”Globalt, även bortom klimatfrågan och debatten i USA, så är förnekelse av vetenskap om miljöproblem omfattande”, skriver Ny Teknk. Några KTH-forskare som studerat den samlade forskningen om vetenskapsförnekelse under de senaste 25 åren hävdar att klimatförnekare är ett problem.
”Vår erfarenhet är att förnekelse av vetenskap i klimatfrågan förekommer även i Sverige, men vi ser förnekelse inte bara i klimatdebatten utan även i andra miljöfrågor, om exempelvis miljögifter och överfiske. Det försenar beslutsfattandet och gör det svårare att nå miljömålen med en miljöpolitik som vilar på vetenskaplig grund”, säger Mikael Karlsson, miljöforskare på KTH i ett pressmeddelande.
I en vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Journal of Cleaner Production analyserar KTH-forskarna vetenskapsförnekelse inom miljöområdet åren 1990-2015.
Men vad som är förnekelse och inte är omdebatterat. En förnekelse handlar om att människor bidrar till en global uppvärmning och att effekterna är negativa, anser vissa som är skeptiska till uppfattningen att koldioxid orsakar global uppvärmning.
Läs mer: Forskare: 2016 var extremvädrets år
Studien avslöjar även vetenskapsförnekarnas metoder. Vanligt är att man plockar russinen ur kakan (sk cherry picking), förvränger statistik, ifrågasätta forskares motiv och finansiering. Kränkande påhopp förekommer också ofta, påpekar Ny Teknik.
Forskarna anser att det behövs nya metoder för att motverka vetenskapsförnekarna.
”Klimatförnekare finns inom fossilindustrin, i vissa tankesmedjor och bland populistiska politiker. Även media spelar en roll när dess balansprincip gör att forskare ställs mot vetenskapsförnekare i debatt istället för att forskare inbjuds till att mötas i mediala samtal”, säger Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi på KTH.
Rewrite: NewsVoice