Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
Amerikanska USGS uppger att Nord Korea idag söndag lokal tid utfört ett kärnvapenprov som skapade en jordbävning motsvarande 6, 3 på Richterskalan. Det meddelar CNN som även uppger att Nordkorea nu har utvecklat en vätebomb. Kanalen skriver att Pyongyang bekräftat att det var en vätebomb som testades.
Text: Torbjörn Sassersson | Bild i sidhuvudet: Kollage från CNN
Många medier publicerar idag serier av artiklar om utvecklingen.
“The power is 10 or 20 times or even more than previous ones, ” Kune Y. Suh, a nuclear engineering professor at Seoul National University, said, as quoted by Reuters. “That scale is to the level where anyone can say a hydrogen bomb test.” – RT
Vätebombstest
Kärnvapenprovet, förutsatt att CNN uppger korrekta fakta, var den sjätte nukleära testen som Nordkorea utfört. Enligt uppgifter som CNN hänvisar till ska Kim Jong Un skrutit om att Nordkorea nu har ICBM-missiler, dvs interkontinentala missiler, som kan nå USA.
Enligt nordkoreanska KCNA ska de nya vätebomberna kunna generera exceptionellt kraftfulla EMP-pulser som kan slå ut elektronik även om bomberna exploderar på hög höjd, skriver CNN.
Vätebombstestet kommer några få dagar efter att Nordkorea har utfört ett missiltest över Japan, rapporterar flera större medier. Sydkorea svarar med att simulera en attack mot Pyongyang.
CNN verkar bygga ett narrativ som handlar om att Putin drar nytta av Nordkoreas geostrategiska manövrar. Det framgår i artikeln: ”Russia’s power play in North Korea aimed at both China and US”. Kina svarar med att visa sitt stöd för att fortsätta samarbeta med Ryssland för att bevara fred och stabilitet i regioner med militära spänningar.
Både Kina och Ryssland är eniga om vem som är ”the troublemaker” på den koreanska halvön, skriver CNN som citerar Tong Zha vid ”Carnegies Nuclear Policy Program”, och det är inte ledaren i Pyongyang. Det är ockupanten i Vita Huset.
”Both Moscow and Beijing ”share the basic perception of who is the real trouble maker and who is the biggest common threat in the Korean Peninsula,” Tong told CNN.
That trouble maker, he said, is the United States, and more specifically, the occupant in the White House.” – CNN
För att ytterligare trissa upp spänningarna mot Ryssland anklagar, de experter som CNN talat med, Ryssland för att öka aggressiviteten mot Europa i och med att Ryssland kommer att genomföra en militärövning nära Östeuropas gränser, något som rapporteras av CBS News i artikeln: ”Russia insists big war games on Europe border no threat”.
Aktiviteterna som tex att Ryssland nyligen överflög nära Nordkorea med bombplan kan anses vara en manöver som drar undan uppmärksamheten från den övningen, skriver CNN:s analytiker, Jamie Tarabay.
Ryssland får ingen pardon för att flera NATO-länder inkl USA genomför militärövningen Aurora med 19,000 man som handlar om att öva krig mot Ryssland med Sverige som central spelare, en övning som startar med ett förberedelseskede den 11 september 2017, enligt Försvarsmakten.
CNN:s narrativ handlar om att i en serie av artiklar – över flera veckor – skapa föreställningar om att vitt skilda ”hotspots” (Belarus, Östersjön, Östeuropa, Japan, Nordkorea, Guam) hänger samman i en större upptrappning mellan flera länder med hög militär kapacitet, där USA är en central ”good guy”.
Text: Torbjörn Sassersson
Narrativet vän däremot är själva motsatsen till en maktrelation. Vän kan man bara vara om relationen är jämlik. Jämlik i denna kontext är synonymt med tillit. Man ger och får i en vänskapsrelation. Titta på barn närde leker tillsammans. Det ger mer än de får, och tilliten växter därför. Inte desto mindre smyger sig maktord in även i vänskapsrelationer. ”En god vän till mig”. Vad är motsatssen till en god vän? En ond vän?
Per, vad kom som ett: ”knivhugg i ryggen?”
Sedan är narrativet ”vän” i kontexten supermakt, extremt barnsligt. Trots detta använder media detta epitet om supermakter. En supermakt har ingen vänner. En supermakt har allierade, och allierad är ett land så länge landet gör exakt som supermakten vill. I samma ögonblick landet inte följer supermaktens riktlinjer är landet fiende till supermakten – i annat fall talar vi inte om en supermakt. Det är inte så svårt att förstå. Samma förfarande gäller allt som har med maktfullkomlighet att skaffa varse sig det gäller maffiarelationer, chefen på jobbet eller supermakter. Du lyder och böjer dig eller går i konflikt. Det ligger i maktens dialektik att dels är makt rätt samt dels att använder makten inte sig av makt, för att bevara sin makt, förlorar makten sin makt. maktfullkomlighet har makten så länge maktfullkomligheten använder sin maktfullkomlighet. I annat fall finns andra som prospekterar på rollen. Här kan man verkligen tala om maktens evolution.
Det gäller framför allt gängkriminallitet vs gängkriminallitet. Det finns tongångar inom polisen, som gör gällande att alla dessa skjutningar mellan kriminella ses som saneringsmord, men den starkaste parten kommer ut som än starkare.
Putin har alltid varit vår vän, men detta kommer som ett knivhugg i ryggen.
Bra analys Torbjörn. De närmaste veckorna blir en rysare. Vad som helst kan hända. 🙁
Men vi måste lägga alla våra verbala resurser för att försöka få de onda spelarna att inte flippa helt nu när så mycket står på spel för dem.
Hetsen mot Ryssland bara fortsätter. Att Ryssland har, eller försökt, påverka valutgången i USA är ytterligare ett så kallat ”narrativ” (alltså berättelse i formen av en kommunikation, där det bara finns ett berättande av någon och för någon. I själva verket existerar alltid multipla narrativ: alltså inte en berättelse utan många berättelser). Det är möjligt Ryssland kanske haft en påverkan? Vi vet inte. So what? Hur många demokratiska val världen över har inte USA påverkat eller försökt att påverka? Är det påverkan i sig eller vem som påverkar frågan gäller här? I det perspektivet (påverkan) påverkar i så fall inte allt här i världen allting annat? Vad förväntar man sig att vem eller vad skall göra (eller inte göra) för att inte tänkas ha en påverkan? Elvis Presley är död och begraven, men har fortfarande en påverkan.
Summa kardemumma: det logiska språkbruket i ex ovan om Rysslands påverkan, syftar till att krattar manegen för att ta sig rätten att utplåna allt i Ryssland som kan tänkas påverka. Ser Ni det manipulativa i språket här – jag har rätten att förgöra dig, då du kan tänkas påverka mig.
Upplägget är följande: Mål:
Ta över Ryssland som land samt privatisera landets enorma naturtillgångar.
Metod:
Vi lossas att Ryssland utgör ett hot mot oss. Vi lossas vara rädda. Kan vi få många att tro på våra lögner , får vi mandatet att vita de åtgärder vi finner bäst.