Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
David Rothkopf som tidigare var VD på Kissinger Associates och som skrev boken ”Superclass” om den globala supereliten säger att en liten skara på endast 30 finansfamiljer – med en underklass av 6000 personer – styr världen. Han menar även att det största hotet mot USA är ett handlingsförlamat ledarskap som sitter fast i en vi-mot-dem-mentalitet.
Text: Torbjörn Sassersson – Bild: David Rothkopf – Foto: Ted Talks, 2015
Rothkopf är idag VD på Foreign Policy Group och redaktör för FP Magazine. Han drev även konsultfirman Garten Rothkopf specialiserad på globala trender vid sidan av sitt författarskap. Han senaste bok heter: ”National Insecurity: Making U.S. Foreign Policy in an Age of Fear”. Tidigare var Rothkopf grundare av samt ordförande och VD på Intellibridge Corporation, som bla arbetar med underrättelseanalyser för kunder som det amerikanska säkerhetsetablissemanget, investerare, finansorgan och företag.
Rothkopfs studier av den globala supereliten speglar resultaten som Federal Institute of Technology i Zürich funnit. Institutet konstaterar att 147 storföretag har tillräkligt stor makt för att kunna påverka världsekonomin. Man fann även att alla dessa 147 företag hade styrelsemedlemmar som satt i varandras styrelser (interlocking boards of directors).
Under ett TED-föredrag säger David Rothkopf att USA som världens rikaste nation har mycket värre utmaningar än IS att konfrontera och det är USA:s interna problem som består av en destruktiv och rädslobaserad handlingsförlamning, en oförmåga att kreativt handskas med svåra internationella och nationella problem. Han nämner ett dysfunktionellt Washington och handlingsförlamningen är ett större hot mot USA än alla uppfattade externa hot.
Rothkopf beskriver ett USA och andra länders regeringar vars ledande politiska grupperingar ser kreativt tänkande som direkta hot. Dessa små grupperingar lider av en dysfunktionell gruppsykologi, enligt honom.
”I tankesmedjor, där det är meningen att folk ska skapa nya ideer, kommer inga nya idéer fram för om du har en ny djärv ide, blir du inte bara attackerad på Twitter, du blir inte bekräftad för ett nytt regeringsuppdrag, för att vi är förhöjt reaktiva till giftigheten i den politiska debatten.
Vi har regeringar med en vi-mot-dem-mentalitet, små grupper av personer som tar beslut. Om du sitter i ett rum med en liten grupp av människor, vad får du? Du får grupptänkande. Alla har samma världssyn och alla perspektiv som kommer utifrån betraktas som hot. Detta är en fara.”
Rothkopf nämner i sitt föredrag nedan WTC 911 och att USA efter händelsen, som en reaktion, tittade i fel riktning för att lösa problemet och sedan fortsatte att reagera, men nu mot det negativa resultatet av den första reaktionen.
Rothkopf: How fear drives American politics – TED Talks
Text: Torbjörn Sassersson
Relaterat
Carnegieendowment.org: David Rothkopf
The FP Group om David Rothkopf
New York Times (1989): Kissinger and Friends And Revolving Doors
Your News Wire: Former Kissinger CEO Says The World Is Run By 30 Families
Source Watch om Kissinger Associates, Inc.
Source Watch om David Rothkopf
Wikipedia om David Rothkopf
DN (2017-01-16): Oxfam: Åtta personer äger mer än halva världen tillsammans
”Klyftan mellan världens rikaste och fattigaste fortsätter öka, enligt hjälporganisationen Oxfam. ”Världens åtta rikaste personer äger lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen”, skriver hjälporganisationen i en ny rapport.”
http://www.dn.se/ekonomi/oxfam-atta-personer-ager-mer-an-halva-varlden-tillsammans/
Larsen skrev:
”Sluta pekar på rika människor med framgång, de välutbildade och de etablerade det är inte andras fel att du har misslyckats. Vänd pekfingret mot dig själv och förklara dig! Förklara din ideologiska härkomst, din målsättning och hur denna tänkta utveckling skulle påverka dig?”.
Larsen, du måste ställa frågorna till David Rothkopf. Det är han som debatterar. Min artikel är inte en debattartikel. Kontakta Rothkopf och ställ frågorna till honom. Återkom till diskussionen här och berätta vad han svarade. Försök att hiva upp dig ur klagosoffan. Den är simpel att sitta i och gnälla och peka finger. Upp och engagera dig istället.
Testa någon av följande mail-adresser för att nå David Rothkopf
web[snabel.a]foreignpolicy.com
editor[snabel.a]ForeignPolicy.com
david.rothkopf[snabel.a]ForeignPolicy.com
Det är kända idéer som underbygger denna artikels resonemang, ett fåtal påverkar ett flertal individer. Folkmordet i Rwanda, judiskt frimureri, kapitalistiska rovdjur och fattigdomen, där den sistnämnda är en politisk fråga på alla länders agenda. Politik skall omfördela resurserna för att främja de nationella intressena.
Dagens politik och individ skyller gärna ifrån sig, pekar på skurkar som skapar orättvisor med hjälp av ekonomiskt fiffel, yttre påverkan och politisk propaganda. Politiker säger sig vara allt mer pragmatiska när de kohandlar och driver igenom sina förslag, individen har förlorat sina ideologier eller också bortser man från dessa idéläror när man röstar eller på annat sätt tar ställning.
Gallupundersökningarna visar ständigt på motsägelsefulla resultat, vi vill väl men vi slipper hellre. Vi är goda men någon annan får betala, det är de som har fått mer som skall betala vår godhet.
Sluta pekar på rika människor med framgång, de välutbildade och de etablerade det är inte andras fel att du har misslyckats. Vänd pekfingret mot dig själv och förklara dig!
Förklara din ideologiska härkomst, din målsättning och hur denna tänkta utveckling skulle påverka dig?
Hela storyn som Rothkopf presenterar är just en story. Ren bullshit!
Omformningen av människan och samhället är INTE ett resultat av reaktioner och omedvetna dålia val.
Det finns en medveten strategi för omforma samhället,
att skrämma skiten ur människor mha av terrorism, fejkade händelser och fejkade nyheter.
Byter man ut ordet ”handlingsförlamning” till ’massiv korruption’, blir allt detta raljerande lättare att förstå.
Varför publicera en artikel om sionisterna – skriven av en sionist? Är det inte bättre att publicera artiklar som går till pudelns kärna istället för info vilken släpps av sionisterna själva?
Har vi inte passerat och nått en mättnad av all förljugenhet utan skall fortsätta driva agendan genom hårt slit och ideellt arbete som görs via bloggar mm?
Jag ser det som gratisreklam för sionistideologin.