I Sverige togs beslutet att införa åtta timmars arbetsdag den 4 augusti 1919 av riksdagen. De politiska förespråkarna säger att 6 timmars arbetsdag ökar jämställdhet och minskar sjukskrivningar. De politiska motståndarna säger att 6 timmars arbetsdag ökar risken för minskad ekonomisk tillväxt, skapar brist på arbetskraft och lägre konsumtion.
Om du har kortare arbetstid minskar din stress och sömnen förbättras. Det visar ny svensk forskning från Stressforskningsinstitutet.
”Vi har utgått från antagandet att brist på tid för återhämtning kan orsaka utmattning och störd sömn. Och nu har vi med denna studie kunnat visa att den tid man frigör med en arbetstidsförkortning kan påverka detta i en positiv riktning”, säger Helena Schiller, doktorand vid Stressforskningsinstitutet som har lett arbetet med studien.
354 heltidsanställda inom offentlig sektor – på arbetsplatser inom bland annat vård, skola och omsorg – fick under 18 månader sin arbetstid minskad med 25 procent, men med bibehållen lön. Samtidigt fick en kontrollgrupp på 226 anställda fortsätta som vanligt. Samtliga deltagare förde dagbok gällande sömn, stress och oro.
”Styrkan i vår studie är att vi jämfört med en kontrollgrupp som inte fick någon arbetstidsförkortning. Vi har också många deltagare från olika typer av arbetsplatser”, säger Helena Schiller.
Efter ett och ett halvt år var resultatet tydligt: de anställda som hade kortare arbetstid var mindre stressade och oroliga, samt sov både bättre och längre. Nu vid årsskiftet avslutades också ett försök med sex timmars arbetsdag på Svartedalens äldreboende i Göteborg. Personal och boende har upplevt en positiv effekt, men vissa är kritiska till prislappen på 10 miljoner kronor.
”Visst är det så att arbetstidsförkortning med bibehållen lön innebär ökade kostnader för arbetsgivaren, men den minskade stressen och tröttheten innebär också minskade problem och skador på arbetsplatsen, och kan därmed minska kostnaderna över tid, inte minst i form av minskade sjukskrivningskostnader.”
Så frågan är alltså vad som egentligen är viktigast. Ständig ekonomisk tillväxt eller människors välmående?
Om vi diskuterar sex timmars arbetsdag med motståndare står de klart att de sätter ekonomisk tillväxt i främsta rummet. Vilket alltså förutsätter att vi måste tro på kapitalism som modell och väger in att den behöver ständig tillväxt för att överleva. Vissa anser att människans välmående alltid bör komma först och förstår att det kommer att leda till nya ekonomiska utmaningar för samhället om vi valde att korta ner arbetsdagarna.
- Vad är ett samhälle värt om dess befolkning mår dåligt?
- Skulle det möjligen vara så att det skulle leda till en lång rad positiva effekter med att människor skulle må bättre?
- Är det möjligt att mer välmående människor i någon form faktiskt skulle bidra till ökat ekonomiskt välstånd i någon form?
- Varför skulle det ena utesluta det andra?
Dagligen sedan barnsben får vi höra hur viktigt det är med ekonomisk tillväxt. Många människor har dock ingen aning om varför detta måste ske. En extremt förenkling och ett försök att förklara det kortfattat, är att systemet kollapsar om detta inte sker. Eftersom de pengar vi handlar med inte finns på riktigt.
Om du är en genomsnittsperson som har ett fast arbete och arbetar heltid. Då har du 17 lediga och vakna timmar till ditt förfogande. 10 av dessa går direkt eller indirekt till ditt arbete, vilket gör att du har sju vakna lediga timmar kvar. Det är väldigt många saker som ska in på dem enligt samhällets normer och några exempel skulle kunna vara: tvätta, städa, handla, trädgårdsarbete, föräldramöten, hobbies, barnens aktiviteter, hämta, skjutsa, spendera tid med släkt och vänner, födelsedagar, dop, bröllop, telefonsamtal, TV, läsa böcker och så vidare. Listan kan naturligtvis göras löjligt lång.
Har du mindre barn och ska hämta dem på förskolan runt klockan 17, har du runt tre timmar på dig att få någon form av kvalitetstid med dem, vilket i regel är omöjligt eftersom det ska handlas, lagas mat och en rad andra saker innan de ska gå och lägga sig. Och detta är den norm vi lever efter utan att ifrågasätta den.
De personer som gör det, blir inte sällan de som framstår som “världsfrånvända” , eftersom “det är ju så systemet ser ut” . Men sanningen är att systemet ser ut som det gör för att majoriteten låter det se ut som det gör. Om vi strävar efter ett mer holistiskt och harmoniskt samhälle borde vi rimligtvis börja titta på hur vi tar hand om våra barn.
Text: Mike Blixt
Babylon som är skriven av författaren och entreprenören Mike Blixt är en något misantropisk bok och omvärldsanalys av en sinnessjuk värld. Boken släpps som ljudbok och fysisk bok under vintern. NewsVoice publicerar exklusivt alla 50 kapitel från boken som en serie debattartiklar.
Relaterat
- Bokens hemsida: www.babylonbok.se
- Författarens hemsida: www.mikeblixt.net
