Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
NOTERAT. Ett gränslöst kreativt Big Pharma testar att försöka få bieffekter klassade som nocebo, dvs att de bara beror på negativa förväntningar, vilket betyder att industrin vill skjuta över skulden till patienten som lider av läkemedel.
Sara Heyman på LäkemedelsVärlden skriver i artikeln: ”Biverkningar av statiner tolkas som noceboeffekt”:
”Vid observationsstudier, det vill säga studier som inte varit blindade, har en rad besvärliga biverkningar som till exempel muskelvärk rapporterats i samband med behandling med statiner. Studier som både varit blindade och oblindade visar nu att biverkningarna förekommit i högre grad då patient och läkare varit medvetna om att det varit statiner patienten fått.”
Frågan är om det överhuvudtaget är sant eftersom Kaliber redan 2006 rapporterade att studier som inte ger rätt resultat utifrån industrins vinstintressen inte heller publiceras. Det kan betyda att dessa studier publiceras eftersom resultaten – som kan vara fejkade – visar vad industrin vill, att det är patientens fel.
Läs mer om reportaget i Kaliber 14 maj 2006: Beställningsjobb och köpt tystnad – är den fria forskningen hotad?
Omvänt är det sedan länge känt att många läkemedels positiva effekter inte beror på läkemedlets medicinska verkan utan på placebo, en förväntad positiv effekt som egentligen kan vara effekten av ett bra bemötande från en läkare som ingjutit förtroende hos patienten.
Kan det finnas nocebo så kan det alltså finnas placebo och omvänt. Om det mest handlar om psykologiskt förväntad effekt kan man fråga sig om läkemedel egentligen borde kallas läkemedel. Borde de inte istället kallas för nocebomedel eller placebomedel alternativt psykofarmaka?
Text: Torbjörn Sassersson, artikeln är uppdaterad
