Kooperationens känsla för samtiden – Korruption och hotad livsmedelssäkerhet

DEBATT. Kooperationen har sedan mitten av 1800-talet haft människans välbefinnande i centrum.  Genom att från ett yrkesskrås önskan, om att kunna erbjuda sina gemensamma yrkesbröder en bättre och sundare livsmedelsförsörjning, startade man i Rochdale, Storbritannien år 1844 den första livsmedelsbutiken.

De grunder varmed man stiftade föreningens regler, var förankrade i värderingar som solidaritet, jämlikhet, demokrati, ansvar, hederlighet, öppenhet och socialt ansvar. Omsorg om andra, blev den tyngd man så väl eftersträvade.  Redan från start gjordes klart, att ingen hade fler än en röst, oavsett hur mycket pengar man hade innestående i rörelsen.

Kooperationer växte snart fram inom olika sektorer. Det var främst försäkrings- och bankbolag som bildades efter kooperationens principer. Men också producentkooperativ för spannmåls- och mjölkprodukter igångsattes.

Under 1980-talet blev två vägval inom kooperationen synliga. Den ena var att den etablerade kooperationsidén stagnerade. Lönsamheten var plötsligt ett stort orosmoln över den kooperativa himlen. Men å andra sidan utvecklades mindre kooperativa enheter som exempelvis JAK-banken, Ekobanken, energiföretag med vindkraftverk, ett antal daghem och butiker av olika slag, kafféer, klädesbutiker mm.

Trots den vikande lönsamheten för matbutikerna i flera länder, var de klassiska solidaritetsvärderingarna levande. Man stod upp för omsorgen om människan, naturen, djuren och maten. Föreningarna arbetar för hållbar utveckling.

1990 startade Coops eget varumärke Änglamark. Man ville erbjuda alla sina kunder ett ekologiskt sortiment, då hållbarhetsfrågorna verkligen hamnat i fokus. Snabbt blev man Sveriges största matvarukedja på ekologi. Efterfrågan på ekologiska varor sköt i höjden, varefter fler och fler larm om giftskandaler blossade upp.

Det var algblommningen i Östersjön som fångade folks medvetande. Man fick till sin kännedom, att jordbruket med sina kemikalier stod för Östersjöns snabba ödeläggelse. Det var inte längre trevligt, att tillbringa en ledig sommardag utmed kusten, då där uppdagades giftalger i mängd. Larmrapporterna haglade över oss och politikerna lovade att skarpa förslag skulle få bukt med åverkan. Tyvärr har inget nämnvärt hänt, som kan anses vara en tillbakagång av algblomningen.

Livsmedelssäkerhet och GMO

De genmanipulerade grödorna (GMO) började diskuteras. GMO var forskarvärldens svar på den världssvält som väntade runt hörnet, för var och varannan jordbo. Forskarna lovade guld och gröna skogar för alla världens nationer och all dess befolkning, bara de fick ohämmat så grödorna överallt. Till dessa GMO-grödor behövdes också ett växtgift, sade dessa kemi- och giftföretag, glyfosat. Ett av de mest kända är Roundup.

Allt tycktes gå dessa företags väg. Företag som Monsanto, Dupont, Syngenta, Bayer, BASF, Dow m fl. tog lätta steg mot framtiden.

Plötsligt ändrades förutsättningarna för dessa multinationella företag. I Argentina slog 30,000 läkare larm om att en stor dela av befolkningen hade blivit sjuka och många var döende pga giftföretagens flygplansbesprutningar över åkrar och ängar, helt nära skolor och bostadsområden. Likaså var många lantarbetares liv i fara, då det visade sig, att väldigt många fått illaartade utslag över hela kroppen, då de arbetat på de besprutade fälten.

I Indien skapade detta GMO-utsäde tillsammans med växtgiftet Roundup, ett helvete för flera 100,000-tals bönder landet över. Löften från Monsanto, om att skördarna skulle fördubblas, slogs i spillror. Det blev precis tvärtom. Bönderna hade fått betala dyrt för GMO-utsädet, plus växtgiftet som hörde till och som de enligt kontrakt också måste köpa. De lättlurade bönderna blev satta i stor skuld och än värre, de hade ingen mat till familjen.

Närmare 300,000 av Indiens bönder har till dags dato tagit livet av sig, på grund av den falska marknadsföring Monsanto genomförde över hela landet. Skammen blev för stor för bönderna, när man inte ens kunde föda sin familj.

Den indiska regeringen har satt hårt mot hårt och bett Monsanto att lämna Indien med deras helvetesprodukter, för all framtid.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA tog mutor

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som vi trodde var medborgarnas vän och skulle hjälpta till att sätta stopp för lobbyister, som sätter girighet före säkerhet, i den europeiska unionen, har visat sig vara en ulv i fårakläder.

En av de fristående forskare som fått lägga fram sina resultat för EFSA är den franske forskaren Gilles-Eric Seralini, professor vid Caen universitetet i Frankrike. Seralinis grupp ville bevisa att Monsantos forskning om GMO-majs NK 603, var undermålig.

Seralinis grupp byggde sina experiment på samma protokoll som Monsanto, men studien var än mer kritisk. Man testade fler parametrar oftare. Råttorna studerades mycket längre, fullt ut under två år i genomsnittlig livslängd, istället för bara 90 dagar som i Monsanto-studien. Det långa tidsperspektivet bevisade kritiskt att de första tumörerna syntes redan 4 till 7 månader in i studien.

I branschens tidigare 90-dagars studie på samma GMO-majs Monsanto NK603, fanns tecken på toxicitet, men dessa avfärdades som ”inte biologiskt meningsfullt” av industrin och EFSA och som resultaten visade, var testerna verkligen mycket biologiskt meningsfulla.

Efter flera år fick emellertid Seralini och hans forskargrupp återupprättelse för sin forskning och EFSA tog detta till sig.

Men inte nog med det. Ett par år efter att Seralini-gruppen presenterat resultaten från deras forskning, kom det till allmänhetens kännedom, att flera medlemmar inom EFSA mottagit mutor från Monsanto.

• Läs mer: The Ecologist, Naked corruption: the scandal of glyphosate re-assessment in Europe
• Läs mer om EFSA i NewsVoice

Roundup, Agent Orange och cancer

År 2015 kom WHO med ett erkännande som var smått sensationellt. Monsantos glyfosat Roundup är till 75% trolig orsak till cancer.

Roundup är en vidareutveckling av Agent Orange, ett avlövningsmedel som sprutades med flygplan över de täta skogarna i Vietnam, för att lättare kunna hitta fienden, under Vietnamkriget.

Som ett resultat av användningen av Agent Orange, uppskattar Vietnam att över 400,000 människor dödades, att 500,000 barn föddes med fosterskador och upp till 1 miljon människor blev handikappade eller led av hälsoproblem, för att inte tala om de långtgående påverkan som det hade på hälsan hos över 3 miljoner i de amerikanska trupperna och deras avkommor. Detta pga Agent Orange.

Nu vill inte bara Monsanto använda sitt Roundup på svenska åkrar, utan också övriga kemijättar vill sprida detta gift överallt och cyniskt talar om växtskydd. Det är girigheten som talar.

Svenskt Växtskydd bara ytterligare en lobbyorganisation

Svenskt Växtskydd är en lobbyorganisation för nio internationella kemiföretag. Dessa är:

• Adama Northern Europe B.V. (www.adama.com)
• BASF AB (www.agro.basf.se)
• Bayer CropScience (www.bayercropscience.se)
• Dow AgroSciences Sverige AB (www.dowagro.se)
• DuPont Sverige AB (www.dupont.se/agro)
• Monsanto Crop Sciences Sweden AB (www.monsanto.se)
• Nordisk Alkali AB (www.nordiskalkali.se)
• Nufarm Deutschland GmbH (www.nufarm.com/SE)
• Syngenta Nordics A/S (www.syngenta.se)

Vad säger sig då dessa företag vilja åstadkomma inom svensk odling. Så här presenterar de sig:

”Svenskt Växtskydd verkar för att skapa förståelse i Sverige för behovet och nyttan av växtskyddsmedel. En god förståelse är grunden för att lantbruket och dess näringar på ett hållbart sätt ska kunna producera och erbjuda konsumenterna sunda och näringsriktiga livsmedel på ekonomiskt och miljömässigt goda villkor. Svenskt Växtskydd har därför ett viktigt arbete med att representera sina medlemsföretag i branschgemensamma frågor.

Konkret innebär det att Svenskt Växtskydd är remissinstans, arbetar aktivt med frågor om säker hantering och användning av växtskyddsmedel, är intressenter i Odling i Balans,
medverkar i styrgruppen för kampanjen Säkert Växtskydd, representerar medlemsföretagen i gemensamma frågor vid kontakter med politiker, myndigheter, institutioner, livsmedelsindustri, handel, media, användare och konsumenter.

Svenskt Växtskydd har dessutom ett viktigt arbete i att granska marknadsföringen av medlemsföretagens produkter för att säkerställa att denna är balanserad och vilar på saklig grund.”

Vidare säger man under rubriken hållbar odling:

”Världens befolkning växer. Enligt FAO är den årliga befolkningstillväxten 78,5 miljoner människor. Det innebär att vi kommer vara fler än 9 miljarder människor år 2050.

För att kunna försörja den växande världsbefolkningen med livsmedel kommer det krävas att lantbruket producerar mer mat de kommande 50 åren än vad som totalt producerats under de senaste 10,000 åren. Samtidigt är den odlingsbara arealen en begränsad resurs. Produktionen måste därför öka på den åkermark som redan finns idag.”

Jag vill bemöta något av det som Svenskt växtskydd skriver:

”kunna producera och erbjuda konsumenterna sunda och näringsriktiga livsmedel på ekonomiskt och miljömässigt goda villkor”.

Jag vill hävda att miljön, djurs och människors villkor blir så mycket bättre med ekologisk odling, än att jämföra med den konventionella.

När man säger att det inte visar några större skillnader, så berättar man inte hela sanningen. Den konventionella odlingen tär på både jordarna och vattnet. Jordarna blir utarmade och vattendragen och haven blir förorenade med gifter och bekämpningsmedel. För kommande generationer är det förödande.

Enligt vad jag tidigare läst, så har matens näringsinnehåll minskat rejält sedan början av 1900-talet. Det kan bara betyda, att vårt sätt att odla, storskaligt med kemikaliebesprutning är gagnlöst om vi inte bara ska se till storleken på skördarna, utan istället hur maten mättar och vilken nytta den har för människorna, djuren och naturen.

Det betyder att den beskrivning Svenskt Växtskydd gör under hållbar odling är felaktig:

”För att kunna försörja den växande världsbefolkningen med livsmedel kommer det krävas att lantbruket producerar mer mat de kommande 50 åren än vad som totalt producerats under de senaste 10 000 åren. Samtidigt är den odlingsbara arealen en begränsad resurs. Produktionen måste därför öka på den åkermark som redan finns idag.”

I Sverige uppskattar man, att vi slänger c:a en halv miljon ton mat per år i onödan. I USA räknar man med att ca 30% eller 60 miljoner ton per år kastas. Så vi kan ju fundera över, hur mycket mat det slängs världen över. Mat som skulle, om vi fördelar rättvist, kunna mätta varje människa på jorden. Även upp till 9-10 miljarder.

Därför kan jag bara se; Det är inte mer kemikalier, mer GMO, mer bekämpningsmedel vi behöver på våra åkermarker. Vi behöver mer människokärlek. Människor som ställer upp för varandra av ren medmänsklighet, utan girighet. Personer som lutar sig mot en titel och anser sig stå över alla människor, när det gäller vad som är rätt eller fel, är tragiska.

Att göra bedömningar och avvägningar, som rimmar illa mot Svea rikes lagar, när man anses vara en påläst, mycket väl utbildad och en rättskaffens människa, är inte bara sorgligt, det är skrämmande.

Därför kan jag bara beklaga den rena och skära ondskan, som utbreder sig över Sverige. En ondska som kan få oanade konsekvenser, men kanske inte som vi kan föreställa oss. Konsekvenser som vi inte reflekterar över.

Coop kommer att få det stöd de så väl behöver, inte bara av sina medlemmar, utan också av oss svenskar, som anser att Patent- och marknadsdomstolen gjort en grov felbedömning.

Text: Lasse Wikman

Källor

• Lantbruk, Johanna Mörtberg 4/7-17
• SvD debatt, Torbjörn Fagerström 4/7-2017
• Coop.se, Änglamark
• Svensktvaxtskydd.se
• Bakom-kulisserna.biz/news/gmo-grodor-en –hotande-fara/   GMO grödor en hotande fara 22/8 -14

Relaterat och fler referenser

• Cancer of Corruption, Seeds of Destruction: The Monsanto GMO Whitewash
• The EPA’s Inspector General Is Probing Whether An Agency Staffer Colluded With Monsanto
• Monsanto accusé de corruption scientifique pour sauver le glyphosate