktör på New England Journal of Medicine kritiserar starkt detta förfarande.
”Det är att korrumpera forskning att försöka få läkare och allmänheten att tro att receptbelagda läkemedel är bättre och säkrare än vad de egentligen är. Jag såg en enorm förändring i relationen mellan akademisk medicin, klinisk forskning och läkemedelsbolagen. Och jag såg att mer och mer partiskhet infördes i forskningen och en av de värsta formerna av partiskhet är att forskarna inte tillåts publicera negativa resultat. Om ett läkemedel inte ser bra ut så publiceras inget, det begravs.”
Bild: Marcia Angell, foto: Wikimedia Commons
Text och översättning: Torbjörn Sassersson