Jan Ericson (M) uppmanade Lars Bern att sluta debattera fel grejer

Efter min senaste krönika om hotet om ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland har jag uppmanats av den moderate riksdagsmannen Jan Ericson att lämna den geopolitiska debatten som han anser att jag inte behärskar. Han är helt uppslukad av den hysteriska antirysspropagandan antyder att jag skulle vara anlitad av ryssarna. Detta angrepp är så pass uppseendeväckande att jag valt att göra denna kommentar.

Text: Lars Bern, Antropocene

Mitt brinnande intresse för politik i allmänhet och geopolitik i synnerhet började i mitten av 50-talet, då Jan Ericson inte var född. Han började sin politiska bana över 40 år senare. I början av sextiotalet följde jag dagligen det amerikanska presidentvalet där John F Kennedy valdes till president. Mitt intresse var så stort att jag så ung jag var, t.o.m. prenumererade på den då väl ansedda New York Times och läste alla krönikor av den ledande politiska krönikören James Reston. Jag kunde alla Kennedys tal nästan utantill. På den här vägen har det fortsatt hela mitt nu ganska långa liv, jag har dagligen följt den geopolitiska debatten och utvecklingen. Jag har läst metervis med tegelstenar om geopolitik. Detta är min bakgrund, när jag skriver på bloggen om geopolitiska ämnen.

Min ungdoms romantiskt ideella bild av västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet fick sin första knäck när bröderna Kennedy mördades och den kallhamrade president Lyndon B. Johnson året efter med stöd av en false flag i Tonkinbukten, började angreppen på Nordvietnam och Vietnamkriget började. Vad som senare avslöjades genom de läckta s.k. Pentagon Papers som publicerades i NYT var vilket konspiratoriskt spel som legat bakom. Jag lärde mig att med kritisk blick analysera de uppgifter som spreds när det gällde USA:s maktspel och att false flags och konspirationer var ett ofta använt verktyg.

Jag har genom åren kunnat följa hur maktspelet bakom kulisserna i Washington ser ut och jag har lärt mig att makten faktiskt inte ligger i Vita Huset utan hos en liten elit i Council on Foreign Relations (CFR) som i sin tur domineras av mycket starka ekonomiska krafter. Jag har under åren kunnat följa alla CIA:s kupper mot stater som stått i vägen för oligarkins ekonomiska intressen. Jag har sett USA starta krig för att försvara samma ekonomiska intressen. Det är mot bakgrund av dessa under 60 år samlade erfarenheter och kunskaper som jag här på bloggen skriver om geopolitik. Tillrättavisandet från en oerfaren och förhållandevis okunnig moderat riksdagsman blir med denna bakgrund en grov förolämpning.

Jag har länge tydligt sett utvecklingen av USA:s och västvärldens geopolitik gå mot det som idag kallas den nya globala världsordningen. Jag har bevittnat hur ett halvdussin oligarker tagit kontrollen över västvärldens medier och hur kritisk journalism strypts och övergått i ren propaganda. Det handlar om att minska nationalstaternas suveränitet till förmån för överstatliga institutioner inom det av väst dominerade FN-systemet och EU. Det handlar även om att med förmenta handelsavtal, stärka oligarkernas globala företags och bankers makt på nationalstaternas bekostnad. Jag upptäckte till min stora förundran att världens viktigaste centralbank – amerikansak FED ägs av en handfull stora privata banker som i sin tur är bland de största aktieägarna i nästan alla globala företag. Bankerna ligger i händerna på bara ett dussintal oligarkifamiljer där flertalet finns i USA och några i Västeuropa. Den här kretsen finansierar och dominerar CFR som i sin tur sätter agendan för USA:s geopolitik.

Efter det svenska EU-inträdet har jag upptäckt hur den ökande globaliseringen steg för steg undergräver demokratin till förmån för en allt mäktigare oligarkkartell som tar för sig allt mer. Kartellens grand old man David Rockefeller har öppet i sina memoarer bekräftat detta tillstånd, så det är ingen konspirationsteori som Jan Ericson vill att vi skall tro. Folket har tappat större delen av inflytandet över den förda politiken.

Den lilla ekonomiska tillväxten i västliga ekonomier kommer allt mindre vanliga människor till del och ackumulerar för varje år i ökande grad i fickorna hos den rikaste procenten av befolkningen. Oligarkernas och deras lakejers rikedomar växer snabbt medan vanliga människor nu får det sämre och blir allt mer frustrerade över sitt allt mindre inflytande över politiken. Det politiska etablissemanget som förr kämpade för folkets väl, har idag korrumperats och valt globalisternas sida. De har släppt kontakten med sina väljare. Denna utveckling har skapat grogrunden för den folkliga revolt vi idag ser mot det politiska etablissemanget över hela västvärlden.

Moderaterna som Jan Ericson tillhör är kanske det parti som tillsammans med Liberalerna gått längst i stödet till globaliseringskrafterna mot nationen. Partiet har två tidigare partiledare Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt som idag står på de mäktiga oligarkernas lönelista för de tjänster de utför och utfört åt deras nya världsordning. Alla har vi i färskt minne hur Reinfeldt under sin regeringstid började implementera globalisternas agenda i Sverige genom att riva ner försvaret, öppna gränserna och förolämpa svenskarnas nationalkänsla. Carl Bildt har nära band till CFR-kretsen genom sin framträdande roll i deras lobbyorganisationer Bilderberggruppen och Trilaterala kommissionen.

Den som mer än någon ställt sig i vägen för oligarkernas globaliseringskartell är president Putin i Ryssland. Det har gjort att ett viktigt mål för kartellen är att försöka störta Putin från makten. Det har även lett till att om man argumenterar emot nedmonteringen av nationalstaterna och deras folkstyre, så blir man direkt utpekad som Putin-anhängare på det sätt som Jan Ericson gör mot mig. Klassisk guilt by association. Detsamma gäller om man lyfter fram det absurda påståendet som kommer från bl.a. moderaterna, att Ryssland idag är ett större militärt hot än Sovjet en gång var, trots att man har en militärbudget som är en femtedel av vad den var då och en femtondel av USA/NATO:s.

Det är ingen tvekan om att Putins regim i Ryssland har starka inslag av åsiktsförtryck mot oliktänkande och att det säkert förekommer förföljelser och trakasserier. Deras medier är inte fria som de en gång var hos oss i väst. Vad man dock måste erkänna är att åsiktsfriheten i dagens Ryssland är större än i forna Sovjet, så det går kanske åt rätt håll. Människor är inte längre inspärrade bakom en mur.

I väst går tyvärr utvecklingen åt motsatt håll, inte minst har jag sett detta i klimatfrågan som Ericson nämner, där vi ser upprepade försök att tysta de som kritiserar politiken och det bedrägliga fifflandet med temperaturdata från statliga myndigheter. I USA finns det staka rörelser för att försöka kriminalisera de som motsätter sig globalisternas påståenden i klimatfrågan.

Det lustiga är att Jan Ericson av någon anledning uppskattat min kritik av klimatlarmen, vilket sannolikt beror på att han inte förstår sambanden mellan klimatfrågan och geopolitiken. Vi ser även i den pågående valrörelsen i USA hur de ledande av oligarkerna kontrollerade medierna är totalt bias till förmån för oligarkins kandidat Clinton. I de senaste skandalerna runt kandidaterna har en 11 år gammal video med ett dumt uttalande on kvinnor av Trump fått 15 gånger mer tid i TV än de långt allvarligare läckta mejlen rörande statshemligheter från Clinton. Kom inte och påstå sedan att vi har en friare mediedebatt än i Ryssland.

I Jan Ericsons Sverige är det liktydigt med att driva Putinpropaganda om man lyfter fram och kritiserar det globalisterna faktiskt ägnar sig åt. Vi ser en oroande tendens att på detta sätt försöka tysta en berättigad kritik av den totala omvandling av vårt samhälle som sker utan något folkligt mandat. Ericson kommer med en rad anklagelser om att min kritik av den av väst förda politiken bara är ogrundade påståenden. Trots att jag på punkt efter punkt kunnat visa på klara bevis för vad jag skriver fortsätter han med anklagelser om ogrundade konspirationsteorier.

Jan Ericsons slutkläm tar rekordet:

”Men bäste Lars – släpp konspirationsteorierna och de vilda fantasierna om världspolitiken och skriv om det du är en stjärna på att analysera, nämligen miljö- och klimatpolitiken!”

Moderaten förstår inte att miljö- och klimatpolitiken är ett mycket viktigt led i världspolitiken.

Text: Lars Bern