Regeringen i Kamerun har under mediatystnad och ett stängt internet börjat att fördriva och utrota den engelsktalande och förtryckta minoriteten. Larmrapporterna började först komma ut under 2016 genom individer i exil, men nu har även en parlamentsledamot, Joseph Wirba från den nordvästra regionen, gått ut offentligt och larmar för vad som händer i en artikel i exiltidningen SC Journal baserad i Massachusetts, USA.
En våldsspiral har drabbat Kamerun där allt fler exilpersoner och flyktingar via sociala medier berättar om massgripanden och bortföranden av personer som protesterat mot regeringens förtryck. NewsVoice har sedan några år bevakat händelseutvecklingen i Kamerun. Reportage har spelats in på plats, men de har inte publicerats av hänsyn till inblandade personer. Det har varit för farligt om ansikten och namn offentliggjorts. Det finns idag massgravar med engelsktalande oppositionella. Situationen är så allvarlig att alla former av mediareportage nu istället eventuellt kan påverka situationen genom att dämpa övergreppen. Situationen måste bli allmänt känd.
En central ort där oppositionen är stark är staden Bamenda som är huvudstad i den engelsktalande nordvästra regionen. Joseph Wirba kommer från byn Jakiri som är en ”förort” till Bamenda. Wirba säger i ett uttalande att efter fredliga demonstrationer den 22 september och 1:a oktober har regeringsvåld satts in mot demonstranter som enbart vill återinrätta ordning och rättvisa samt få ett slut på decennier av förtryck.
Med dessa ord har Joseph Wirba i ett brev lyft situationen inför generalsekreteraren i FN:
”Att som guvernören i den sydöstra regionen referera till vårt folk som hundar eller som en välkänd programledare på TV i Yaounde kalla folk för råttor är genuina kännetecken på ”hate speeches”. Landets armé marscherar in i de nordvästra och sydöstra regionerna och genom en oerhört brutalitet på vårt folk gör gällande att vi är en ‘enemy of the State’ snarare än en del av nationen”.
De fredliga demonstrationerna i den två engelsktalande regionerna drog ut så många som 1,5 miljoner människor den 22 september och 1:a oktober, uppger olika källor, men det var i samband med demonstrationerna den 1:a oktober som regeringen beslöt att med övervåld krossa all opposition.
”The people had come out with the clear understanding that freedom is never given, but always taken by those living under oppression.” – Joseph Wirba
Personer i exil varnar via sociala kanaler
Rapporter från flera diaspora-källor har sedan en tid berättat om att regeringstrupper systematiskt sparkat in dörrar i hemmen, plundrat, våldtagit kvinnor, dödat barn och sedan massdeporterat människor i lastbilar till okända destinationer. Många har dött under dessa transporter, allt medan krypskyttar i helikoptrar skjutit de som försökt fly.
Joseph Wirba bekräftar nu att dessa civila rapporter via sociala medier är sanna. Att varna för detta inom landet Kamerun är förenat med omedelbar dödsfara, säger flera från Kamerun till NewsVoice. Endast diaspora som flytt till andra länder har varit det förtryckta folkets röster och deras röster har förts fram via kanaler som Facebook.
För den godtrogne svensken som alltid trott att Kamerun bara är en fredlig fotbollsnation och demokrati kommer säkert dessa uppgifter som en chock, men dessa missförhållanden är inte nya. De har pågått i många decennier (red anm).
“I had clearly foreseen in the heavy military movements that involved high tech military hardware that we were under siege. I had told my team of assistants that the military could not be marched into our territory in order to take a holiday – they were coming to kill our people as one of the top commanders had already said in their Yaounde ‘war’ cabinet, ‘il faut le matée,’ meaning we must crush them or they must be crushed”. – Joseph Wirba
Regeringen har fördrivit över 50,000 människor – Joseph Wirba
När massdeportationen och även till viss del utrotningen av den engelsktalande minoriteten (ca 5 miljoner människor) tog fart den 1 oktober 2017 stängde regeringen av internet den 29 september. Det indikerar enligt Wirba ett försök att mörklägga en planerad fördrivning och utrotning med start den 1:a oktober. Sedan dess har jakten på oppositionella fortlöpt med oförminskad styrka.
Joseph Wirba tillsatte en utredning för att försöka dokumentera hur regeringen bortför och dödar medborgare. Han valde ut 7 personer per region med uppgiften att kontrollera 13 divisioner. Statistiken som sammanställdes visar att – så här långt sedan den 22 september – har 122 dödsfall registrerats, 1894 personer är skadade av skottskador och tortyr samt 150 personer är saknade. Samtidigt har minst 16,000 personer tvångsförflyttats och ytterligare 40,000 har på egen hand flytt till Nigeria.
Joseph Wirba har arbetat många år för det oppositionella partiet SDF (Social Democratic Front), men är numera djupt besviken på hur partiet förlorat inflytande och idag mest sysslar med ”lip service” dvs de pratar mycket, men gör ingen praktisk nytta för sina engelsktalande väljare.
Läs mer om Kamerun i NewsVoice
Text: Torbjörn Sassersson, NewsVoice
Relaterat
Det är väl kanske någon välkänd kriminell spelare som vill sälja vapen till ett krig i detta överbefolkade fattiga land, där de kanske vill ställa folken mot varann, samtidigt tillskansa sig deras naturresurser, samt kanske t.o.m. få fart på asylbaronsindustri för att kunna pungslå sin egen befolkning och rasera deras välfärd och sätta dem i skuld till monopolkapitalet?
…men samtidigt, vad ska man göra med ett folk som så katastrofal överbefolkar det och därmed förstör för sig själva? Import eller export av problemet genom signalpolitik verkar vara politikeradelns korkade recept på total global överbefolkning och totalt kaos… och tyvärr röstar de som ännu inte vaknat för exakt det.
[Kommentaren är redigerad]
Övergreppen beordras av den sittande presidenten Paul Biya och hans ministrar. Han bor sedan flera år i Schweiz. Presidenten har haft makten kontinuerligt sedan 1982. Ytterst under dessa år har Kamerun alltid styrts från Paris, men med ett något mindre inflytande från Paris sedan Hollande och Macron.
Precis som i Rwanda är motsättningarna inom landet delvis stambetingade. Invånare med ”finare” stambakgrund besitter makten i det fransktalande Yaounde, huvudstaden, medan de två engelskspråkiga regionerna befolkas av förtryckta och marginaliserade invånare. Det finns alltså problem med
rasismtribalism inom landet något som utnyttjas av den styrande fransktalande makten.Problemet för den sittande makten är att det senaste året har även många inom de 8 fransktalande regionerna börjat protestera mot regeringen.
Vem och vad ligger bakom detta övergrepp?