NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
”Vilken röra! I det galna syriska kriget kämpar USA-stödda och väpnade grupper mot andra USA-stödda rebellgrupper. Hur kan det vara så?” Eric S. Margolis skriver att USA förlorat kontrollen över kriget i Syrien, ett krig styrt av ett Pentagon och ett CIA som gått skilda vägar.
Text: Eric S. Margolis, ”Pentagon And CIA at War in Syria” | Översättning: Pia Hellertz
Det beror på att Obamas Vita huset satte igång kriget i Syrien, men har sen dess förlorat kontrollen över processen. När USA har en stark president brukar han hålla militären och underrättelsetjänsten i ett stramt koppel. Men Obama-administrationen har haft en svag försvarsminister och ett gäng ”lady-strateger”, som är de värsta militära befälhavarna sedan Louis XV, som satte sin älskarinna, Madame de Pompadour, som ansvarig för franska militära styrkor under sju års krig. Fransmännen dirigerades av preussarna. Frankrikes fiende, Fredrik den store av Preussen, namngav en av sina hundar, ”la Pompadour”.
Som ett resultat av detta gick de två grenarna av den offensiva amerikanska strategiska makten, Pentagon och CIA, skilda vägar i Syrien. Växande konkurrens mellan den amerikanska militären och det militariserade CIA blev synligt för alla i Syrien. Trötta på den häpnadsväckande inkompetensen i Vita huset lanserade och supportade den amerikanska militären egna rebellgrupper i Syrien, medan CIA gjorde samma sak. Kriget mellan de USA-stödda grupperna utbröt strax efter utbrottet i Syrien och Irak. US Special Forces anslöt sig till striderna i Syrien, Irak och nyligen även i Libyen.
De mycket omskrivna grymheterna, som massmord och halshuggningar, generade Washington kraftigt, som fick det svårare att skildra sina ”jihad wildmen” som en befrielserörelse. Det enda exceptionella med USA:s politik i Syrien var dess häpnadsväckande inkompetens. Få kan hålla koll på de 1000 grupper av jihadister som ständigt håller på och ändrar sina namn och skiftande allianser: ”Turkomans”, ”Yazidis”, ”Armenians”, ”Nestorians”, ”Druze”, ”Circassians”, ”Alawis”, ”Assyrians” och ”Palestinians”. Och ja visst ja, ”the Alevis”.
Samtidigt vållar ISIS förödelse i Syrien och Irak. Men vilka är ISIS egentligen? Några tusen huliganer i 20-årsåldern och lite till, med liten eller ingen kunskap om islam, men med en brinnande önskan att förstöra den rådande samhällsordningen och som uppskattar att bli uppmärksammande i media. Ledningen för dessa turbanklädda anarkister verkar ha bildats i amerikanska fångläger i Afghanistan.
USA, Saudiarabien och Turkiet beväpnade och finansierade ISIS som ett vapen som släpptes lös i Syrien.
Syrien var allierad med Iran som vägrade att ta order från västmakterna. Västvärlden bär ett stort ansvar för att ha dödat 450,000 syrier, och för att åtminstone halva nationen på 23 miljoner har blivit flyktingar samt för förstörelsen av detta en gång så vackra land.
Vid någon tidpunkt skakade ISIS av sig sina västerländska handledare och bokstavligen löpte amok, men USA har ännu inte gjort något samlat försök att krossa ISIS på grund av dess fortsatta användbarhet i Syrien och i USA, där ISIS har blivit amerikanska politikers favorit-strykpojkar.
Därefter kom kurderna, en mycket gammal indoeuropeisk grupp statslösa människor, som är spridda över Turkiet, Irak, Iran och Syrien. De har nekats en nationalstat av västmakterna sedan första världskriget. Kurdiska rebeller i Irak har beväpnats och finansierats av Israel sedan 1970-talet.
När USA:s arabiska jihadister visade sig vara militärt svaga, vände USA sig till kurderna, som är kända som skickliga krigare, med beväpning och finansiering av kurdiska syriska YPG, som är en del av den välkända rebellgruppen PKK som bekämpar Turkiet. Jag täckte den turkisk-kurdiska konflikten i östra Anatolien under 1980-talet där 40,000 människor dog.
Nu slåss Turkiet igen mot en ökande våg av kurdiska attacker, vilket leder till att turkarna nu kämpar i norra Syrien för att hindra de kurdiska rebellstyrkorna att komma fram.
Så, Turkiet, en viktig amerikansk allierad, slåss nu mot CIA-stödda kurdiska grupper i Syrien. Åttio procent av turkarna tror att den senaste misslyckade kuppen i Turkiet orkestrerades av USA – inte av Vita huset, men av Pentagon som alltid har stött Turkiets militär.
Denna stora turkisk-kurdiska krisen var helt förutsägbar, men de tröga yngre ”krigarna” (”obtuse junior warriors”) i Obama-administrationen misslyckades med att förstå detta. Nu har ryssarna kommit in i striden i ett försök att förhindra att deras allierade, Bashar Assad, störtas av västmakterna, också helt förutsägbart.
Ryssland påstås bomba ISIS, men i själva verket riktas bomberna mot USA-stödda grupper. Washington är upprörd över vad de onda ryssarna gör i Mellanöstern, som är detsamma som USA har gjort i decennier.
USA och Ryssland gör nu båda anspråk på att ha dödat en högt uppsatt befälhavare i ISIS i ett flyganfall. Deras stridsflygplan duckar för varandra, vilket skapar ett perfekt scenario för en frontal konflikt vid en tidpunkt när de neokonservativa i USA agiterar för krig med Ryssland.
Tror någon att det fattiga, söndrade Syrien är värt priset? Hatet mot USA sjuder nu i Turkiet och i hela Mellanöstern. Hundratals miljoner amerikanska skattepengar har gått till spillo i detta grymma, meningslöst krig.
Det är hög tid för USA att sluta röra i denna häxans brygd.
Text: Eric S. Margolis | Översättning: Pia Hellertz
Eric S. Margolis är en prisbelönt, internationellt erkänd kolumnist. Hans artiklar har publicerats i New York Times, International Herald Tribune, Los Angeles Times, Times of London, Gulf Times, Khaleej Times, Nation – Pakistan, Hurriyet – Turkiet, Sun Times Malaysia och andra nyhetssidor i Asien.
Margolis hemsida: Ericmargolis.com
