Nu när elbilar skall frälsa världen och rädda klimatet kan det finnas skäl att titta i backspegeln för att se vad som funnits inom området och som varit baserat på svenskt, innovativt ingenjörskunnande.
På Stockholms Bilsalong 1988 presenterades en svensk ”lätt- eller lågpris-Tesla” som absolut inte kostade 1 miljon kr och som hade tekniklösningar som var trendsättande och patenterbara. En chassilösning patenterades – WO 8806996 – som medgav en batteriplacering som i nutid kopierats av Tesla. Naturligtvis har patentet löpt ut så Tesla gör inte patentintrång.
Den svenska lågpris-Teslan hade en lastförmåga/fordonsviktsfaktor på 3, 0 – att jämföra med dagens Tesla på ca 0,25. Dvs en tekniklösning som var genial i sin enkelhet och vida överlägsen dagens Teslateknik.
Man kan säga att tiden hunnit i fatt den teknik som såg dagens ljus i Sverige för 30 år sedan. Det finns goda skäl att fortsätta bygga vidare på den svenska kompetens som redan då var utan konkurrens i jämförelse med dagens tekniklösningar på elfordonsområdet.
Om vi ser klimathotet som verkligt, dvs som en global företeelse, så borde en global satsning på klimatgynnande transportlösningar prioriteras. Förutom klimathot så uppstår även en stark miljöbelastning genom alla gamla 2-taktsmotorer som idag utgör kraftkälla för lätta transportfordon i Asien och i tredje världen.
En återaktivering av den svenska ingenjörskompetensen borde således läggas till grund för en fordonsutveckling där transportförmågan sätts mer i centrum än högt pris och skyhög ägandestatus. Det senare har ett bäst-före-datum som går ut i tre steg, där ett första steg inträffar när fordonsbränsleskatter aviseras och läggs på den inladdade elenergin.
Ett andra steg i statusras inträffar när ett batteripaket behöver ersättas och betalas samt ett tredje, slutligt steg medvetandegörs när miljökostnaden för omhändertagande och slutförvaring av batteripaketet skall betalas.
Ännu ett problem som mycket snart kommer att inses av elfordonsägaren är de begränsade laddmöjligheter som bjuds i en nästan obefintlig infrastruktur härför.
Dagens Teslafeber får nog betraktas som något av en global epidemi i grunden orsakad av obrukbart förnuft hos politiska beslutsfattare parat med en fullständig oförståelse av vad energi och energiomvandling är och innebär för miljön och för en fungerande och smidig infrastruktur.
Text: Hans G Eriksson
Hans G Eriksson (1944-) är ingenjör som har mer än 50-års erfarenhet bland nyskapare och originaltänkare. Eriksson är auktoriserad av Europapatentverket i München och verkar som patentombud sedan 1980. Eriksson har arbetat som granskare vid Kungliga Patent- och Registreringsverket i nio år. Han driver även företagen Eriksson Patent AB samt Perfecter AB och kan nås på e-post: hans[snabel-a]katpat.se eller via mobil 0707 700 701.