NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
De senaste 60 åren har människor från andra länder skapat sig ett hem i Sverige i allt större utsträckning. Många av dem som invandrat tidigt till Sverige är i dag i pensionsålder. Det betyder att deras behov av vård och omsorg kommer att öka framöver. Det skriver Ingela Bel Habib som menar att nyanlända är en stor resurs som kan bidra till att säkra vården, omvårdnaden och välfärden i Sverige.
Text: Ingela Bel Habib, fil doktor i psykologi och forskare | Läs mer av Habib i NewsVoice
Att kunna tillgodose detta innebär en utmaning för denna sektor, inte minst när det gäller att erbjuda vård och omsorg på lika villkor om dessa personer, till följd av ålder och åldersrelaterade sjukdomar som demens tex, tappar allt mer av det svenska språket. Detta kan försvåra kontakten med vård, äldreomsorg och hemtjänst och göra välfärden mindre tillgänglig för denna grupp i samhället.
- Under 1950-och 60-talen dominerade arbetskraftsinvandrare från övriga Skandinavien, Italien, Grekland, forna Jugoslavien och Turkiet.
- Under 1970-talet kom främst människor av familje- eller skyddsskäl från länder som tex Chile.
- I mitten av 1980-talet började asylsökande från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea att öka i antal.
- Under slutet av årtiondet ökade också antalet asylsökande från Somalia, Kosovo och flera av de forna öststaterna.
- Efter 2008 har arbetskraftsinvandringen åter tagit fart, samtidigt som oroligheter i omvärlden har lett till att asylinvandringen från bland annat Syrien har ökat.
År 2013 hade mer än var femte svensk utländsk bakgrund. De vanligaste ursprungsländerna för människor utrikes födda i Sverige idag är Finland, följt av Irak, Polen, Iran och Jugoslavien. Parallellt med denna utveckling ökar kraven på språkkompetens inom vård-, omsorg – och välfärdssektorn.
Sammanlagt talas idag närmare 150 modersmålsspråk i vårt land.
Äldreomsorg
Forskning visar att risken att man tappar nya språk ökar ju äldre man blir, då kognitiva förmågor som minne och språk försämras. I många fall blir modersmålet det enda man kan förstå och göra sig förstådd på.
Vidare är demenssjukdomar starkt åldersrelaterade och kommer att öka med allt fler äldre i befolkningen. I Sverige finns idag ungefär 250 000 utlandsfödda personer som är 65 år eller äldre. Om tio år beräknas denna grupp ha ökat med närmare 100 000. Prognoser visar en anmärkningsvärt stark ökning av gruppen ” ännu äldre” i samhället en bit in på 2010-talet, det vill säga 85 år eller äldre. Det är främst inom denna ålderskategori som behov av vård och omsorg för utrikes äldre födda kommer att uppstå.
De flesta demenssjuka tenderar att gå tillbaka till tidigare skeden i livet och till tidigare språk. Om modersmålet är något annat än svenska, så är det också ofta detta som i slutändan är det enda kvarstående språket. Det här innebär en utmaning för välfärden där vård och omsorg ska erbjudas på lika villkor och vara tillgänglig för alla. Det finns redan idag tydliga önskemål från äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen.
I en studie om äldre invandrares uppfattning om äldreomsorgen i Linköping ( FoU, 2014) framkom att språket är det största hindret för att kunna kommunicera de egna omsorgsbehoven till personal och myndigheter. Flertalet av dessa hade också en önskan om personal från hemlandet med samma språkbakgrund som de själva. Detta uppgavs ge kvalitet i vardagen och vara trygghets- och tillitskapande.
Många av de äldre invandrarna som deltog i undersökningen har svårt att klara sig själva på grund av bristande kunskaper i svenska. De tar då hjälp av sina anhöriga, vilket uppfattas som ett problem av de äldre.
Studien visar också att det finns brist på information om äldreomsorgen på olika språk. De äldre invandrarna blir då tvungna att förlita sig på information från anhöriga eller bekanta.
Vidare visar forskning att språket är en signifikant faktor till att äldre invandrare i vissa fall väljer att tacka nej till vård och omsorg.
I en undersökning från år 2015 visade Sveriges Radio att i två av tre svenska kommuner erbjuds äldreomsorg endast på svenska, trots att en majoritet av dessa uppger ett det finns ett behov av omvårdnadsarbete på brukarens eget modersmål. Två tredjedelar av kommunerna tror också att behovet av andra språk i äldreomsorgen kommer att öka på fem års sikt.
Det finns inget uttalat tvång för kommunerna att erbjuda äldreomsorg på andra språk än svenska, förutom för minoritetsspråken. Men enligt lagen ska omsorgen utformas efter den äldres behov och förutsättningar, och den äldre ska också kunna vara delaktig i den dagliga omsorgen.
Den som glömt det svenska språket och samtidigt hänvisas till ett äldreboende där ingen talar modersmål riskerar att försättas i ett tillstånd av språklig isolering, vilket kan leda till mindre effektiva eller direkt felaktiga omsorgs – och vårdinsatser och stort personligt lidande som följd.
Bilden ser annorlunda ut i den privata vård- och omsorgssektorn, där betydligt större hänsyn tas till patientens och brukarens behov och efterfrågan på språkkunskaper. Specialiserade privata äldreboenden med exempelvis finsk, spansk och persisk inriktning blir idag allt vanligare.
En undersökning om mångfald i privata vårdföretag ( Vårdföretagarna, 2015) visar att 72 procent av de intervjuade företagen erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska. Språkerbjudandet består i 88 procent av fallen av personal som talar språket.
Anledningen till att vård och omsorg erbjuds på andra språk än svenska beror, enligt 61 procent av företagen i undersökningen, på att man har identifierat ett sådant behov och, enligt 57 procent, att anställda talar språket.
De största fördelarna med att erbjuda vård eller omsorg på flera språk uppges vara att det fyller ett behov, ger högre brukarnöjdhet och bidrar till högre kvalitet. De vanligaste språken som erbjuds inom äldreomsorgen i Vårdföretagarnas undersökning är utöver svenska, finska, arabiska, engelska, persiska och spanska. 78% av de svarande företagen tror att behovet av vård och omsorg på fler språk kommer att öka de närmaste fem åren.
Nyanlända kan fylla luckorna
Kunskaper om olika språk och kulturer hos personalen blir alltså allt viktigare inom vård och omsorg. De språkliga utmaningar som möter de vårdanställda blir också alltmer komplicerade och krävande. Exempelvis ökar kraven på personalen att bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt, informera om eller svara på frågor som kan röra känsliga ämnen för personer med olika kulturbakgrund etc.
Dessutom har nya arbetsuppgifter tillkommit som traditionellt inte betraktats som en del av yrkesutövandet ( som t ex sjuksköterskornas rådgivning via telefon), där kunskaper i andra språk än svenska kan krävas för en inkluderande kommunikation med patienten eller brukaren.
Den nationella patientenkäten 2012, som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), visar att äldre patienter med annat modersmål än svenska känner sig sämre bemötta på sin hälsocentral än patienter med svenska som modersmål. Exempelvis ansåg 71 procent bland öppenvårdspatienter med svenska som modersmål att de varit delaktiga i beslut, medan motsvarande andel bland öppenvårdspatienter med ett annat modersmål än svenska var 63 procent.
Ett sätt att öka förutsättningarna för delaktighet och god service inom vård och omsorg för patienter och brukare med utländsk bakgrund är att använda sig av den språkkompetens som redan finns hos personalen. Detta tillvägagångssätt är betydligt vanligare i den privata sektorn, där den konkurrensutsatta verksamheten kan sägas tvinga fram ett fokus på brukarens språkbehov. Detta underlättas också av att andelen anställda som är utrikes födda är betydligt större inom vård och omsorg än på den övriga arbetsmarknaden.
Nära en tredjedel av alla läkare, vårdbiträden och personliga assistenter är födda utomlands, liksom närmare var fjärde undersköterska. Bland företagsledarna inom vård och omsorg har en femtedel utländsk bakgrund, vilket gör branschen till en av dem med störst andel företagsledare med annan bakgrund än svensk.
På många sätt fungerar sektorn således som en integrationsmotor, vilket också medför nya perspektiv och mångfald för alla patienter och brukare.
Efterfrågan på arbetskraft kommer vidare att vara stor de närmaste åren inom denna sektor. På grund av pensionsavgångar och ökade behov kommer det att behövas ungefär 225 000 nya anställda inom vård och omsorg fram till år 2023, om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.
Detta är arbeten som många utrikes födda har utbildning för. Bland de nyanlända år 2015 med eftergymnasial utbildning har de vanligaste yrkeskategorierna relevans för vård och omsorg som tex läkare, sjuksköterskor och apotekare.
Samtidigt finns allt färre inrikes födda personer i arbetsför ålder ( 16-64 år) att tillgå. Denna grupp minskar med i genomsnitt 22 000 personer per år.
Utrikes födda och den allt större andelen nyanlända med efterfrågad yrkes- och språkkompetens utgör här en stor resurs för Sverige som kan bidra till att kvalitativt och kommunikationsmässigt sett säkra vårdens, omvårdnadens och välfärdens utförande och samtidigt kvantitativt minska obalansen i demografin vad gäller tillgång på arbetskraft med erforderliga kunskaper.
Text: Ingela Bel Habib, fil doktor i psykologi och forskare | Kontakt: belhabib2[at]gmail.com
Relaterat och referenser
- Nationell Patientenkät
- Arbetsrapport 17:2014 Hur vill äldre invandrare ha sin äldreomsorg?
- Vårdföretagarna: Privat vårdfakta 2015
- SR: Svårt att få äldreomsorg på andra språk än svenska
- SR (2014): Språkkunskaper lönar sig ekonomiskt
Tycker att Ingela Bel Habib väl formulerar och ringar in ett stort och växande problem i det svenska samhället. En allt större del av dess invånare behärskar inte det svenska språket och med ökande ålder så riskerar ännu fler att tappa det svenska språk man lyckats lära sig.
Men sedan; den naturliga slutsatsen borde väl vara att ju fler som behärskar svenska, även högre upp i åldrarna, desto lättare att klara en redan problemtyngd åldringsvård.
Tja, frågan om IQ medlet i olika befolkningsgrupper är ju förvisso tabu. Vi kanske borde ta oss en funderara på varför det är så känsligt och tabu. Alla frågor är väl (borde vara) förtjänta att diskuteras. Relevant är det väl i högsta grad egentligen (om det stämmer att de har ett lägre snitt) då detta i så fall sänker våran nations snitt pga en massiv invandring. Dessutom, riskerar patientsäkerheten att äventyras i stort av detta? [ Jag hävdar inte att iq-nivån är lägre på någon enda grupp utan menar bara att om det finns undersökningar på detta som påvisar att så är fallet, borde det inte då kunna diskuteras? Eller leda till fler undersökningar samt att försöka utvärdera eventuella konsekvenser? Eller utredning av orsaker till ett lägre resultat, tex om det kan bero på en förtryckande religion eller kultur som innebär begränsningar för friheten att tänka självständigt? ]
Min pappa bor på ett vård- och omsorgsboende. Den övervägande andelen personal, både där och inom hemtjänsten han tidigare fick hjälp av, har sitt ursprung i andra nationaliteter. Många är mörkhyade. De gör ett mycket bra jobb, är hjälpsamma och kompetenta trots ständig tidsbrist. Visst har pappa lite svårt att komma ihåg alla ovanliga namn och visst kan det uppstå språkförbistring någon gång, men det är ett litet problem i sammanhanget. Jag törs inte tänka på hur situationen för våra äldre och sjuka skulle vara utan alla dessa sympatiska och hårt arbetande anställda från andra kulturer!
”…någon poäng med att integrera…”
Integration är ett (fint) påhitt av globalisterna och deras lakejer att byta ut vår befolkning, och den vanlige auktoritetstroende svenskan har gått på FINTEN.
Angående IQ i olika delar av världen enligt Wikipedia.
”Average national IQs according to IQ and the Wealth of Nations”
https://en.wikipedia.org/wiki/Nations_and_intelligence#/media/File:InvertedIQbyCountry.png
”Average national IQs according to IQ and the Global Inequality”
https://en.wikipedia.org/wiki/Nations_and_intelligence#/media/File:National_IQ_per_country_-_estimates_by_Lynn_and_Vanhanen_2006.png
”Average national IQs according to Intelligence: A Unifying Construct for the Social Sciences (2012)”
https://en.wikipedia.org/wiki/Nations_and_intelligence#/media/File:National_IQ_Lynn_Vanhanen_2012.svg
Så visst är det skillnad och det är klart det spelar roll. Vilken roll det sen spelar kan alltid diskuteras. Men man kan ju inte helt förneka skillnaden.
Intressant artikel. Den är ju tydlig med att andelen svenskspråkiga medborgare och etniska svenskar minskar i snabb takt och att detta faktum ytterligare kan motivera ett fortsatt intag av ännu fler invandrare, vilket gör att andelen svenskspråkiga och etniska svenskar blir ännu färre. Detta är ju helt OK och bra om man inte anser att mångfalden i framtiden även ska omfatta förekomsten av ett etniskt svenskt folk och en svensk kultur och språk. Om man däremot tycker att svensk etnicitet, kultur och språk har liks stort värde och lika stor rätt att bevaras som andra folkslag och etniciteter så bör nan tänka om.
@Ingela, jättebra den tar jag med mig och bra förklaring också
Mitt egentliga forskningsområde är språkekonomi, ett ämne där man studerar språkets ekonomiska, sociala och kulturella betydelse för individ, företag och samhälle. Därav mitt fokus på språkets i det här fallet sociala och kommunikationsvärde för individen, brukaren, och möjliga ekonomiska värde för arbetstagaren, då språkkunskaper bör underlätta tillträde till och ge bättre ställning på arbetsmarknaden.
Jag tror att trivsel på arbetsplatsen till stor del hänger ihop med tillgodoseende av brukarens behov. Det är först då som man kan uppleva att man har gjort ett fullgott arbete. Med detta perspektiv kommer många av organisationens pusselbitar att falla på plats av sig själva och vissa problem lösas automatiskt.
@Ingela, en verksamhet inom vård och äldreomsorgen som fokuserar på brukarens välmående ökar kvaliteten på arbetet, nöjdare personal, då sjunker personalomsättningen och fler söker sig till dessa yrken.
Den ”medfödda talangen” att kunna ett främmande språk är en resurs som arbetstagaren kan exploatera, det bör kunna öka även de ekonomiska incitamenten för arbetstagaren.
Utveckling av sådana institutioner och deras personal kan helt säkert ske på de befintliga arbetsplatserna, men finns det idag någon kunskap om detta?
Har läst Kvalitetsteknik på Mittuniversitetet för många år sedan, där var arbetsmiljön inom omsorgen ofta det som nämndes i exemplen. Ditt resonemang såg jag inte skymten av där utan då hade man fokus på medarbetarnas trivsel som aldrig ville infinna sig, i det sammanhanget blir dina åsikter väldigt bra.
Jag tror att konkurrensutsatta verksamheter, dvs en blandning av offentlig och privat vård-och äldreomsorg, på något sätt tvingar fram ett fokus på brukarens och patientens behov. Nöjda brukare, som är tillfreds med sin tillvaro, gör att arbetet känns meningsfullt för de anställda och kan på så sätt skapa attraktiva arbetsplatser.
Din idé om ”outsorcing” av äldreomsorg till varmare och soligare länder för att främja hälsa och välbefinnande är intressant och antagligen genomförbar i en inte alltför avlägsen framtid.
@Ingela, hur får vi attraktiva och eftertraktade arbetsplatser inom äldreomsorgen utifrån ditt perspektiv?
Torbjörn: Antingen är ni väldigt naiv angående Islam o muslimer och blundar för verkligheten eller så ljuger ni medvetet om dem.
Jag har sett upp till er och Newsvoice men nu blir jag skeptisk till innehållet och anser att ni är en förrädare. Tack för att ni visat färg!
Desinformation sprides på Newsvoice! Tack för upplysningen.
Angående de ”nyanlända” och ”outnyttjade resurser” och ”utnyttjade kunskaper” för att möta ett behov. Nu är det de facto att muslimer stödjer en religion ”ideolog” som är väldigt hatisk och en muslim som inte stödjer Koranen är en otrogen muslim och då blir en ”fatwa” De har ett väldigt hat mot otrogna och uppmanas att ljuga o bedra för de otrogna, att ha dessa i vården med deras syn på oss ”otrogna” känns inte tryggt! Läs Koranen och Hadith! Det är ett önsketänkande att tro gott om Muslimer och att tro på dem. Vi kämpade hårt mot Islams intåg i Europa. Nu släpper vi in dom med ”Bygga Muslimska Broar in till EU” som Påven sa nu -En falsk profet ”Lyssna inte på de falska profeterna” -sa Jesus.
Att olika folkgrupper presterar olika bra på intelligenstest är ett lika väldokumenterat som tabubelagt faktum.
Richard Lynns och Tatu Vanhanens uppmärksammade bok IQ and the Wealth of Nations (2002)
Angående de ”nyanlända” och ”outnyttjade resurser” och ”utnyttjade kunskaper” för att möta ett behov. Nu är det de facto att muslimer stödjer en religion ”ideolog” som är väldigt hatisk och en muslim som inte stödjer Koranen är en otrogen muslim och då blir en ”fatwa” De har ett väldigt hat mot otrogna och uppmanas att ljuga o bedra för de otrogna, att ha dessa i vården med deras syn på oss ”otrogna” känns inte tryggt! Läs Koranen och Hadith! Det är ett önsketänkande att tro gott om Muslimer och att tro på dem. Vi kämpade hårt mot Islams intåg i Europa. Nu släpper vi in dom med ”Bygga Muslimska Broar in till EU” som Påven sa nu -En falsk profet ”Lyssna inte på de falska profeterna” -sa Jesus.
Jag raderar alla kommentarer som uppger personer från Mellanöstern/Afrika har lågt IQ. Inga vetenskapliga referenser har uppgetts på det och det är inte ens relevant. Det förmodligen överhuvudtaget inte ens sant.
Jag baserar mig på Arbetsförmedlingens siffror. De flesta nyanlända idag kommer från länder som Syrien och Irak.
”Ingela Bel Habib 2 Maj, 2017 at 08:40
….en stor del av de nyanlända och tidigare invandrade [har] utbildningar som är relevanta för hälso-och sjukvård som till exempel läkare, sjuksköterskor, apotekare och laboratorieassistenter.”
Din formulering ”….en stor del av de nyanlända och tidigare invandrade….” tyder på att du inte är i kontakt med verkligheten — åtminstone inte i den jag och de flesta andra etniska svenskar lever i!
Det skulle MÖJLIGEN kunna vara ngn PROMILLE som kan ha en adekvat utbildning med tillhörande språkkundkaper — och de flesta av dem kommer i så fall förmodligen från ngt Europeiskt land.
Det är dessutom på det viset att de FLESTA av alla ”nyanlända” är MÄN i åldrarna 18-40 år och att ngn av dem tagit sig till Sverige för att vårda sjuka och gamla finner jag ytterst osannolikt!
Som jag skrev i artikeln har en stor del av de nyanlända och tidigare invandrade utbildningar som är relevanta för hälso-och sjukvård som till exempel läkare, sjuksköterskor, apotekare och laboratorieassistenter.
I artikeln vill jag lyfta fram att ett sätt att möta kommunikationsbehoven hos brukare och patienter är att utnyttja de språkkunskaper som redan finns hos de vård- och omsorgsanställda och i arbetskraften. Det handlar här om outnyttjade kunskaper för att möta ett behov.
Att det kommit och kommer hit väldigt mycket folk från alla möjliga länder betyder inte att speciellt många av dem nödvändigtvis är vare sig lämpliga eller villiga att jobba inom vården. Eller specifikt äldrevården. Att artikelförfattaren målar upp det som ett problem att tillräckligt många vårdanställda i Sverige inte har ett annat modersmål än Svenska känns för mig som ett märkligt resonemang. Vi bor väl ändå fortfarande i Sverige? Man får tycka, tänka och tro som man vill, själv misstänker jag att senaste årens invandring tär mer på våra resurser (inom vården och andra områden) än vad den bidrar eller har möjlighet att bidraga med. Starka indicier pekar på att så är fallet. Tips: Läs Tino Sanandajis bok.
Det känns som om en PR konsult för regeringen skrivit denna rosaskimrande propaganda artikel. Vi vet att massinvandringen till Sverige är en stor samhällsekonomisk förlust för svenska som får betala med blod och pengar för den. Sverige skulle kunna hjälpa hela världens flyktingar för halva kostnaden i närområdet enligt Hans Rosling.
Per Larsen
Låter som en superbra ide’ sjukvårdsindustri i länder med sol som ju faktiskt hjälper hälsan för oss nordbor på vintern. Som då slipper ha sina medborgare att åka till Sverige och leva på bidrag till största delen, de blir produktiva. en win/win. Nu gäller detta inte spanjorer förstås men ide’n är bra.
Varför inte Syrien när globalisternas krig är slut? Syrien har fantastiska historiska platser och varmt klimat, känner några syrier, de är bra de jag känner, dricker öl och lyssnar på hårdrock, precis som jag. Rock on dudes 🙂
Herr Larsen ska ha Nobels ekonomipris för detta tycker jag 🙂
Man kanske kunde vända på bilden istället och flytta ut vården till just låglöneländer med ett hälsosammare klimat, men också till de vanliga europeiska länderna som Spanien, Italien, forna Jugoslavien och även här i de nordiska länder för de som önskar. Det finns redan äldreboenden i Thailand, en rolig engelsk film, Hotell Marigold (2011), handlade om denna lite udda outsourcing.
Det skulle minska trycket på den svenska äldreomsorgen så att den hann ikapp.
En del äldre skaffar sig ett boende solen med just den baktanken att barnen då gärna vill komma och hälsa på i kombination med en solsemester.
Detta med att det måste fyllas på med hundratusentals människor varje år i ett litet land med 10 miljoner är tveksamt. Tror det är Tjeckiska republiken som är lika Sverige på alla sätt och vis och de behöver inte påfyllning av invandrare och deras land blomstrar, tror en anledning är att ett etniskt lika folk historiskt klarar sig bäst vad gäller välfärd, fred, industri och andra saker. i alla fall med den kollektiva medvetandenivån som råder idag.
Minns jag rätt var det Paul Joseph Watson som rotade fram den statistiken.
en länk: https://twitter.com/prisonplanet/status/740507951039909888
Verkligheten är inte som Wikipedia, att det bara finns en version av verklighetens varje aspekt. Varje händelse, situation, historisk händelse har olika kvaliteter och kan betraktas från olika perspektiv. Jag vill att NewsVoice bidrar till det. Ingela Bel Habibs artikel är ett exempel på den potentiella nyttan med outnyttjade resurser.
Till er som inte anser eller tror det är någon poäng med att integrera ens personer som är erfarna och utbildade inom vården, så är det bara att se tillbaka på artikelarkivet i NewsVoice. Det finns flera artiklar som tex uppmärksammar riskerna med att flyktingströmmarna inkluderar mycket kriminella individer och till och med ISIS-krigare.
Jag kommer snart att publicera en artikel om hur kriminella personer utnyttjar det svenska bidragssystemet och tex gör olagliga affärer med uthyrningar, men det blir ingen artikel om källorna inte vågar berätta. Vi får se.
Bel Habibs kärleksfullhet för mångkulturen är helt normal, särskilt då hon till synes, gift sig med en muslim och visst stämmer nog mycket av det som skrivs om äldres behov av språkkunniga.
Man måste dock fråga sig varför arbetslösa ungdomar inte flockas till äldrevården eller ens till polisyrket. Saken är uppenbar. Det är för dåligt betalt.
Monopolkapitalet som sitter i samma båt som politikerna vill inte betala. Istället vill de deltaga i racet mot välfärdsbotten med billig utländsk arbetskraft istället för att göra det mest humana och logiska som finns, nämligen gå ut ur EU och höja lönerna för de som tvingas ta i skiten och samtidigt beskatta monopolkapitalisterna som gör enorma vinster.
Det är en synnerligen passande diskussion så här på första Maj, anser jag.
https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2017/05/01/forsta-maj-tal-en-enande-fraga-for-hela-folket-ut-ur-eu/
Fördomar? Redaktören borde öppna ögonen och se sanningen. Många som har kommit hit av ekonomiska ”söka bättre liv”-anledningar har också felaktigt, i snabba och inte alltid så noggranna asylprocesser, getts nyckeln till alla bidrag, skolor, sjukvård, pensioner etc. Och till bostäder som människor har köat i massor av år för att få tillgång till, liksom till bostadsrätter som den egna befolkningen behöver och vill köpa och betala för. Allt detta förväntas skattebetalarna bekosta utan att knota. För många av de ”nyanlända” är en katastrof för Sverige och svenskarna.
Ingen hemlighet att Islam är fördomsfull och att Sverige gör allt i sin makt för att utrota ”oliktänkande”
[Resten av kommentaren är raderad här och återsänd till den epostadress som postaren uppgav. Obs max ca 300 ord per kommentar. Denna var på 1165 ord. Det var en insändare eller artikel]
Är verkligheten fördomar?/…
Skall analfabeter jobba inom sjukvården!? De vill inte jobba och de våldtar sjuka på sjukhus, bara att läsa om detta på mass-media som otroligt nog rapporterar om det. Sverige har flest våldtäkter i världen. Förr var det Syd Afrika.
Allt är verifierat.
De som nekar till invandringens kaos ljuger eller springer andras ärenden.
Inte skall vara med i texten på tidigare inlägg
Den gigantiska statsskuld som senaste decenniers regeringar ådragit landet har ju röstats fram av folket utan pådyvlats av trojaner och där är dessa skulder inte folkets utan dessa ”representanters” egen privata skuld. Lär av Island.
Det är inte fördomar. IQ-nivåer för olika länder är fakta. De flesta verkar komma från länder med IQ runt 85.. eller i värsta fall runt 70. Redan de med 85 ligger på gränsen för att kunna klara av ett liv i ett samhälle som är anpassat för 100 i snitt. Med demokrati.
Tendensen att ta till våld ökar och förmågan till empati sjunker med låg IQ. Västs samhällen är inte anpassade för detta. Ju fler man drar inte desto värre kommer det bli.
Alla måste få ha sina egna samhällen att leva i.. anpassade till deras egna egenskaper.. Annars kommer det sluta med katastrof för alla i slutändan! Det är bara en tidsfråga.
(((Makteliten))) vet mkt väl om detta. Det är därför man är så pådrivande. Divide & Conquer. Sen kan man komma med sin polisstat steg för steg när folket själva ber om det.
”Nyanlända en viktig resurs för att säkra vård och äldreomsorg…” är bara ETT av ”etablissemangets” alldeles för många lögnbaserade hjärntvättande floskler tillika EJ verklighetsförankrade mantran!
Visserligen behöver vårdapparaten anställa bl.a. flera vårdpersonal samt sjuksköterskor, men DET motiverar INTE att importera hundra-tusen-tals ”flyktingar” VARJE år från andra världsdelar! Det finns REDAN tillräckligt många skriv- och läskunniga arbetslösa SVENSKAR i Sverige att för att täcka det behovet — så varför IMPORTERA?!?
Bara under 2016 utdelades 69.350 positiva asylbesked i Sverige — hur många som fick negativt besked och/eller aldrig gett sig till känna för ngn myndighet är det ingen som vet, förmodligen MINST det DUBBLA.
Att försörja så många individer innebär en ENORM belastning på samtliga kommuners ekonomi — och detta gäller då bara för ETT enda år! Multiplicera sedan det mad antalet år som gått sedan t.ex. 2000…..
Inte minst viktigt i sammanhanget är att den senaste tidens ofta hörda floskeln ”Sverige har en stabil och bra ekonomi” är en gigantisk lögn i mång-mång-mång-miljardklassen!
Därför att enligt Riksgälden var Sveriges aktuella statsskuld 2017-03-31 inte mindre än 1.332.410.000.000 SEK! Fattar ni?? Siffran är hart när obegriplig och omöjlig att ta till sig:
Det är nämligen ca 1,3 miljoner MILJONER (ja, miljon 2 ggr)! Vilket är enklare att förstå än 1.332 MILJARDER….
HUR länge har Sverige råd med denna omöjliga ekvation? För det är inte frågan OM vårt gamla land kollapsar, utan NÄR!!!
Det är inga fördomar utan faktiska observationer av verkligheten, som den nu ser ut. Vilket är där de flesta borde befinna sig.
Om de utrikesfödda i för liten utsträckning kommer i arbete, leder detta till att skatteintäkterna ifrån de utrikesfödda inte uppväger den offentliga sektorns kostnader för de utrikesfödda. Det blir i stället nedskärningar i alla sektorer inom den offentliga sektorn (även inom vård och omsorg).
Ingela Bel Habib är fil doktor i psykologi och forskare. Ingela har således ingen akademisk utbildning inom ekonomi.
Nationalekonomen Jan Tullberg har räknat ut att flyktingmottagandet kostade 600 miljarder kr år 2015 och eftersom den offentliga sektorns totala utgifter är cirka 2000 miljarder kr, är kostnaden cirka 30 % av de totala offentliga utgifterna. ”Flyktingarna” (högst 10 % är riktiga flyktingar) kommer ifrån länder med extremt låg utbildningsnivå, ifrån dysfunktionella kulturer och misslyckade stater, därför kommer högt räknat endast 30 % att få ett arbete.
”Flyktingarna” kommer aldrig någonsin att betala mer i skatt än vad de kommer att få i försörjningsstöd. Den offentliga sektorns totala utgifter kommer att öka pga en större icke-arbetande befolkning. Eftersom man inte vill skapa social oro och köpa sig lugn i landet, kommer utgifterna för försörjningsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag att öka. Men till priset av nedskärningar i övriga utgiftsområden.
Enligt nationalekonomin är produktionsresurserna (arbetskraft, investerat kapital, råvaror etc) knappa. Detta gäller även produktionen av vård och omsorg. Ett annat problem är att en produktionsresurs som arbetskraft inte efterfrågas om priset på resursen är för högt. Den intäkt som resursen skapar måste åtminstone täcka de kostnader som finns för resursen (för arbetsgivaren).
Om den nya arbetskraften är lågproduktiv pga låg utbildningsnivå och pga dålig arbetskultur, måste kanske lönerna sänkas till 10 kr/timme. Men då går det inte att försörja sig och försörjningsstöd blir i vilket fall som helst försörjningsinkomsten (med inslag av svartarbete och brottslig verksamhet).
Bra skrivet, hoppas att det kan bli attraktiva arbetsplatser. Det är ett problem idag att bemanna vården.
Det skall vara en rättighet för en åldrande människa från en annan kultur, såväl som för infödda svenskar, att få ett anpassad boende de sista åren livet.
Nu får ni lägga av med era fördomar. Lägg ner. / redaktören
Spelar ingen roll hur man vänder o vrider. Så länge de kräver mer resurser än vad de bidrar med så blir det förlust. O så kommer det att förbli.
De flesta kommer från länder med väldigt låg IQ i genomsnitt. Så öser man man bara in den stora massan utan urval så kommer samhällskatastrofen att fortsätta.
De var ett dravel av kvalificerat pk skitsnack. Värre än Aftonbladet o Expressen, Expo, FI, o hela vänsterpacket.
Vilken textvägg av kvalificerat skitsnack. Hela texten dryper av allmänna och vaga formuleringar vilket gör att det egentligen inte står något specifikt alls. Varifrån är texten hämtad?