Ofta försvaras kemikalier i matens E-tillsatser med att de finns naturligt i vår kropp, att de förekommer i både växt- och djurriket, i allt vi äter. Det kan vara lätt att gå på. Viktigt att förstå är hur ett kemiskt ämne är uppbyggt, hur det fungerar i förhållande till sin miljö och vad som skiljer ett naturligt kemiskt ämne från kommersiella kemikalier.
Text: Ulla Gabay, författaren bakom boken Hälsofällan
Samtidigt som vi i vår tid tagit död på de flesta infektionssjukdomar och minskat svälten i världen har en västinfluerad livsstil, inklusive ändrade kostvanor, seglat upp som ett allvarligt hot mot folkhälsan. FAO/FN kallar fenomenet för ”nutrition transition”. En term som beskriver hur vi gått från svält och undernäring i forna dagar, till fetma och undernäring med dagens näringsstrippade industrimat: ”The Western diet”. Full av tillsatta E-kemikalier.
E-kemikalier är Big Business
Alla levande organismer är som kemiska fabriker. Fulla av ”produkter” som diverse industrier på olika sätt kan använda sig av. Inte minst livsmedelsindustrin som vill åt specifika molekyler för att kunna tillsätta substans, smak, färg, lukt mm i sin processade mat. Låt oss därför börja med att titta på skillnaden mellan industrikemikalier och de kemiska ämnen naturen försett oss med. Så enkelt det nu går, i denna komplicerade fråga.
Naturligt förekommande kemiska ämnen är just det och inget annat. De kan bestå av en odelbar atom eller flera bundna atomer som då kallas molekyl. De finns enbart i naturen i sin förutbestämda miljö och struktur. Vilket har en avgörande betydelse för de kemiska processer de står för i växter, djur och oss människor för att hålla allt vid liv. Då handlar det enbart om naturligt förekommande kemiska ämnen och naturligt kemiska reaktioner som vår kropp evolutionärt känner igen och kan hantera korrekt.
Kommersiella och industriella kemikalier är produkter framtagna för mänsklig hand genom t ex extraktion för att isolera ett ämne. Man börjar då med att mala ner/pulvrisera den organism/växt som innehåller det kemiska ämne man vill åt. För att sedan tillsätta det lösningsämne (ex vätskor med bensininslag och metylenklorid) molekylen kräver för att frigöras. Efter nödvändig tid av upphettning och annat filtreras övriga oupplösta kemiska ämnen bort. Varpå en reningsprocess tar vid, men även om extraktet renas från tillsatta vätskor och övrigt, påverkas den naturliga molekylen under hela processen. Därigenom förändras både struktur och funktion på molekylen när den tagits ur sin naturliga miljö.
Kommersiella E-kemikalier finns i sin slutliga form ingenstans i naturen och går därför inte att helt jämställa med naturligt förekommande kemiska ämnen. Det går heller inte att med säkerhet förutse hur vår kropp reagerar på dem eller hur de tas upp. Det finns en anledning till att tillsatserna förses med ett E-nummer, efter att giftmängden reglerats och godkänts av EFSA.
En uppenbar fara är att även om det kan röra sig om hälsosamma ämnen från naturen, handlar det om koncentrat i tillsatserna. Det är då lätt att överdosera om man tror att de är nyttiga och säkerhetsförklarade av en myndighet.
Patenterade och syntetiska kemikalier
I patenterade kemikalier (ex bekämpningsmedel, läkemedel mm) sätts den utvunna molekylen ihop – binds – med andra kemiska molekyler för att bli en unik produkt (= avsiktlig framställning av kemiska reaktioner). Molekylen i den nya kemikalien är alltså inte längre identiskt med det naturligt förekommande kemiska ämne man ville åt.
Det som är rent naturligt går inte att ta patent på (även om det diskuteras i amerikanska domstolar). Påståenden om att godkända och patenterade kemikalier är samma sak som de som finns i vår kropp, i naturen och i djur baseras på luddiga myndighetsformuleringar vid riskbedömningar typ: ”huvudsaklig överenskommelse”. När patenten sedan går ut släpps billiga generiska (likartade) produkter ut på marknaden i stor skala.
Syntetiska E-kemikalier hamnar lätt i en gråzon. Slår man på ordet syntetisk kemi kan man i lexikon få upp förklaringen: ”Formation eller uppbyggnad av mer komplexa kemiska föreningar genom att foga ihop enklare”. På andra ställen, i allt från lobbyistbloggar till vetenskapliga tidskrifter, förklaras de som naturliga, eftersom de är ”tillverkade” av naturliga ämnen.
Dessutom förringas ofta skillnaden på kemikalier och naturliga kemiska ämnen genom att påpeka att det finns giftiga ämnen även i naturen.
Patenterad kemikaliekost
Patenterade livsmedel är en annan baksida av alla ”man-made” kemikalier vi i framtiden kommer utsättas för. Ett exempel är glutenfria produkter som redan går att ta patent på om företaget bara har mixat sin egen kemikalieröra.
Snart står vegetariska substitut för animaliskt protein på tur. Genom unika mixer med den vätska av stärkelse, protein och annat vattenlösligt från växten som frigörs när man kokar bönor och andra baljväxter: Aquafaba. Det här är möjligt genom att ”composition of matter” (komposition av materia) är en av de fyra principer som gäller för patentlagarna i USA.
Här kan det handla om allt från sportdrycker, öl och nya smakämnen, till pulversammansättningar och vitaminkoncept och det krävs inte att själva ingrediensen är ny. Det är kombinationen som avgör om den går att ta patent på. Den här marknaden av nya kemikaliemixer som inte finns någonstans i naturen, tror jag personligen kommer att explodera framöver. När ska vi kraftfullt börja protestera?
Text: Ulla Gabay, författaren bakom boken Hälsofällan
Referenser och relaterat
- ”The nutrition transition and obesity” (FAO/FN)
- Huvudsaklig överenskommelse (Ulla Gabay): ”GMO – EFSA satsar folkhälsan på genetisk roulette” (NewsVoice)
- Patentdiskussion I USA: ”Can You Patent A Natural Product? Prepare For a Different Answer” (American Association for the Advancement of Science)
- Syntetiska kemikalier, Lexikon (The Free Medical Dictionary)
- Giftiga ämnen även i naturen: ”Natural versus Synthetic Chemicals Is a Gray Matter” (Scientific American)
- Patenterade glutenprodukter: ”Top 5 Patentable Food Technologies” (Inventing Patents)
- Aquafaba: ”The Official Aquafaba Website”
- ”Composition of matter” (Inventing Patents)
- : ”Kemikaliecocktail i maten gör oss sjuka” (NewsVoice)
- Kemikaliebloggar (Ulla Gabay)
