Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
Mark Bouton som arbetat som FBI-agent i 30 år och som skrev boken ”How to Spot Lies Like the FBI” berättar för Business Insider hur vem som helst kan lära sig att detektera lögner genom att studera ansiktsuttryck och kroppsspråk.
Tekniken att se lögner för att ta reda på sanningar är inte enbart bra vid polisutredningar utan i många andra sammanhang, menar Mark Bouton. NewsVoice har tidigare skrivit om den amerikanske psykologen Paul Ekman. Han har utvecklat en utbildning på nätet som lär dig studera mikrouttryck (micro expressions) i ansiktet. Även han tillämpar kunskapen i många olika sammanhang för olika klienter.
Paul Ekmans rön ligger till grund för TV-serien ”Lie to me” vilken i sig är en utbildning i denna teknik. NewsVoice publicerar längst ned ett TV-inslag med en annan pensionerad FBI-man som berättar om konsten att se lögner, men först går vi igenom Boutons tips:
Mark Bouton:
-
Mark Bouton – Foto: Jan Biles, The Capital Journal Ögonen rör sig fort från sida till sida. Många känner oro när de ljuger, som om ögonen söker en flyktväg bort från ”brottsplatsen”.
- Snabba blinkningar. Normalt blinkar vi en gång per 10-12 sekunder. Lögnare blinkar oftare medan de ljuger.
- Lögnaren har en tendens att blunda längre än en sekund när de drar en vals.
- Ett falskt leende har inte med sig ögonen. Munnen kan le, men vid ett sant leende ”ler” även ögonen och det bildas naturliga le-rynkor runt ögonen.
- Högerhänta personer har en tendens att titta snett upp åt höger när de ljuger om något de sett. För vänsterhänta gäller det omvända.
- Högerhänta personer har en tendens att titta rakt åt höger när de ljuger om något de hört.
- Högerhänta personer har en tendens att titta snett ner åt höger när de ljuger om sensationer tex lukter.
- Att personen i fråga rör sig i ansiktet, tex kliar sig i ansiktet, kan vara ett tecken på ljugande.
- Att snörpa på munnen kan vara ett tecken på en lögn eftersom lögnaren ofta blir torr i munnen och snörpningen blir en effekt av det.
- De flesta kvinnor rodnar när de ljuger.
- När en person berättar en lögn och samtidigt skakar diskret på huvudet kan det tyda på att personen inte är överens med sig själv om lögnen.
- Och slutligen, en lögnare svettas omotiverat mycket vid ljugande.
Se video på Business Insider om tipsen
Använd teknikerna för att studera svenska auktoriteter
NewsVoice uppmanar dig som läsare att försöka använda dessa tekniker för att analysera när politiker, myndighetspersoner, företagsledare eller andra höjdare drar valser. Återkom till NewsVoice med din analys och berätta vad du anser är exempel på lögner.
Text: NewsVoice
Fd FBI-agent Bill Brown berättar om lögndetektion utan lögndetektor
Nej, det är inte sant, man kan inte se, mäta eller hwöra om någon talar sanning eller ljuger.
Att bekräfta sina fördomar, få belägg för sina misstankar eller peka ut de skyldiga är en dålig verksamhet. Man skall göra sig kvitt sina fördomar, misstankar och möta alla människor med respekt.
Det finns säkert en hel del falskhet hos er själva som ni kan städa ut.
Det är inte sant, man kan inte se, mäta eller höra om någon talar sanning eller ljuger.
Att bekräfta sina fördomar, få belägg för sina misstankar eller peka ut de skyldiga är en dålig verksamhet. Man skall göra sig kvitt sina fördomar, misstankar och möta alla människor med respekt.
Det finns säkert en hel del falskhet hos er själva som ni kan städa ut.
Mona Nilsson, det är också lika viktigt att lyssna vad personen säger, som det är hur dem säger det (med kroppen). Ja menar politiker (och annat yrkeskategorier) mediantränas i att framstå som trovärdiga. Det som fångade mitt intresse i hans replik till din fråga var att ”people can believe what they want.” Alltså människor KAN tro vad de vill tro. Inte FÅR tro vad de vill. För mig framstår detta som att han är missnöjd med att vi fortfarande KAN tro. Inte nöjd med att vi FÅR tro vad vi vill. I framtiden kanske vi inte ens KAN tro på vad vi vill längr. Detta är inget annat än tolkningarnas kost. Och tolkningar kan vara bra, dåliga. Lämpliga eller olämpliga. Vidare trovärdiga eller icke trovärdiga. Men de kan aldrig vara sanna eller falska. Så att läsa av en person är barra en lite, lite del i det stora hela. Viktigare då att spåra upp bias, vilket du gjort på ett strålande sätt. Nej han är naturligtvis inte trovärdig, detta avslöjar hans bias.
Mona Nilsson, det är också lika viktigt att lyssna vad personen säger, som det är hur dem säger det (med kroppen). Ja menar politiker (och annat yrkeskategorier) mediantränas i att framstå som trovärdiga. Det som fångade mitt intresse i hans replik till din fråga var att ”people can believe what the what.” Alltså människor KAN tro vad de vill tro. Inte FÅR tro vad de vill. För mig framstår detta som att han är missnöjd med att vi fortfarande KAN tro. Inte nöjd med att vi FÅR tro vad vi vill. I framtiden kanske vi inte ens KAN tro på vad vi vill längr. Detta är inget annat än tolkningarnas kost. Och tolkningar kan vara bra, dåliga. Lämpliga eller olämpliga. Vidare trovärdiga eller icke trovärdiga. Men de kan aldrig vara sanna eller falska. Så att läsa av en person är barra en lite, lite del i det stora hela. Viktigare då att spåra upp bias, vilket du gjort på ett strålande sätt. Nej han är naturligtvis inte trovärdig, detta avslöjar hans bias.
Men detta är bara tillämpbart på människor med ett samvete. Alltså förmågan att känna skuld.
En liten teknisk detalj om sinnet och lögnen. Sanningen är grunden för lögnen – enkelt. För att skydda lögnen mot sanningen bygger sinnet en brandvägg mellan sanning och lögn. Denna lögnbrandvägg har faktiskt ett ohmskt motstånd. Om nu en fråga riktas mot sanningen så är sinnet så snabbt att brandväggens reaktion ligger lite efter i tid och det blir ett litet ”hål” i brandväggen däri det ohmska motståndet minskar – dock blixtsnabbt, men kan ses med känsligt instrument.
Strålskyddsstiftelsen uppmanar alla att studera denna korta video där Mona Nilsson ställer en fråga till Eric van Rongen, som är ordförande för den organisation ICNIRP som rekommenderat gällande skyhöga och föråldrade gränsvärden för mobilstrålning. Van Rongen är också expert på WHO och i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd, SSM. Han har alltså stort ansvar då hälsorisker med trådlös teknik år efter år avfärdas. Lögnare eller sanningssägare? Träna dig på ett enkelt första fall: Eric van Rongen. https://vimeo.com/170138515
Kan vi lita på när denne man säger att forskningen inte skulle visat hälsorisker av mobilstrålning?