Tim Bryant: New World Order sammanfattat

Lars Bern har i en rad krönikor försök kartlägga geopolitiken, globalismen, New World Order och de gamla nationalistiska krafterna. Här följer en sammanfattning av de viktigaste spelarna, planerna och metoderna. Texten är en översättning av artikeln ”Understanding The New World Order – The Who, What, How and Why” av Tim Bryant.

Text: Tim Bryant | Översättning: Pia Hellertz | Bilder: World Government Map (PDF) | Läs mer om författaren Tim Bryant | Artikeln har tidigare publicerats på webben på Lars Berns blogg Antropocene och ursprungligen i pappersutgåvan av DSM (dsm.nu)

New World Order

”En kort återblick på historien kommer att visa att kejsare och tyranner har försökt att utöka sin makt och sitt inflytande över allt större områden i århundraden. Det är bara det att idag kan det göras på en global skala som aldrig förr … ”

Vid en sökning på Google kan man omedelbart få upp till 760 miljoner sökresultat på begreppet ”New World Order”, jämfört med bara 719 miljoner för ordet ”politics.” Det verkar ganska klart att begreppet ”den nya världsordningen” inte är något nytt. Snarare är det ett ganska erkänt och diskuterat ämne i världsmedvetandet.

Faktum är att det förra året även genomfördes en internationell konferens om ”New World Order: A Recipe for War or Peace” (”New World Order: Ett recept för krig eller fred”) som sattes samman av Dr Mahathir Mohamad, tidigare premiärminister i Malaysia, en post han innehade i 22 år.[1]

Men precis som i politik finns det ett brett spektrum av uppfattningar om vad uttrycket ”den nya världsordningen” betyder och vad det i verkligheten innebär. I stället för att plocka isär varje del och sidospår i teorin, skulle det vara mer konstruktivt att börja utreda det som kan hållas samman genom att använda enkelt kontrollerbara uppgifter, historiska perspektiv och sunt förnuft.

Det är helt klart att man vill diskutera det, så för att kunna diskutera detta illusoriska koncept på ett öppet och moget sätt, måste man börja med att släppa förutfattade uppfattningar, även du bara gör det medan du läser den här artikeln, och försöka att titta på bevisen på ett nytt och öppet sätt. Det är en alltför viktig fråga för att man åtminstone inte bör överväga det hela…

Definition av den nya världsordningen

En grundläggande definition kan vara det bästa att börja med, som ett sätt att lägga grunden för allt annat. För att göra detta, låt oss först ta en titt på ett citat av den kände alternative forskaren och journalisten James Corbett när det gäller frågan om vad den nya världsordningen är:

”Jag tror inte att det är rätt att avgränsa den nya världsordningen till att vara en policy eller en grupp. Jag menar att det snarare är en del av en ideologi om globalism, som har formulerats på olika sätt av olika ledade personer som är sammankopplade, men kanske inte alltid på det sätt som vi tror.”

Från början är det viktigt att förstå att den nya världsordningen inte nödvändigtvis är en viss grupp personer eller en skriven lag, utan det är mer en övergripande ideologi. En ideologi är en världsbild och ett trossystem som styr en individ, en grupp, en social rörelse, en klass eller en institution.

Grundtanken bakom ideologin om en ny världsordning är internationell kollektivism. Medan makt och lag inom olika samhällen i huvudsak är centraliserad till färre grupper, så innebär kollektivismen att överskrida nationerna och flytta makten och lagen till internationella organ och institutioner, i tron att det gynnar människor i världen kollektivt mer än en decentraliserad lokal lagstiftning. Därför är idén om en ny världsordning inte bara en politik, en inhemsk grupp eller en internationell organisation, utan den omfattar en internationell ideologisk rörelse för byggandet av ett globalt styrningssystem.

Det finns inget tvivel om att inom denna ideologi utvecklas vissa mönster och strukturer hos människor och organisationer och deras taktik kontinuerligt, om och om igen, för att på sikt genomföra uppdraget. Medan många bara är allmänt välvilliga till denna rörelse, så vet dessa grupper och individer vad det egentligen handlar om och hänvisar ofta till idén om ”The New World Order” i sina skrifter, sina tal och sin litteratur. Det är en sann konspiration för en ny världsordning med en internationell kollektivism, vilket en majoritet av mänskligheten inte ens är medveten om.

Nu är det här som många människor, som inte kommit i kontakt med dessa tankar tidigare, kanske kommer att sluta läsa, eftersom den första tanken som spelas upp kanske är att det verkar vara som en Hollywoodfilm om en hemlig makt eller en auktoritär diktator, som styr över världen från sin heliga tron. Det är dock ett mycket förenklat sätt att se på en ideologi som spänner över generationer och som är betydligt mer komplex och nyanserad än många tror.

Till att börja med behöver inte ordet styrning nödvändigtvis ha samma betydelse som regering. Medan regering är en synlig grupp eller organisation, som ofta väljs och som hålls ansvarig, kan styrning överskrida nationen och drivas privat som en starkare makt bakom kulisserna, och som inte alltid är synlig och oftast inte är vald eller ansvarig inför allmänheten. Till exempel är det väl känt att kardinal de Richelieu var ”kraften bakom tronen” för Ludvig XIII av Frankrike.

På samma sätt är det idag väl känt att Federal Reserve är en stark ”makt bakom tronen” i USAs regering, med sin självständiga förmåga att styra penningpolitiken. Det är denna koncentrerade makt som arbetar tillsammans i skuggorna mot ett en-världssystem och som de flesta människor ofta hänvisar till i dag som ”The New World Order.

I en värld med en sådan teknisk utveckling som vi nu har, bör det inte komma som en överraskning för någon att det skulle kunna finnas en ideologisk grupp som bildats omkring konsolidering av internationell makt och kontroll. Vilken kort överblick på historien som helst beskriver hur kejsare och tyranner har försökt att utöka sin makt och sitt inflytande över allt större områden i århundraden.

Det råkar bara vara så att det i dag kan göras på en global skala som aldrig förr. Detta var inget som kom som en blixt från en klar himmel. Många människor på hög samhällsnivå har länge öppet diskuterat sin vision om en världsregering. Samtidigt har andra blivit medvetna och varnar om uppbyggnaden av de osynliga krafter som nu arbetar tillsammans bakom kulisserna mot ytterligare centralisering av kontrollen. De följande är bara några av de många citat som florerar med uttalanden av mycket erkända personer om ämnet:

”De verkliga härskarna i Washington är osynliga, och utövar makt från bakom kulisserna.” – Felix Frankfurter, Supreme Court Justice, 1952

”Några av de största männen i USA när det gäller handel och tillverkning är rädda för något. De vet att det finns en kraft någonstans så organiserad, så subtil, så vaksam, så sammankopplad, så fullständig, så genomträngande, att de föredrar att inte tala alltför högt, när de talar fördömande om detta.” – Woodrow Wilson, USAs 28e presidenten

”Vi ska ha en världsregering, oavsett om vi gillar det eller inte. Den enda frågan är om världsregeringen kommer att uppnås genom samtycke eller erövring.” – James Paul Warburg [son till Paul Warburg, författaren av Federal Reserve Act] 7 februari 1950

”Vi är tacksamma mot Washington Post, New York Times, Time Magazine och andra stora publikationer vars direktörer har deltagit i våra möten och respekterat sina löften om diskretion i nästan 40 år. Det skulle ha varit omöjligt för oss att utveckla vår plan för världen om vi hade utsatts för publicitet under dessa år. Men världen är nu mer sofistikerad och förberedd att marschera mot en världsregering. Den överstatliga suveräniteten hos en intellektuell elit och framträdande bankirer är säkert att föredra framför nationellt självbestämmande som praktiserats i tidigare århundraden.” – David Rockefeller, Baden-Baden, Tyskland 1991

”Jag tror att hans [Obamas] uppgift blir att utveckla en övergripande strategi för Amerika under denna period, nu när en ny världsordning verkligen kan skapas.” – Henry Kissinger, CNBC, 2008

Det verkar ganska uppenbart att något är på gång bakom stängda dörrar, vilket många inom etablissemanget är medvetna om och antingen ingår i eller är rädda för att prata om. Så hur börjar man med att sätta in allt detta i ett rationellt perspektiv?

Koncentration av makten

Det bästa stället att börja kanske skulle kunna vara att förstå hur stora mängder privat kapital fann sin väg till en liten grupp händer, vilket började i slutet av 1700-talet, särskilt två ledande familjer, Rockefellers och Rothschilds. Även om det finns många andra bitar viktig information att sortera, kan dock en grundläggande förståelse för dessa två enormt mäktiga intressen ge människor en inblick i de starkaste krafter som arbetar bakom tronen för att skapa en kollektiv världsmakt.

Rockefellers och Rothschilds är inga normala familjer. De har privata samlade tillgångar och befogenheter som är avsevärt mycket större än vissa självständiga nationers. En rättvisande bild av historien är därför omöjlig att förstå utan att diskutera deras inflytelse. Deras inflytande sträcker sig så långt tillbaka att många av de tidiga internationella strukturer som inrättats har fått deras namn.

John F. Hylan, borgmästare i New York under tiden 1918-1925, har sagt:

”Det verkliga hotet för vår republik är den osynliga regeringen, som likt en gigantisk bläckfisk krälar sina slemmiga tentakler över våra städer, stater och folk. För att undvika generaliseringar, låt mig säga att i huvudet på denna bläckfisk är Rockefellers Standard Oils intressen samt en liten grupp av kraftfulla bankhus, i allmänhet kallade internationella bankirer (Rothschilds). Detta lilla kotteri av kraftfulla internationella bankirer kan nästan köra USAs regering själva för sina egna själviska syften.”

För att uppnå en sådan makt planerade och byggde de båda familjerna verkliga monopol inom sina respektive områden: Rothschilds inom bankväsendet och Rockefellers i olja. Från och med 1800-talet blev Rothschilds de obestridliga kungarna över bankväsendet. De startade en privat centralbank i nästan alla länder i Europa. Bröderna skapade ett imperium genom den privata utlåningsverksamheten med fractional reserve banking.

Som diskuterats i en tidigare artikel, Is the U.S. Dollar Going to Collapse,[2] tillät Rothschilds att man lånade ut mycket mer pengar än man hade på sitt konto eller som guld för att backa upp det. Det gör dem till den rikaste familjen på planeten. De har samlat en förmögenhet genom att skapa lån mot ränta, inte bara för människor och företag, utan även för regeringar, vilka i sin tur gav dem otrolig makt, eftersom de var de huvudsakliga kreditgivarna till nästan alla regeringar i Europa.

Detta var särskilt effektivt eftersom regeringarna behövde pengar för sina krig, så allt efter som tiden gick blev dessa regeringar massivt skuldsatta till Rothschilds. Detta gav Rothschilds ett enormt inflytande över politik och internationella frågor, eftersom de kontrollerade nästan hela penningmängden i Europa och de kunde krascha marknaderna bara på grund av nyckfulla infall. Baron Nathan de Rothschild gjorde ett uttalande som blev ökänt:

”Jag bryr mig inte om vilken marionett som placeras på Englands kungatron för att styra Riket. Den som styr Englands tillgång av pengar styr också hela Riket, och jag styr Englands tillgång av pengar.”

Familjen stannade dock inte vid bankverksamhet. De ägde också stora andelar i företag som BP, Royal Dutch Shell, Goldman Sachs och Reuters, bland många andra. De gjorde också massor av pengar genom att finansiera en del av de framgångsrika affärsmän som blev ombud för Rothschilds, inklusive Cecil Rhodes, så att han skulle kunna skapa monopol över diamant- och guldfälten i Sydafrika, E.H. Harriman så att han kunde bygga ett järnvägsmonopol, Cornelius Vanderbilt så att han skulle kunna utveckla ett järnvägs- och sjöfartsmonopol, och Andrew Carnegie så att han skulle kunna bygga upp ett monopol på stål, bland många andra.

Sedan fanns affärsmagnaten J.P. Morgan, som ansågs vara den rikaste mannen i världen vid den tiden, men när han dog konstaterades det att han var Rothschilds högra hand. Sedan har vi naturligtvis deras finansiering av den ökände John D. Rockefeller.

John D. Rockefeller var grundaren av Standard Oil från mitten till slutet av 1800-talet, vilket skapade ett verkligt monopol på oljeraffinering i början av den amerikanska oljeboomen. Som vi nu vet kom olja att bli världens mest eftertraktade handelsvara. Han uppnådde detta genom att starta ett av de största oljebolagen i världen och förvandla det till ett monopol genom att ingå ett hemligt förbund med Rothschilds och Morgan för finansiering och med järnvägsbolaget South Improvement Co, en affär som tillät honom att dominera tävlingen genom att ha de lägsta transportkostnaderna.

Han kunde snart göra så att de flesta företagarna gick i konkurs och sen köpte han upp nästan all konkurrens. År 1879 uppskattades det att han ägde 90% av oljeraffinaderierna i världen, ett sant internationellt monopol. Han fick rykte om sig att vara en hänsynslös affärsman och avbildades ofta i tryckta sammanhang som en orm.

På samma sätt som med Rothschilds var Rockefellers bara i början när det gällde att samla inflytande. Teddy Roosevelt (vicepresident 1901 och USAs 26:e president 1901–1909, mitt tillägg, PH) skulle så småningom komma att bryta upp Standard Oil Trust. Rockefeller skulle dock bara komma att tjäna mer på försäljningen och upplösningen, samtidigt som de kom att äga stora intressen i Exxon, Mobil, Chevron, BP och Royal Dutch Shell. De skulle också starta sin egen bank, vanligen kallad JP Morgan Chase idag, liksom samverkan i hemlighet med Rothschilds och andra elitbanker för att starta den kraftfulla Federal Reserve i USA.

Båda familjerna hade också kraftigt finansierat, har intressen i eller sitter i styrelserna för hundratals storföretag samt ansvarar för mängder av fastigheter över hela världen, särskilt i New York City, som är hem för det berömda Rockefeller Center, och i Israel, där Rothschilds bland andra skapade Israeli Supreme Court Building. Detta är bara en kort inblick i de massiva privata förmögenheter som dessa två stora familjer har förvärvat. Förmögenheter så stora att de är omöjliga att beräkna i definitiva siffror.

Det var inte bara dessa två familjer som gjorde sig rika, även om de var de mest framträdande. De finansierade även många av de andra familjerna. Från och med slutet av 1700-talet ökade gruppen av ytterst rika kapitalister som utövade en stor privat makt över stora delar av viktiga marknader, i en storleksordning som samhällen inte hade varit vana vid. För första gången i historien blev personer med stora mängder privat kapital en mycket stark maktfaktor i samhället, vilket ytterst utmanade regeringsmaktens och det allmännas intressen.

Prof. Dr. Mujahid Kamran, från Centre for Research on Globalization, menar att:

”Tillkomsten av den industriella revolutionen, uppfinningen av ett banksystem baserat på ocker och vetenskapliga och tekniska framsteg under de senaste tre århundradena har haft tre stora konsekvenser. Det har möjliggjort en otrolig koncentration av rikedom i ett fåtal händer. Det har lett till byggandet av allt dödligare vapen som kulminerar i massförstörelsevapen. Och det har gjort det möjligt att forma medvetandet hos stora befolkningsgrupper genom att använda vetenskapliga metoder genom media och kontroll av utbildningssystemet.”

När 1900-talet kom hade Rothschilds och Rockefellers inte bara förmögenheter och inflytande som konkurrerade med regeringar, men de skulle också komma att arbeta tillsammans mot en globalisering av världen. Genom sina stora förmögenheter och nät av affärskontakter och tack vare att de var världens största finansiärer började Rothschild och Rockefeller använda sina monopol för att främja sin makt och sitt inflytande i samhället genom att försöka förena många av den högsta elitens intressen på ett lierat och kollektivt sätt.

De visste att regeringar skulle böja sina knän när en liten grupp med gemensamma intressen förenades och samordnade sina åtgärder mot gemensamma mål. De syftar i huvudsak till uppbyggnad av ett privat nätverk av mäktiga intressen som arbetar mot en egen gemensamma agenda. Detta börjar bli uppenbart i dag.

Detta främjas på en mängd olika sätt, som exempelvis genom att man köper upp och/eller går samman med andra företag, genom finansiering av affärsmän som arbetar inom samma intressesfär, genom att skuldsätta och korrumpera regeringar, genom att sitta i styrelser och ha stort engagemang i stora företag, genom att skapa tankesmedjor (think tanks) och genom att skapa ideella organisationer för att främja sina idéer. Dessutom genom att använda hemliga sällskap för att främja dolda internationella allianser och samarbete.

Den respekterade forskaren G. Edward Griffin beskrev denna uppbyggnad av kollektiv internationell makt som ett komplext sammankopplat nät av ringar inom ringar inom ringar, medan lager av skydd och sekretess kan dölja den inre kärnans koppling till helheten. De kan också använda dessa yttre skikt för att undersöka personer innan dessa tas in i de inre ringarna.

Dessa ringar av kontakter kan beskrivas som politiska ideologier, så som Neokonservativa, Zionister och Neo-liberaler, vilket ger en teamkänsla av att vara en del av en större helhet. Emellertid har icke-vinstdrivande organisationer visat sig vara betydligt mer framgångsrika, eftersom de har blivit en mer kraftfull makt i bakgrunden. De kan då förena sina aktioner inom olika politiska partier.

Elitens sällskap, tankesmedjor och stiftelser

Genom grupper som Rockefeller skapat såsom Council on Foreign Relations, Trilaterala kommissionen, Bilderberggruppen, World Economic Forum och FN, har olika internationella intressen från en mängd olika sektorer i samhället möjlighet att samlas i informella sammanhang för att diskutera politik och planera hur samordnade insatser kan ge ytterligare vinster för alla anslutna och deras gemensamma intressen.

Dessa organisationer kompletterades med tankesmedjor som exempelvis Rand Institute, Brookings Institute och Atlantic Council. Tankesmedjorna utformades för att ”bedriva forskning” och skriva ”officiella” rapporter som underlag för ”politiska förslag” till världens ledare. Problemet är att dessa rapport vanligtvis skrivs för att främja de intressen som finansierar dessa, inte kollektivets sociala välbefinnande.

Stiftelser var också ett av de viktigaste verktygen som används för att infiltrera kulturen och påverka medvetande för att skapa inflytande. De är, kort sagt, motorer för social ingenjörskonst, både för elitens cirklar specifikt och mer allmänt för samhället som helhet. Rockefeller Foundation i synnerhet kunde utöva massivt inflytande över utbildning, vetenskap, medicin, underhållning, allmän ordning och konst. Som professorn i pedagogik

Robert F. Arnove skrev i sin bok Philanthropy and Cultural Imperialism:

”Foundations som Carnegies, Rockefellers och Fords har en frätande inverkan på ett demokratiskt samhälle. De utgör relativt oreglerade och oansvariga koncentrationer av makt och rikedom som köper talanger, lanserar anledningar och i själva verket etablerar en agenda för vilka som förtjänar samhällets uppmärksamhet. De fungerar även som organ som kyler ner, fördröjer och förhindrar mer radikala, strukturella förändringar. De bidrar till att upprätthålla en ekonomisk och politisk ordning, internationell räckvidd, vilket gynnar den härskande klassens intressens som filantroper … – ett system som … har motarbetat minoriteters, arbetarklassens och tredje världens folks intressen.”

På en ännu djupare nivå, har det blivit omöjligt att förneka att det också innebär många ringar av människor som är förbundna med hemliga sällskap av en eller annan form, såsom Frimurarna, Skull and Bones och Knights of Malta. Faktum är att det var en så stark opposition i USA mot frimureriet att ett politiskt parti bildades som kallades Anti-Masonic Party, som menade att Frimurarna var ett korrupt och elitistisk hemligt sällskap, som regerade en stor del av landet. Partiet gav upphov till flera presidentkandidater liksom många andra deltagare i House of Representatives. Det bör också noteras att valet 2004 var George Bush vs. John Kerry, som båda är medlemmar i det hemliga sällskap vid Yale University som kallas Skull and Bones.[3]

Det är ingen tvekan om att denna samverkan av megaintressen har lett till bildandet av företagskarteller som har kommit att dominera marknaden i nästan alla sektorer av ekonomin. Titta bara på hur 10 företag har kommit att styra nästan allt folk köper i affären.

Eller hur 6 företag har kommit att styra 90 % av amerikanska medier (kanske är det därför vi somnar vid ratten). Det finns många andra exempel men de kan inte ens jämföras med den grupp som är dold bakom de innersta lagren, Bilderberggruppen. Bilderberggruppen är ett mer nyanserat hemligt sällskap som det tidigare bara spekulerades om som en ”konspirationsteori”. Det är en organisation som i stort sett startades av David Rockefeller. De träffas en gång om året för en årlig konferens för att diskutera politik. Den består av 120 till 150 personer från mestadels den europeiska och nordamerikanska politiska eliten, som består av experter från industri, finans, den akademiska världen, militären, underrättelsetjänsten och media. Det finns liten eller ingen media med på mötet.

Men på grund av påtryckningar från allmänheten, har de till slut blivit tvungna att erkänna att de faktiskt möts och de har även offentligt listat namnen på de personer som påstås ha deltagit de senaste åren.[4]För att förstå kraften hos denna konferens kartlade en man vilket dess medlemmar har på bokstavligen nästan allt i tillvaron.[5]

Det har blivit tydligt att det privata kapitalet exploderade med början i slutet av 1700-talet, främst genom användning av fractional reserve banking och företagens monopol. Allt eftersom tiden gick kom deras intressen naturligtvis att alltmer ligga i linje med varandras, eftersom det innebar maximerad vinst och makt om man arbetade tillsammans.

Precis som allt annat är dessa grupper föremål för interna strider och problem, men naturligtvis möts de igen när det kommer till kritan. De vet att deras samordnade åtgärder blir oförsonliga genom deras förmåga att manipulera marknaderna och kontrollera krediten. De vet att omfattningen av sina samordnade åtgärder är enormt omfattande, vilket till stor del är varför de kunde starta och finansiera båda sidorna av både det första världskriget och det andra världskriget.

Samma spelare är också till stor del bakom Kinas ökade framgångar genom Wall Streets finansiering av åtta familjer, kallad The 8 Immortals, De 8 odödliga, som sen fortsatte med att monopolisera stora delar av Kina. Det är samma Wall Street-spelare som dessutom ligger bakom förändringarna i det ryska politiska landskapet genom tung finansiering av bolsjevikrevolutionen.

Ändlösa krig är otroligt kraftfulla för dem eftersom regeringarna behöver lån och militären behöver resurser. Makten förändras sedan eftersom regeringarna blir skuldsatta till bankirerna, så mycket att dessa kommer att äga regeringarna i någon mening och kan därmed rigga reglerna till sin egen favör. Detta inkluderar ett tungt inflytande över den militära och underrättelseapparaten. Rockefellers och Rothschilds är kända för att ha många band till CIA, Mossad och MI6 genom män som Dulles Brothers och andra. Det ger dem möjligheten att få länder att starta krig. Makt tenderar också att flytta efter krigen, från nationell nivå till att ytterligare centralisera makten på internationell nivå.

Enligt den senaste Credit Suisse Global Wealth Report äger 1% av världens befolkning hälften av det globala välståndet. Eftersom det är allmänt känt att pengar styr politiken så är eliten klart ansvarig, speciellt om de fungerar som ett team.

Regeringen, Big Business och bankerna har alla blivit ett med ”etablissemanget”, den inre ringen i den yttre ringen. Även om detta är ett stort problem, är det nu en ännu större fråga, större än någonsin, att de vill gjuta en ännu starkare grund för ett synligt internationellt system för globalt styre. Det kanske låter besynnerligt i början, men det är verkligen inte så svårt att se när man ser det i ett historiskt sammanhang och granskar det på ett objektivt sätt.

2000-talets nya världsordning – New World Order

Ett uppenbart verktyg som används för arbetet mot en världsregering är frihandelsavtal som TPP, NAFTA, TISA och TTIP. Det stora problemet med dessa avtal är att de bryter mot lagarna för nationell och lokal suveränitet. I internationella frihandelsavtal kommer länder överens om en standarduppsättning regler som förhandlats fram i hemlighet och som överskrider nationerna. Alla länder måste följa dem så det gäller att skapa samma regler för alla. Om länder inte följer dessa universella lagar så kan nationen och även städer stämmas i hemliga internationella skiljenämnder i stället för i nationella domstolar och det på skattebetalarnas bekostnad.

Detta massiva maktövertagande av eliten för deras egna intressen kommer inte bara att göra det extremt svårt för små företag att konkurrera med internationella företag med betydligt mer kapital, utan det ger också bort folkets rätt att utöva lokal demokrati. Dessutom centraliseras makten till internationella institutioner som inte är folkvalda.
Andra verktyg som används är IMF (Internationella Valutafonden) och Världsbanken, vilka syftar till att behålla kontrollen över utvecklingsländer genom att fånga in dem i stora skuldberg. Dessutom är det Bank for International Settlements (BIS), som fungerar som ”centralbankernas centralbank”.

Carol Quigley varnade för denna organisation i sina böcker[6] och en del menar att det är en av Rothschild och Rockefeller kontrollerad bank.

Enligt beräkningar finns det kanske bara elva länder kvar utan centralbanker under kontroll av BIS: Venezuela, Somalia, Libanon, Libyen, Irak, Afghanistan, Kuba, Iran, Sudan, Syrien och Nordkorea. Emellertid har centralbankerna i Irak, Libyen, Afghanistan och södra Sudan blivit privata banker vilka enligt rykten ägs av Rothschilds. Det finns även flera andra organ, som exempelvis World Trade Organisation, World Customs Organisation, United Nations, OECD, G20 och Financial Stability Board. De är alla sammankopplade för att utgöra det grundläggande regelverket för internationell rätt, accepterande av global skatt, globala tulltillämpningar och andra fördrag, vilka utgör grunden för den globala styrningen.

Sakta men metodiskt dras makten bort från enskilda nationer, samhällen och individer, och förs över till allt färre kollektiva händer som omfattar alltmer. Det börjar med regioner som Europeiska unionen och den föreslagna Nordamerikanska unionen, innan överföringen till den globala världsordningen sker.

De flesta människor kommer naturligtvis att börja undra hur eliten ska kunna göra detta och komma undan med det. Det är verkligen inte så svårt som vissa kanske tror. Ett enkelt sätt att börja förstå hur detta sker är genom att betrakta det med samma strukturella ramar som gäller för ett bolag. I en internationell koncern är maktstrukturen utformad som en hierarkisk pyramid.

Successivt läggs mer och mer makt i händerna på allt färre människor som rör sig uppåt i kedjan. Det börjar med arbetarna längst ner i pyramiden. Sedan flyttas makten bitvis upp till nästa nivå anställda, innan man går vidare till regionala och nationella chefer, för att slutligen nå fram till de högsta spelarna, som är ledande befattningshavare i styrelse samt ägare.

Det tas inte ens med i beräkningen det faktum att många företag ägs av andra företag, som i sin tur kanske också slukas av större företagsgrupper och som sen sätter dagordningen för hela stegen. I denna typ av hierarkiska strukturer och nivåer av finansiering spelar uppdelning en viktig funktion när det gäller hur det byggs upp bakom kulisserna; alla är på en ”behöver bara veta” -basis. Ju högre upp man rör sig i kedjan, desto mer kunskap och makt har man över driften och desto mer kan man se av den större bilden.

I slutändan kan bara de som befinner sig på toppen se helheten. På grund av detta följer de flesta människor dagordningen. De gör omedvetet och oreflekterat sitt avgränsade jobb utan att veta att de arbetar med att tillgodose intressen som ligger ovanför dem själva. Det innebär att världen i grunden blivit ett feodalt samhälle, där det finns en ägarklass och sen finns alla andra inom den arbetande klassen.

Folk ifrågasätter aldrig varför det är så eftersom samhället aldrig talar om det, det är tabu. Detta andra kraftfulla verktyg har byggt på elitens infiltration och manipulering av vårt sociala medvetande och vår kultur genom dominans och kontroll av media, av underhållningsindustrin (Hollywood), av mat, vetenskap, utbildning, sjukvård, medicin och information.

Elitens filantropiska stiftelser, deras statliga inflytande och obegränsade sedelbuntar tillåter dem att investera i social ingenjörskonst av samhället för deras egen agenda och för att forma bilden av vad det innebär att vara människa, en centraliserad bild som integreras av majoriteten av befolkningen. Det råder ingen tvekan om att eliten har haft en stor inverkan på det sociala och individuella medvetandet och de rådande uppfattningarna.

Detta är bara toppen av ett isberg eftersom det finns många fler trådar, nivåer, människor och grupper som inte nämnts här, eftersom listan skulle bli för lång. Historien är långt ifrån vad vi har förletts att tro. Den är full av False flags[7], partiskhet, undanhållande av information eller bara lögner. Men ta inte mitt ord för sant, gör din egen forskning och kom till dina egna slutsatser. Låt inte grupptänkande diktera vad du tänker och tycker!

Vi befinner oss nu på en avgörande punkt när det gäller det sociala medvetandet. Det pågår ett massivt uppvaknande i världsmedvetandet, medan det samtidigt pågår en utveckling mot ökad centralisering och kontroll. Det är på tiden att människor äntligen börjar inse att alla världens problem är mycket mer sammankopplade än vad som lärs ut i skolan.

Denna ideologi, som har samlat en ofantlig mängd makt och kapital, har kapat världens medvetande och använder det för att centralisera ändå mer internationell makt i händerna på färre och färre människor. Medan globalisering och en sammankopplad värld låter bra i teorin, finns det många dolda krafter och manipulerare ”bakom tronen” som de allra flesta fortfarande är helt omedvetna om.

Det är hög tid att börja förstå och att börja ställa de svåra frågorna som exempelvis:

• Vem har verkligen kontroll över samhället och har de samhällets bästa i åtanke? Centralisering kontra decentralisering är centrum för denna fråga och ett ämne som kommer att definiera världens framtid.
• Är centralisering av makten en bra sak eller är decentralisering en bättre internationell modell?
• Kan världen vara sammankopplad och samarbeta i ett decentraliserat system?
• Är centraliserade regler ens nödvändiga i på 2000-talet?

John D. Rockefeller sa en gång:

”The day of combination is here to stay. Individualism has gone, never to return.”

(”Dagen för kollektivism är här för att stanna. Individualismens tid är förbi för att aldrig återkomma.”)

Det verkar som om arbetet mot kollektivismen fortsätter. Då kommer individualismen att vara död och kollektivismen kommer att segra. Men jag ber alla läsare att åtminstone fundera över vilken typ av balans mellan kollektivism och individualism som är bäst för samhällets framtid. Hur mycket värdesätter vi gruppens makt och konsensus jämfört med individuell självständighet, då människor kan styra sig själva, utan styrning ovanifrån. Detta är inte ett ”svart och vitt”-svar, men tåget är redan på väg, så det är hög tid att uppmärksamma frågan.

Det är upp till oss att vakna upp och sakta ner farten, så att vi kan sluta mata vilddjuret och byta riktning om vi behöver och vill göra det. Om vi inte gör det kommer den nya världsordningen, the New World Order, med internationell total kontroll i händerna på en icke vald oligarkisk elit att vara oundviklig. Är det den värld vi vill leva i?

President John F Kennedy försökte varna oss i sitt berömda tal innan han mördades.[8]

”Själva ordet hemlighetsmakeri är motbjudande i ett fritt och öppet samhälle. Vi är, som ett folk, naturligt och historiskt sett emot hemliga sällskap, eder och tillvägagångssätt. Vi beslutade för länge sedan att faran med överdriven och obefogad överskylning av relevanta fakta vida överskrider faran för att rättfärdiggöra detta. Även idag finns det litet värde i att motsätta sig hotet av ett slutet samhälle genom att imitera självrådiga begränsningar. Även idag finns det litet värde i att garantera vår nations överlevnad om våra traditioner och sätt att leva inte överlever med detta. Och det föreligger en allvarlig fara i att röster höjs för att tillkännage behovet av en ökad säkerhet, att de som så gör är angelägna att utöka detta till det yttersta i form av censur och hemlighetsmakeri. I den mån jag kan skall jag motarbeta och inte tillåta detta.

Vårt sätt att leva är under belägring. De som gör sig till vår fiende avancerar jorden runt. Våra kamraters överlevnad är i fara. Trots det har inget krig förklarats; inga gränser har korsats av marscherande trupper; inga missiler har avfyrats. Om du sitter och väntar på en ”klar och tydlig fara”, då kan jag bara säga att faran aldrig har varit så tydlig och dess närvaro har aldrig varit så förestående.

För vi ställs emot, världen över, av en monolitisk massivt likriktad och
obarmhärtig konspiration som förlitar sig på hemliga medel för att utöka sin sfär av påverkan; på infiltration istället för invasion; på omstörtning istället för politiska val; på hot istället för frihet att välja; på gerilla nattetid istället för arméer dagtid. Det är ett system som ansamlat omfattande mänskliga och materiella resurser till att konstruera ett högeffektivt maskineri som kombinerar militära, diplomatiska, ekonomiska, vetenskapliga och politiska verksamheter samt underrättelseverksamhet. Dess förberedelser är dolda, inte publicerade. Dess misstag är begravda, inte rubricerade. Dess ifrågasättare är tystade, inte lovordade. Ingen utgift eller slöseri är ifrågasatt; inget rykte skrivs ner; ingen hemlighet är avslöjad. Det bedriver Kalla Kriget, kort och gott, med en krigstidsdisciplin ingen demokrati någonsin hoppas eller önskar kunna mäta sig med. Detta är en tidpunkt av fred och fara som inte kan liknas vid någon annan tidpunkt i historien. – John F Kennedy – president för USA, 1961[9]

Text: Tim Bryant | Översättning: Pia Hellertz

För källor, se originalartikeln: ”Understanding The New World Order – The Who, What, How and Why” av Tim Bryant | Läs mer om författaren Tim Bryant

Referenser

1. International Peace Conference Discusses The Threat Of A New World Order – 22 mars 2015 – pressfortruth.ca/top-stories/international-peace-conference-discusses-threat-new-world-order/

2. wthelastamericanvagabond.com/top-news/is-the-us-dollar-going-to-collapse/

3. På Yale University har också Bill och Hillary Clinton studerat och Bill Clinton var medlem i Scull and Bones. Hillary Clinton blev nyligen hedersmedlem i Scull and Bones, se Connecticut: Hillary Clinton made Honorary Skull and Bones member during Yale ceremony, worldnewsdailyreport.com/connecticut-hillary-clinton-made-honorary-skull-and-bones-member-during-yale-ceremony/.

4. Gå in på stopsyjonizmowi.files.wordpress.com/2012/03/bilderberg.jpg – Klicka sen på bilden så förstoras den och man ser alla namn och företag i ett fantastiskt spindelnät.

5. Wikipedia har listor på namnen.

6.  Tragedy & Hope: A History of the World in Our Time av Carroll Quigley (1966)

7. False flag var ursprungligen en sjökrigsterm där en aktör seglade under en annan flagga än sin egen som en krigslist. I modern tappning beskriver termen specialoperationer som lagts upp så att det framstår som om de utförs av en viss aktör snarare än den som faktiskt planerade och utförde den. Operationer som utförs i fredstid av civila organisationer, såväl som hemliga myndighetsoperationer, kan till viss del anses gå under falsk flagg om de syftar till att dölja den verkliga aktören. (Wikipedia)

8. Talet från John F Kennedy som är värt att minnas. – vaken.se/talet-fran-john-f-kennedy-som-ar-vart-att-minnas/

9. Jag har här valt att använda Roger Lasus översättning från Vaken.se, i artikeln Talet från John F Kennedy som är värt att minnas – 2009-05-27 – vaken.se/talet-fran-john-f-kennedy-som-ar-vart-att-minnas/

10. thelastamericanvagabond.com/last-american-vagabonds/