När detta skrivs införs obligatorisk mönstring i Sverige igen efter ett antal års frivillig militärtjänstgöring, men att ha ett försvar bygger naturligtvis på att invånarna känner kärlek och tillhörighet till det geografiska området som ska skyddas mot potentiella, påhittade fiender.
Utöver det ska dessa militärer hålla med om de potentiella påhittade hoten, vilket kanske inte är helt lätt i ett land som har haft fred i snart 300 år.
Världen globaliseras i en extremt snabb takt och farten ökar för varje år. Detta gör att en stor del av befolkningen nu tänker att de är en del av hela världen istället för ett land . Många människor tänker inte längre “gränser” . Vissa väljer till och med att kalla sig själva för “världsmedborgare”.
Om man tänker så, är man inte längre beredda att dö för en nation. Kommunikation sker över hela världen i realtid och marknader är inte längre lokala. Gemene man handlar varor över hela världen utan mellanhänder direkt från fabriker på andra sidan jorden och många har numer vänner eller bekanta i andra delar av världen. Inte heller är någon längre beredd att dö för kungen eftersom alla vet att monarkin inte fyller någon funktion utan snarare är ett nostalgiskt skådespel från en svunnen tid.
Om vi tittar på det rent objektivt, kan man möjligen se att det märkligt att känna stark kärlek till en liten del av en värld. “Just den här ytan känner jag kärlek till, men inte ytan där borta bortanför den där påhittade linjen.” Lokalpatriotism hyllas ofta men är en stor del av världens bekymmer. Vi har alla vuxit upp med att man ogillar invånarna i grannbyn av den enkla anledningen att de just kommer från grannbyn. Inget annat. På stenåldern var människorna i grannbyn potentiella hot mot våra resurser som därför behövdes elimineras för vår egen överlevnad. Detta förhållningssätt lever kvar hos en del av befolkningen, även om det enda som finns kvar att försvara är deras egon, illusionen av dem själva.
Människor som har rest mycket har ofta helt andra perspektiv när det kommer till gränser och lokalpatriotism. De är öppna för förändring och välkomnar stora delar av den, eftersom de redan sett mycket av vad det skulle innebära.
Människor som aldrig rest och sett andra delar av världen är generellt mer negativt inställd till förändringar, eftersom deras perspektiv bygger på den lilla yta där de befunnit sig större delen av sitt liv.
Krig är inget annat än en affärsmodell. Det handlar alltså inte alls om att skapa fred, utan om horribelt stora ekonomiska vinster som genereras tack vare rädslan för andra nationer och deras potentiella invasion. Intressen som naturligtvis går hela vägen upp på regeringsnivå, som talar om för oss att vi behöver vara rädda och ha ett försvar. I Sverige är vi dock väldigt försiktiga med att tala om vilka som potentiellt skulle kunna ses som hot. Vi vill ju inte kränka någon annan nation.
Man skulle kunna tänka sig att många skulle se det horribla i att plocka upp ett vapen och träna oss i att försvara ett land som vi inte är beredda att dö för. Men få anser att det är något märkligt. Om du som lyssnar är beredd att dö för ditt land. Varför är du det?
Har du lagt några timmar på att verkligen tänka igenom det någon gång? Har du läst biografier av krigsveteraner? Har du förstått varför länder krigar idag? Krig har alltid glorifieras.
Hollywood producerar den ena krigsfilmen efter den andra där USA och dess militär alltid målas upp som jordens räddare. Varje gång. Filmer som kan tolkas som ren propaganda med syftet att rekrytera nya militärer, som ska invadera något land på grund av påhittade hotbilder med det egentliga syftet att komma åt deras naturresurser.
Allt i vår omvärld går mot globalisering. Ekonomi, arbetsmarknad och allt däremellan. Att då samtidigt bygga upp ett försvar mot världen vi just öppnat oss för kan te sig aningens schizofrent. “Vi vill ha allt detta och ingå i globaliseringen, men vi har ett försvar, för säkerhets skull.” Och är vi riktigt krassa och ser till storleken och kvaliteten på Sveriges försvar, menar delar av människor inom försvaret att Sverige inte skulle ha en chans vid en eventuell invasion. Oavsett nation.
Text: Mike Blixt
Babylon som är skriven av författaren och entreprenören Mike Blixt är en något misantropisk bok och omvärldsanalys av en sinnessjuk värld. Boken släpps som ljudbok och fysisk bok under vintern. NewsVoice publicerar exklusivt alla 50 kapitel från boken som en serie debattartiklar.
Relaterat
- Bokens hemsida: www.babylonbok.se
- Författarens hemsida: www.mikeblixt.net
